Så har vårterminen dragit igång på allvar. Vi inleder med en riktig helkväll där vi grundligt går genom fyra spel. Temat för dagen är, som synes, Ninjor. Vi mäter spelens respektive ninjor med vår patenterade ninjometer, slår och hugger oss fram genom drivor av elaka lakejer och räddar världen, fästmöer och städer i slutändan. Dagens avsnitt klockar in strax under fyra timmar så bered er på en resa!
Länkar
Musik
Kalasmumsigt avsnitt.
Passade perfekt att lyssna på medan jag gick en låååång promenad.
Och batteriet räckte precis tills jag kom hem.
När jag gick upp för för svalen så dog batteriet.
Perfekt timining.
Sen så kan jag tillägga att malplacerad stavas med ett l men uttalas som mall.
Mal kommer nämligen från franskan som illa eller dålig. Alltså illa placerad eller dåligt placerad.
Så säger min pappa, han läste franska i grundskolan för ett helt gäng år sedan, och han tycker jag är snäll.
Ha det götta-trevligt och keep up med worket.
Till skillnad från Kioskvältaren har jag avnjutit det här avsnittet under två stycken låånga promenader istället för en låååång. Men jag instämmer, Retroresan gör sig perfekt i lurarna där, som gyllene ljudvågor rakt in i öronen!
Super Mario Bruce och CommANdore, det är fina grejjer. Är lite avundsjuk på Samsons demokassett han fick med sin första Playstation också, en sån fick aldrig jag! 😉 (Ursäkta ordmärkandet.)
Jumping Flash låter helt skruvat, skruvat men intressant. Hinner jag inte spela det under veckan måste jag spela det efteråt, ja såvida ni inte totalsågar det förstås. Ibland lyckas ni väcka mitt intresse för ett spel efter att man lyssnat på er tala om det. =)
Jag kan meddela att min promenad inte var såååå lång att jag hann lyssna på det under en promenad utan jag har fått ta det i flera promenader.
Riktigt mysigt avsnitt grabbar! Höll upp till min egen ”hype” inför avsnittet och Samsons pizza scenario var underbart.
Det var kul att ni körde på ”Samson approves” och ”andra sidan myntet” igenom avsnittet. Det ger det sin egen prägel men borde nog inte upprepas om möjligt för jag ser hur det kan bli repetitivt.
Ni lyckades nog sälja Silver fang bättre än spelen och den har jag inte sätt än. Om jag någonsin ser den lär det bli på japanska med engelsk text för det är så jag föredrar anime. Verkar dock kul att höra en svenskt dubbad version om man redan sätt serien.
Jag blev inte speciellt sugen att spela något av de fyra spelen men istället känner jag att jag borde ge Ninja Gaiden [NES] en bättre chans någon gång. Remixen på låten från Ninja Gaiden var ju otroligt bra! Har hört låten ganska mycket i och med speedruns jag sett av spelet och Super Mario Crossover där man numera kan spela fler karaktärer än innan, t.ex Ryu Hayabusa.
Keep up the magnificent work!
tack för länken till Spelfokus! Nu har jag lyssnat på avsittet och tycker det var riktigt bra! Ni är bäst
Episkt åsm Ninjaspecial!
Skrattade så jag grät åt teorin om Armakuni som random snubbe som spöar folk baserat på sina sjuka vanföreställningar.
Lite synpunkter på ninjagraderna:
Armakuni är lite av den ursprungliga ninjan för mig, så alldeles oavsett att spelen är närapå ospelbara utan retroglasögon är jag lite vinklad i hans favör. Tycker att hans pyjamas är en så bra representation av en ninjadräkt man kan få till på en C64. Men till ninjabetyget; märkte ni att de flesta fiender kan kutas ifrån utan strid? Det tycker jag är värt åtminstone 15 ninjapoints. Minns inte hur det ligger till i tvåan, men motståndarna i det första spelet begick ibland spontan seppukku i skam när man helt sonika sprungit förbi dem.
Blue Shadow-ninjorna har jag för mig saknar ansiktsmaskering. Det är ett avgjort oninjigt.
Ryu Hayabusa från de ursprungliga spelen är dock nära en hundrapoängare, tyvärr blev han en sådan flashig showoff på xbox. Han var tvungen att konfrontera varenda potentiell fiende han mötte i öppen strid bara för att visa sina coola moves
Fortsätter min trista vana att dubbelposta.
Ryu har dessutom skaffat fåniga accessoarer till ninjadräkten i form av tiaror och annan skit.
En besserwisserpoäng: shuriken är ett kastvapen som påminner om en grov spik. Kaststjärnan är en betydligt modernare Hollywoodkonstruktion.
Apropå kuriosa och besserwissande; håller inte alls med om gnället på Samsons fakta- och kuriosapresentationer. Tycker det är en högst väsentlig del av presentationen av veckans spel. Och återigen; communitydelen är ett alldeles för underhållande segment för att skäras i.
Instämmer med övriga: keep up the good work
Jag tycker nog gudar är bäst att döda eftersom de brukar ha väldigt vackra och episka banor typ moln, solnedgång, kanske en mysig ruin o.s.v. Sedan efter det så är det nog robotar varför? Jo för att då flyger det skruvar och muttrar när det går sönder man kanske får en fin explosion också vilket är väldigt tillfredsställande. Sedan älskar jag skruvar och muttrar förutom om de är oljiga.
Jag har ett tips kan ni inte dela upp avsnittet i kapitel? Så kan man enkelt hoppa över de kapitlen man inte gillar i podcasten sedan kunde ni ha lite coola bilder på kapitlerna. Eller varför inte göra ett innan avsnitt på torsdag för community delen?
För mig är ninjor något japanskt och när jag ser något japanskt så tänker jag på ninjor.
Samson: klockren analys av Goemon med dagiset och tårtan!
Jag menade smäck.
Katterna heter Maneki Neku och Windows 7 har en user ikon med en Maneki Neku det var där jag fick reda på det när jag råkade byta till den. Jag har alltid velat ha en maneki neku eller en daruma docka.
Räkor är ju enormt gott. Alla skaldjur gillar jag men det är mest för att jag får det så sällan.
Det behöver inte vara bearnaise det brukar ofta räcka med en äggula det slätar ut ännu mera. Det är oftast godare än burkbearnaisen något att tänka på när man besöker en pizzeria nästa gång. Ett 63 graders ägg är också enormt fantastiskt.
Jag spelar ME2 och jag är väldigt stressad. Men jag har också haft Jumping Flash på en demoskiva och jag har varit sugen på det sedan jag köpte PSX.
Jumping Flash
1.Grafiken: Väldigt tidig 3D och det är galet japanskt pastell färgat. Väldigt varierat och stonehenge i egypten eller flygande valar? Gigantisk ande i tekoppar? En stekpanna med ett ägg över en vulkan? Det är sånt här galet som jag gillar. Men det kan bli lite för galet ibland även för mig. Det är ganska fantastiskt långt man kan se. Vilken syratripp man får när man är odödlig! Lite tråkigt att HUD:n tar upp lite för mycket av skärmen men det gör inte så mycket. Vilken cool bakgrund slutbossen har!
2.Ljud: Det kändes oengagerade spelets absolut svagaste punkt. Musiken kändes som att det var gjort för treåringar blandat med 80-tals disco när den jag ville ha lite mera ”peace,love and understanding” det hade passat spelet mycket bättre.Kanske inte.. Men då hade spelet i.a.f. blivit en riktig klassiker. Ljudeffekterna finns där men det känns som att de är bara där för att de skall vara där.
3.Kontroll: Jag gillar att kaninen tittar neråt när han hoppar det gör att man kan sikta bättre. Sedan saknar jag ”strafe” vilket är jobbigt speciellt i labyrint banorna(med tak). Generellt mycket bra FPS kontroll speciellt om man vill har mycket hoppande. Visst det hade kunnat vara bättre men DualShocken var inte uppfunnen då.
4.Gameplay: Spelet jobbar mycket på höjden och känns ibland som nästan ett hybrid flygspel. Det är ett väldigt annat tänkt jämfört med de flesta plattformsspel. Sedan tänker man att man hoppar så kort men oftast så klarar man hoppen eftersom det finns dubbelhopp.
5.Utmaning: Väldigt simpelt spel. Det känns som att spelet kom då spel blev enklare för att de kunde bli längre. Det svåraste var nog att klara bonus banorna ändå är det en ganska knepig svårighetsgrads kurva efter värld 5 så blir det svårare men fortfarande alldeles för enkelt.
6.Slutsats: Vilken syratripp! Om man inte vill använda använda substanser är det här ett bra alternativ. Jag älskar det här spelet. Frågan är om jag gillar syratrippar också?
Oj! Det kändes lite tråkigt att ta tid ifrån ME2 men nu såhär efteråt så var det ett en perfekt färginjektion till Unreal Engines färgskala. När kommer ni ta uppföljare?
Jag kollade igenom Matt Casamassia’s lista på topp 10 underskattade spel. Många spel var mycket bra: men så hittade jag: ”Space Station: Silicone Valley” det har jag inte alls spelat. Därför tycker jag att Retroresan skall ta upp det. Det måste ha några kvalitéer om det kommer före Psychonauts och på samma lista som Beyond Good & Evil och ICO.
Mitt Tips: ”Space Station: Silicone Valley” (Jag vet att Anders inte kommer att ta spelet han är alldeles för traditionell. Så Samson: ”Go for it!” )
Tjena Anders och Samson!
Har tidigare kommenterat i itunes och berättade då att ja, pga er, skaffat mig ett snes. Anders blev då intresserad av vilka spel jag spelar på snes i min nystartade retroresa. Kan berätta att de spel jag införskaffat är Donkey Kong country samt Super Mario Allstar + world. Kan tillägga att dessa är spel som jag ägde som liten men som jag vid en svagt ögonblick i mitt liv sålde.
Sedan har jag lite feedback.
Jag verkligen gillar det ni gör. Ni pratar om spel på ett väldigt fängslande och underhållande sätt, ni svävar ut och kommer med sköna urspårningar som leder till många skratt. Men jag tycker att den inledande delen, ”lyssnarsäcken”, är väldigt tråkig att lyssna på. Jag kan förstå att den betyder mycket för er och eran realtion till era lyssnare. Själv tycker jag bara att det blir ointressant och långtråkigt att lyssna på. Ibland känns det som man får föregående avsnitt upprepat. Det jag vill höra på är det spelrelaterade. Då inser jag att jag motsäger mig själv när jag säger att jag gillar era urspårningar. Men urspårningarna känns mycket mer legitima om de sker med koppling till spel.
Skulle man inte kunna lägga denna delen som ett ”inför retroresan” som kan nedladdas sepparat?
Intiativet ni tog med skitsnack var väldigt bra, ett Filip och Fredrik light, som passar bra när man inte vill lyssna på något som inte handlar om spel
Sedan undrar jag på varför ni hela tiden frågar efter lyssnarnas åsikter om hur ni ska göra saker.
Måste man vara så publikfriande hela tiden? Varför utformar ni inte podcasten som ni själva vill ha den?
Eller går det kanske ut på att få så många lyssnare som möjligt?
En annan sak som jag verkligen gillar är när ni gör listor. Det har inspirerat mig att själv skissa på mina topp 100 listor över spel, film och musik.
Hoppas ni uppskattar mina åsikter. Jag lyssnar varje vecka och gillar det (mesta) ni gör och ser fram emot många nya avsnitt. Speciellt sagostunden där jag hoppas att vi snart får höra Final Fantasy 8 eller 9.
jaha då har man spelat igenom jumping flash och här kommer mina åsikter.
1 Grafik: Märks ju att det är tidig 3d detta, känns lite som star wing? till snes i stilen. jag tycker den funkar bra fortfarande gillar färgvalen och de olika fienderna, gröna grodor i lincoln hatt och röda rocketpodgrisar går väl hem hos alla? Som Lephyrius säger så ser man ju rätt långt på banorna men tycker ändå ibland att det är svårt att bedöma avstånden.
2 Ljud: Gillar musiken på en del banor tex sista bossen men oftast är den rätt dålig. Ljudeffekterna är inte heller nått man direkt kommer ihåg de finns där och gör sitt jobb.
3 Kontroll: Här funkar det ju faktiskt riktigt bra känns som att han gör som man säger till honom att göra, och de gånger man dör så är det pga av ens eget fel istället för dålig kontroll. Saknar dock en strafe funktion då det hade underlättat betydligt många gånger även svårt med att sikta upp och ner men var väl såhär det fick bli innan dualshocken.
4 Gameplay: Spelet är riktigt kul att spela när man väl får kläm på tajmingen i hoppen. Sen när jag väl fattade att det var 1000 ggr enklare att hoppa på de mesta fienderna och speciellt bossarna så gick det mycket bättre.
5 Utmaning: Som sagt när man väl lärt sig att hoppa på bossarna istället för att skjuta på dem så var det lite väl lätt, vissa bossar blev man ju inte en skadad på. Spelade bara ett par av extra banorna som man fick efter att ha klarat sista bossen men vad jag kunde se så fick man bara mindre tid och de där morotsmotorerna? hade bytt plats. Men känndes inte mycket svårare för det.
6 Slutsats: Ett ganska underhållande spel ändå, kanske lite kort och inte så stor mening att spela om det förutom att hitta alla bonusbanor då kanske. Hade man spelat det när det var nytt så hade man nog gillat det mer.
En liten fråga bara såhär på slutet om jag fattat storyn rätt så har baron aloha (grymt namn btw) stulit bitar av jorden för att ha som semesterort? Varför har han då tagit en bit där det bara är lava och vulkaner? känns ju inte så trevligt.
Har även jag ett speltips som kanske kan vara nått. Tombi eller tomba vet inte om det beror på region vad det heter. jag hade det på nån demo skiva till ps1. Var ett ganska långt demo som jag och mina polare spelade riktigt mycket, ända tills man tryckte på select tror jag det var och allt nollställdes och man började om, riktigt jobbigt. Vore kul att spela igenom hela spelet.