Denna vecka har vi fått storhetsvansinne och bestämmer oss för att riva av samtliga delar i den klassiska Mega Man-serien. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, Mega Man an Bass, 9 och slutligen nysläppta Mega Man 10.
Anders sagostund utgår då vi istället bjuder på en riktig långkörare med vår favoritbombare. Nästa vecka byter vi färg till rosa och spelar Kirby’s Adventure till NES.
Länkar
Musikpaus
Retroresan special: Blå Bombaren (Mega Man klart, Kirby’s Adventures start)
Halloj, ny lyssnare här, och vilket underbart avsnitt detta var att ansluta sig till er resa med. Mega Man serien är en av mina favoriter och det var kul att höra era samtal kring original serien. Vill dock påpeka att jag tycker att Mega Man 4 är klart bättre än 3an, men så var 4an också mitt första spel i serien så min åsikt lär väl anses som partisk. Men visst är 2an bäst i serien. Det var förresten riktigt kul att ni även gick igenom storyn och andra kringliggande saker och inte bara malde igenom det uppenbara i spelen. Jag skaffade nyligen Mega Man 10 men har inte hunnit lira igenom det annat än att spela lite på easy med Proto Man så nu fick jag ett sug efter att gå tillbaka och spela spelet ”på riktigt” istället. 😉
(Får dock rikta start kritik till ert sätt att uttala en av seriens coolaste karaktärers namn på, nämligen Bass. Likt musiktermen uttalas det så vitt jag vet som ”base”)
Återigen, tack för ett riktigt kul program. Ska nu gå tillbaka och lyssna på era tidigare avsnitt och kommer se fram emot vad ni har att bjuda på i framtiden.
Jag har inte kommenterat på ett tag men det är nog dags för lite mer beröm. Ni gör verkligen ett toppenjobb med Retroresan, ni blir bara starkare och starkare för varje avsnitt. b ^_^ d
Megaman-specialaren är verkligen hur mysig som helst. Jag har än så länge bara haft tid att lyssna igenom NES-eran men det bådar verkligen gott! Själv håller, likt många, 2an och 3an som de bästa delarna men även då jag håller med att 4-6 alla känns som de går lite på tomgång håller jag själv 5an som bättre än nummer 4 och 6. Själv gillar jag pilen och tycker att spelet är jämnbra rakt igenom. 4 och 6 kommer jag mest ihåg för de sjuka bossarna (skidskytteman och indianman?). Jag ser fram emot att lyssna igenom resten.
PS. Snakeman har klart bäst musik i 3an och Topman är Megamans första melee-vapen 🙂
Mycket trevligt avsnitt. 🙂
Nostalgi är en längtan tillbaka till en plats där man aldrig varit. Sägs det. Och det är därför nostalgiindustrins ivrigaste konsumenter oftast är de som inte riktigt var med när det begav sig på riktigt. Mega Man 9 är inte så mycket en bild av hur det kunde sett ut 1990 som en bild av hur människor idag ser på 1990, och det är därför svårighetsgraden är helt annorlunda, vilket gör det till en annan spelupplevelse än de gamla spelen. Är det något unga spelare idag vet om gamla spel så är det att de var svårare, det får de höra hela tiden. Därför förväntade de sig ett toksvårt spel och det var precis vad de fick. De flesta lever antagligen i föreställningen att alla spel var som Mega Man 9 för 20 år sedan. Mega Man har aldrig handlat om att vara extremt snabb i reflexerna eller att lära sig banorna utantill ned till minsta pixel, utan mer att faktiskt ta det lite lugnt, spana in hur fienderna beter sig och ha is i magen.
Angående släppdatumen på spelen så släpptes Mega Man 1 till julhandeln 1989 i Sverige och Mega Man 2 till julen 1990, vilket jag minns väldigt tydligt eftersom jag och min bror fick Mega Man 2 julen -90 efter att ha spelat ettan under året som gått. Den julklappen var vi så nöjda med så vi genast köpte en importerad version av Mega Man 3, som jag tyckte var nästan lika bra. Fast totalt obegriplig eftersom de japanska tecknen gjorde den mystiske Break/Proto Man och hans visslande ännu konstigare. 🙂 Dock dröjde det till februari 1992 innan det kom till Sverige, så lite märkvärdig fick man känna sig.
Bästa avsnittet hittills. Nuff said.
Har vart med från början, men har alltid glömt att kommentera. Dags att göra det nu då, i samband med ert bästa avsnitt hittills! Det är ett fantastiskt flyt, och ni fungerar riktigt bra tillsammans. Ni är dessutom väldigt duktiga på att måla upp en bild av varje spel, eller hur man skall formulera det.
Jag har alltid vart fascinerad av Mega Man, men har ärligt talat inte klarat något av spelen. Det är lite för mycket ADHD och annat som kommit i vägen antar jag ^_^ – ni har dock fått mig sugen på att prova igen.
Ska inte bli långdragen, men precis som Farbror Atlas sa – bästa avsnittet hittills.
Bra avsnitt jag hade tänkt komma med mina favorit: banor/musik/boss o.s.v. i Mega Man men jag hade inte tid. Och jag har inte spelat så mycket av spelen.(av original serien har jag spelat 1,2,6,9 och 10)
Det skall sägas att jag har spelat Kirbys dream land 1&2 och Kribys pinball land. Pinball land är fortfarande är min favorit i serien.
Kirby’s Adventure
1.Grafiken: Mycket bra grafik det märks att det är ett sen NES spel. Sedan tycker jag att spelet är precis lagom sött i.a.f. så att man kan tolerera det. Bra ”outlining” på allting och man kan se vad det skall föreställa. Om man jämför med dagens Hello Kitty eller Angel Cat Sugar så känns det här som ett vuxenspel istället för ett barnspel.
2.Ljud: Mycket bra ljud och jag gillar ljudeffekt. Med musik som smälter in i spelet på ett bra sätt men ingen Mega Man musik som man kan sitta i bastun och nynna på..
3.Kontroll: Jag gillar kontroller och den är enkel och precis som i Mega Man.
4.Gameplay: Det är väldigt innovativt och enkelt att förstå att man kan absorbera motståndarens kraft om man just har börjat med att spela tv-spel. Det är dom enkla idéerna som brukar vara de bästa.
5.Utmaning: Väldigt enkelt men jag tycker nog inte man skall kräva det av ett spel som riktar sig till lite yngre. Slutbossen var nog bäst mest för att han var svårast.
6.Slutsats: Jag gillar det här spelet och det känns som en bra introduktion till alla skall börja spela tv-spel. Det här är i.a.f. En mycket bättre introduktion än t.ex. Angel Cat Sugar är. Nintendo har alltid varit expert på att skapa intressanta karaktärer och det här är en som har kommit i skymundan.
Jurassic Park till SNES. Nej, jag tror jag hoppar över vad jag minns så var det ett open world spel med hemska FPS byggnader. Kunde ni inte ha tagit något annat spel? t.ex. Jurassic Park: Trespasser som var väldigt långt före sin tid.
Eller kanske ni känner att ni måste spela något dåligt spel för att kunna uppskatta de bra spelen?
Jag måste instämma, det här måste vara den bästa Retroresam hittills. Hur bra som helst!
Jag startar Kirbys Adventure och det första som jag möter är en förklaring på hur man ritar Kriby. Varför är det nödvändigt att visa hur simpelt gjord han är!?
Sen kommer titelskärmen och till en början trevlig musik som sedan bara blir jävligt irriterande.
Kontrollerna visas på ett bra och pedagoiskt sätt förutom att istället för att skriva t.ex ”Kirby use the umbrella to fly” så skriver dom ”Take a nice walk for a short break”
Nu är det dags att starta spelet.
Vegetable Valley
Det första jag lägger märke till är att kontrollen inte är perfekt. Jag tycker att dom 2 extra stegen och att man flyger på upp käns ganska konstigt. I spel som Super Mario funkar dom extra stegen eftersom man rör sig hela tiden men i Kirbys Adventure känns det bara jobbigt. Men det kanske bara är jag som stör mig på det.
Jag går in i dörren som har en stor blinkande etta på toppen.
Jag kan väll inte säga så mycket. Ett simpelt plattformspel med en speciel sak. Att man kan ta fiendernas krafter, vilket är as coolt!
Jag springer egenom banan utan några som helst svårigheter och då ska jag tillägga att jag är riktigt dålig på Tv-Spel.
När jag klarar banan försvinner väggen framför mig och det kommer två nya dörrar.
En med en tvåa och en med ett vitt körsbär (?) på.
Jag går in i dörren med körsbäret och får spela Ta-gosedjur-med-en-gripklo-spelet-som-lurar-barn-på-pengar. När jag är klar med det så får jag 2 extra liv.
Då är det dags för andra banan.
Några nya fiender är taggbollar som inte går att döda och kanoner som skjuter klot.
Helt plötsligt springer jag in i en stjärna och BANG upp till rymden och en extra nivå antar jag. En liten tomtenisse kommer och jag tänker suga in den men nej, det går inte. I bomber som jag ska suga in och skjuta tillbaks. Antar att det här är en miniboss. Han dör och jag suger in han. Jag får en attack som heter Crash, det låter intressant. Jag använder den och Kirby flyger runt på skärmen och allt blinkar och låter som fan. Efter denna super attack så dör alla fiender på skärmen.. Onödigt att jag använde den när det endast var en fiende på skärmen!
Går in i nästa rum och det är en trång grotta med massor av vatten. Jag hatar vatten i 8-bit spel och hoppas på att det inte är mycket vatten partier. Efter en liten stund till har jag klarat banan.
Jag ska inte förklara så detaljerat på alla banor för då skulle det ta hela dagen. Så jag skriver bara snabbt om världarna och bossarna.
Boss 1
Jag möts av ett träd vilket passar första världen då den har skogs tema.
Det kommer äpplen från himmlen och jag fryser dom och sedan skjuter dom mot trädet. Trädet reagerar så troligen gör jag rätt. Men jag får ett äpple i huvudet och dör.. För första gången. Bara att försöka igen. Efter att ha träffat han ett antal gånger så är han besegrad. Det kommer en trollstav från skyn. Jag hoppar in i den och jag kommer till nästa värld.
Icecream land
Jag gillar att alla världar är döpta efter olika saker man kan äta.
Världen har ett Ö-Tema som blandar Öken,Moln,Grotta,Vatten,Skog lite gott och blandat helt enkelt.
Boss 2
En kosntig sak som hoppar runt och målar, vad tusan ska jag göra. Woaw sakerna han målar flyger mot mig. Jag kanske ska suga in dom och skjuta tillbaks dom. Ja, det funkade!
Han målar ett paraply åt mig utan anledning. Jag tar upp det och slår honom (eller henne).
Här lägger Spelet av… Jag orkar tyvär inte spela om så det här får räcka. Men det blev ett ganska långt inlägg ändå.
Jag kan säga att spelet är bra men saknar det där lilla extra, det är också lite för lätt. Grafiken är medioker och ljudet är ganska kasst. 6/10
//Jimmistone
Intressant avsnitt, har själv inte bekantat mig så värst mycket med Mega Man-serien. Köpte Mega Man 2 till Virtual Console (Wii) efter starka rekommendationer av vänner, och fine, det var väl helt okej, musiken speciellt sätter sig på hjärnan som ett specialmuterad superklister och släpper inte taget så lätt. Kan dock inte säga att jag fick någon större uppenbarelse, det kom inget gudomligt ljus över mig när jag spelade utan det var mera ”happ, ett helt okej spel”.
Nu till något helt annat – till följd av Magnus kringvandrande i Final Fantasys värld bestämde även jag mig att, precis som honom, plocka upp denna spelserie för första gången. Skaffade mig remaken av 4:an till DS, och visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Magnus tyckte uppenbarligen om spelet, jag själv har lyssnat igenom alla sagostunder och tyckt det låtit som grymma spel.
Det första som händer är att jag slås av hur konstiga karaktärerna ser ut. Vad är det för rustningar de har på sig egentligen? Ser helt sjukt obekvämt ut, särskilt konstigt blir det när Cecil efter någon halvtimmes gameplay ska gå och lägga sig i sin säng i en cutscene, och inte tar av sig den här kantiga plåtkonstruktionen. Det ser verkligen helt out of place ut =P
Det andra som händer är att jag dör. Jag lyckas dö inne i första grottan (mot den dära förbaskade mist dragon), jag lyckas dö utanför grottan mot helt vanliga fiender, och jag fattar inte vad som händer. Jag menar, jag är inte helt obekant med turnbased rpg, har till exempel spelat Golden Sun (och för att ta ett riktigt dåligt exempel – en fruktansvärd massa pokemon), och jag trodde att stridssystemet skulle vara liknande detta, men jag får inte alls grepp om det. Det känns inte som att striderna är uppbyggda på turns alls, i och med att karaktärerna har sin egna ”cooldown bar” som gör att man tvingas vänta en stund innan man kan göra en ny action. Det innebär alltså att om man bara står och inte gör någonting kan fienden bara stå och hamra på en till man dör, och det ju inte riktigt så turnbased fungerar?
Nej, jag har som sagt inte fått grepp på stridssystemet än, det gör mig bara förvirrad och en aning illamående än så länge. Jag vill inte stressa när jag spelar ett sånt här spel, tycker Golden Sun har perfekt stridssystem där man verkligen kör på ”riktig” turnbased (och även pokemon då). Jag vill välja mina attacker i lugn och ro, sedan avgörs turordningen på hur hög speed varje karaktär har. När alla attackerat börjar en ny runda… osv. Trodde det var detta man kunde ändra i inställningarna med ”active” eller ”wait”, men det verkar inte riktigt vara det.
Såatteh… jag måste säga att intrycket hittills, efter kanske 1 timmes speltid och 5 dödsfall, är ganska svalt och överlag negativt. Som det ser ut nu vet jag inte om jag vill fortsätta spela ens. Men samtidigt vet jag ju att det här är bra grejer, har blivit mer och mer sugen att spela det efter ha hört sagostunderna. Finns det något jag missat, ska det vara såhär svårt och konstigt?
Helt klart ett av de bästa avsnitten. Ni borde göra fler liknande specialare i framtiden. Blir för övrigt kul att höra om Anders kommer spela Chrono Trigger i framtiden då jag själv nyligen har spelat det.
Magkliarn: Nu vet jag inte precis hur det ser ut i nyversionen av FF4 men i Playstationspelen går det iaf att ställa in hur du vill ha stridssystemet i menyn. Om du hittar ett alternativ mellan ”ATB” (active time battle) och ”Wait” kan du med att välja det andra alternativet få ett, mer eller mindre, rondbaserat spel. Karaktärerna har fortfarande sin egen mätare men när det är din tur kan du välja dina handlingar i lugn och ro.
Vargavaka: Okej, jag ska testa detta. Konstigt nog testade jag inte att byta under tiden, även fast jag noterade att alternativet fanns. Jag antog nog att ”Wait”, som den redan stod på, var det logiska valet eftersom jag ville att allt skulle vänta medan jag gjorde mina val. Får se om det är japansk logik som spökar här istället då.