Efter att ha spenderat en vecka med krigets alla hemskheter behöver vi rensa hjärnan på alla spöken. Vad passar då bättre än att snacka av oss i ett nytt avsnitt av Retroresan? Vi synar Cannon Fodder i sömmarna och avlägger rapport.
Det har dock inte varit Anders vecka. Sagostunden fick utebli på grund av lite tekniskt strul och så fick han motvilligt ge med sig i veckans val av musik.
Länkar
Musik
Cannon Folder. Vilka ljuva minnen. Världens bästa krigsspel. Inte ens Killzone 2 eller Call of Duty 4 kommer i närheten.
Var inte Commodores sista maskin Amiga4000T? T som i Tower.
Och på tal om Amiga. Vet inte vilka/vilken som äger rättigheterna utav varumärket Amiga. Men tycker det är sorgligt att det görs försök hela tiden på att hålla Amiga vid liv. Tycker att man ska ge upp och låta den få vila i fred. Låta oss få minnas vad Amiga var för något, istället för att förstöra dessa minnen med ”nymodigheter”. Hoppas verkligen att alla dessa försök en vacker dag läggs ner för gott.
Nu är jag tillbaka, och för att slippa spekulationer om min ålder så tänkte jag presentera mig. Jag är en 30-årig norrlänning som emigrerat till Finland och som spelat spel sedan jag var 3-4 år. Första egna ”konsolen” var en MSX som jag fortfarande har kvar och retrospelar på nu som då. Så, Samson, om jag är 15, så är du 13. 😉
Jag var måhända lite hård i mitt omdöme om Pugsy, men som stressad småbarnsförälder med ytterst lite speltid så måste ett spel fånga mig bättre från start. Efter att ha lyssnat på era kommentarer så får jag nog ge det en andra chans nån dag.
Nåjo, ny vecka, nytt spel. Nu har jag spelat James Pond 2 med er. Ett spel jag spelade på Amiga som barn, men aldrig kommit speciellt långt i tidigare. Nu har jag däremot tagit mig igenom det. Så här är mina kommentarer:
Musiken:
Väldigt trallvänlig musik, men också otroligt repetitiv. Man hinner bli trött på den innan man spelat färdigt spelet. Jag stängde i alla fall av musiken efter några banor och lyssnade på egen musik istället. Banan som har musiktema hade ju åtminstone kunnat använda sig av någon annan musik än det vanliga trallet.
Grafik:
Grafiken är färggrann och funktionell, men samtidigt barnsligt smaklös. Gosedjurmönstrade bakgrunder borde vara olagligt. Men det är roligt att det finns många olika miljöer att gå omkring i.
Fienderna gillar jag. De är fantasifulla och originella. Förutom Bullet Bill-ripoffen då förstås. Fienderna passar dock väldigt bra in i den groteskt gulliga världen.
Bossarna:
Lagom svårighetsgrad, bara man kommer på hur man ska hantera dem. Sista bossen var svårast, men på en bosskala så hamnar den kanske på en 3/5 i svårighetsgrad. Ganska enkel med andra ord. Lite antiklimax blev det dock i slutet när det visade sig att i bossen gömde sig den onda skurken, som fegt flyr iväg och blir istället besegrad av tomtens julklappssäck. Smått patetiskt. Han borde stå för sin sak och slåss ordentligt.
Kontrollen:
Mycket precisionshopp, men kontrollen fungerar oftast ganska bra. Det är oftast ens eget fel om man dör eller hoppar in i en fiende. Men James Pond och hans fiender är nästan lite för snabba. Det är svårt att döda alla småfiender med den hastighet som allt har i spelet.
Favoritbana: Uppochnerbanan var häftig! Påminner lite om Super Mario Galaxy’s uppochner världar.
Nå, slutpoängen då, var hamnade ni? 2 129 500 poäng skrapade jag ihop. Har ingen aning om det är bra eller dåligt, så därför vill jag jämföra med er andra supergamers.
Slutsats: Det är inte världens bästa, eller roligaste spel, men det går an att spela. Tur att det inte är alltför långt heller. Ett längre James Pond hade jag inte orkat med. Det här var en lagom dos James Pond.
Har ni förresten spelat Ufouria till NES? Det skulle vara kul annars om ni tog upp det i Retroresan. Ett av mina favoritspel till konsolen! 🙂
Hoppas det lyckats bättre med sagostunden nästa gång grabbar! Du lät verkligen helt förstörd efter den misslyckade inspelningen förra gången Brunlöhv! Jag vill veta hur sagan slutar nu, det var så länge sen jag spelade Chrono Trigger själv så jag har glömt det mesta.
Så härligt med upprepade samplingar i musik. Fast det var ju det hela Amigans musiksystem byggde på…
Cannon Fodder kändes inte som ett så ruskigt intressant spel, annat än att det kittlade min gamla Worms-nostalgi lite. Då var det istället mer intressant med allt annat skitsnack i avsnittet. Som att Peter Jacksons Sagan om Ringen skulle vara vår tids episka filmverk. Regin är ju ett skämt! Det var inget jag störde mig på från början, tvärt om tyckte jag att Jackson hade utvecklats en hel del från sina splatterfilmsrötter (inget ont om dem, har två här i DVD-hyllan). Tyvärr står jag nästan inte ut med att se på filmerna längre, det finns bara för mycket jag stör mig på i val av kameravinklar och berättartempo. Känns helt enkelt väldigt amatörmässigt, och den stora budgeten räcker inte för att spackla över allt.
Sagan om de Bannlysta däremot, där har vi kvalité!
Jag gillar den nya community-delen, det blev lite för långt när ni skulle läsa varje kommentar. Att ni kommer igång med veckans spel 20-30 minuter in i avsnittet tycker jag känns lagom.
Nu när ni spelat ett av Antons favoritspel tänker jag utnyttja situationen och kräva att ni spelar en av MINA absoluta favoriter, det urmysiga peka-och-klicka PC-spelet the Neverhood från 1996. Ett av de första produktionerna från Steven Spielbergs Dreamworks Interactive, och designat av Earthworm Jim-skaparen Doug TenNapel. Att bara få höra musiken i bakgrunden av ett Retroresan-avsnitt skulle vara… obetalbart. Och lite irriterande ;D
Om ni skulle spela det så se till att plocka äpplen från trädet inte en, inte två, utan tre gånger. Jag upptäckte också så sent som förra året att det finns behind-the-scenes videos under ”About” i huvudmenyn. Värt att kika på!
Bra avsnitt, synd att sagostunden uteblev men det kommer ju förr eller senare så det gör inget 🙂
Det var roligt att höra er förvirra er i Tim Burton-land. Ni börjar att prata om Alice (som startas av att Anders säger att han gillade den) och utan någon vidare förklaring pratar ni helt plötsligt om Kalle och chockladfabriken istället. Om man inte sett filmerna var det nog rätt knepigt att hänga med där hehe 😀
Btw, ni pratade om att spela Blade Runner i ett tidigare avsnitt och antydde att detta inte skulle vara möjligt då det skulle ta för lång tid men då har ni missförstått spelets längd. Det är helt vanligt äventyrs/klicka/peka-spel. Det går att klara på en kväll eller tre, utan problem.
Äntligen tog ni upp ett gammalt Amigaspel! Underbart 😉 Nu när ni fått blodad tand på Amigan så tycker jag ni bara måste spela ett av DICEs bästa spel som bara släpptes till just Amigan, nämligen Benefactor!
I övrigt tycker jag Cannon Fodder är helt outstanding även om jag knappt vågar spela det i dag för att förstöra spelet som var så underbart för så längesedan. Amigaversionen på disketter hade dock också den klassiska intromusiken, och den låg på en egen diskett så efter man laddat in den fick man byta diskett igen. Så var det ganska ofta på Amigaspel när det var häftiga intron 😉 Även Settlers 1 hade ett helt sjukt intro som man tappade hakan av när man såg det 🙂
James Pond 2 spelade man ju också på Amigan med Tac-2 kontrollen. Men inte ens då tyckte jag det var speciellt roligt. Föredrog Zool och Giana Sisters alla dagar framför James Pond. Det enda roliga var ju att man kunde förlänga halsen, men när man hade gjort det i 1 minut så hade inte spelet mycket mer att ge, tyckte jag då när det begav sig iaf 😉
Ja just det, Cannon Fodder kommer ju till iPhone/iPad senare i år! Som ni sa så känns det som att det skulle vara perfekt för touchscreenen. Men även Cannon Fodder 3 kommer ju senare i år! http://www.pcgamer.com/2011/01/18/cannon-fodder-3-announced-first-screenshots-released/
Så det blir ett riktigt Cannon Fodder-år 😉
Jag skulle gärna se en bäst av 5 i MvC3 mellan Anders och Samson!
Synd med inställd sagostund, datorer…
Jaha till denna gången har ”El_Schebabo” spelat james pond 2 till ps1 och här är mina intryck.
1Grafik: gillar den faktiskt tycker det är lite snes megadrive känsla i den. Tycker det är rätt snyggt med bakgrunderna som ger liksom lite extra djup i bilden. Men ibland kan det bli lite väl spyfärgade färger.
2.Ljud: Musiken är ju faktiskt rätt ok, gillar julmusiken som kommer ibland, men bonusbanornas musik är väldigt störig tur att de inte vara så länge. Ljudeffekterna gör väl vad de ska men är ju inget man kommer ihåg direkt, känns lite platt.
3.Kontroll: spelet börjar med att man glider en bra bit innan man stannar och jag tänker nej… gillar inte sån här kontroll och hoppas på att det bara beror på att det är snö på banan, men även om det blir lite bättre längre fram så kommer jag inte överrens med styrningen. Däremot så funkar ju läget där han stretchar sig eller vad man ska kalla det rätt bra men använde det endast om jag verkligen behövde det. Bilen och flygplanet tyckte jag var bökiga att kontrollera bilen gick ju ibland så snabbt att det var svårt att tajma hopp.
4. Gameplay: känns inte som att den där stretchfunktionen gör nån större skillnad känns inte som att banorna är direkt anpassade för att man ska använda den, iaf inte på de banorna jag spelade kom inte så långt. Lite roligt med bilen och planet men hade också här likaväl klarat mig utan dem.Tycker även att många fiender känns lite sådär, en gulhårig kille i vit tshirt som går fram och tillbaka är ingen rolig fiende direkt.
5. Utmaning: Kontrollen gör för mig iaf att det är ett rätt svårt spel, kännde aldrig att jag fick den precisionen jag ville ha. Sen tyckte jag att det var klent med liv, finns det ens nått sätt att fylla på det?
6.Slutsats: Nej det här var inget för mig, sladdrig kontroll och inte särskillt intressant gameplay gör att jag nog låter detta vara i framtiden. Vet inte om bristerna beror på ps1 versionen eller om de versionerna är likadana.
Hoppas på lång sagostund denna gången vill ju veta hur det går får chrono.