För ganska precis ett år sedan recenserade jag DJ Hero, och blev väldigt positivt överraskad. Jag hade aldrig spelat Guitar Hero, och det var därför jag fick recensera spelet som riktade sig mot målgruppen som inte låtit sig snappas upp av rockstjärnedrömmar. Det var även eftersom jag var den enda på redaktionen som visste något om hiphop. Det hela slutade med att jag älskade spelet. Om du inte vet vad DJ Hero är gör du bäst i att gå och läsa den recensionen först.

Om DJ Hero är hiphop och RnB med tunga beats blandat med soulsamplingar och motownkänsla, så är DJ Hero 2 MTV-pop och klubbmusik blandat med dansmusik från 90-talet. Jämfört med föregångaren känns DJ Hero 2 väldigt europeiskt. Jay-Z och The Jackson 5 får kliva åt sidan för Lady Gaga och temat från Snuten i Hollywood. Och när hiphop väl representeras handlar det oftast om väldigt tunna artister som Lil’ Wayne och Souljah Boy.

Trots att det finns många riktigt bra hiphop-mixar med 90-talets Busta Rhymes, Kanye West och en helt fantastisk mix av 2pacs California Love, så kan jag inte låta bli att vara lite besviken på låtlistan. Jag hade föredragit mer soul och hiphop i stil med A Tribe Called Quest, Stevie Wonder och andra mer tidlösa artister.

Samtidigt förstår jag att även om DJ-scenen föddes i och med hiphop, så lever den vidare via dansklubbscenen. Det finns säkert en hel del konsumenter där ute som håller DJ Hero 2:s låtlista mycket högre än föregångarens.

Trots att jag inte tycker låtlistan är lika bra den här gången, så måste jag ändå erkänna att DJ Hero 2 har ett förbättrat gameplay jämfört med förra spelet. Det är fortfarande samma turntable, men möjligheterna är vidare. Mest märkbart är spelarens utökade rum för improvisation. Det finns tre nya områden där du antingen kan scratcha som du vill, använda samples som du vill eller crossfada som du vill. Att använda samples var även möjligt i föregångaren, men den här gången är de unikt framtagna för varje mix. Du behöver med andra ord inte höra Flavor Flav ropa YEEEAH BOOOOOOY hela tiden.

Sen har vi ju multiplayer, som utökats rejält med nya spellägen. Gitarrerna är slopade, men i stället kan man ha två turntables och en mikrofon. Även om Activision varit snälla nog att bjuda oss på en mikrofon med spelet, så hade jag ändå inte provat att sjunga.

Jag håller mig egentligen till att spela offline, och har inte så stort intresse av online i den här sortens spel. Vill ni ha massa info om spelets multiplayer får ni helt enkelt söka upp en annan recension, för jag närmar mig teckenbegränsningen nu.

Kort och gott är DJ Hero 2 rent objektivt ett bättre spel än sin föregångare. Spelets gameplay och spellägen är förbättrade på alla punkter. Men så har vi ju musiklistan, och där har vi orsaken till att spelet rent subjektivt i min personliga mening inte alls är lika kul att spela som jag tyckte ettan var. Så hur gör jag då? Jag tänkte sätta ut två betyg, men det kändes också fel. Jag sätter helt enkelt en fyra, eftersom det trots allt är det bättre spelet.

Även om du verkligen föredrar hiphop-låtarna, och inte finner någon egentlig glädje i klubbmusiken, så finns det trots allt tillräckligt mycket från båda sidorna för att båda smakerna ska tillfredsställas. Trots några riktigt, riktigt dåliga låtar så finns det lika många riktigt bra.