I ett försök att blidka vår favoritduschpartner har vi äntligen spelat James Pond II Codename: Robocod. Vi har kämpat oss genom slagfält av leksaker, godis och glass ackompanjerat av julmusik i chipversion med cirkusdoftande ompa-ompa. Nej, vi förstår det iten riktigt själva heller. Vidare börjar Chrono Trigger-sagostunden lida mot sitt slut i vad som kanske blir den näst sista delen i historien.
Länkar
Musik
Liten rättelse:
”Snarf snarf” är från Thundercats.
She-Ra hade en uggla som flög med sina öron.
Håller på att lyssnar på avsnittet nu. Passar på att kommentera saker jag vill kommentera nu. Så det kanske kommer fler kommentarer allt eftersom. Pussar!
I det här avsnittet låter det inte som undergångsstämning längre! Har ni bestämt vilket spel som utgör nästa sagostund? Annars skulle jag föreslå Shenmue sagan, alltså ettan och tvåan i rad. Fast jag vet inte om man ska klassa det som JRPG förstås.
Angående Chrono Trigger.
Glenn är Göteborgare <3
Samt, en grej jag gillar med det spelet är att sidequesten är såpass stora. Jag menar, att få huvudkaraktären levande igen är egentligen bara ett sidouppdrag. Jag gillar när sidouppdragen faktiskt gör lite skillnad än bara finns där för level-up.
Nu är jag bara 30min in i avsnittet men angående pingvinerna så är de med i spelet som produktplacering från McVitie’s Penguin Biscuits (nån engelsk Kit Kat-kopia). De är utbytta mot alver i senare versioner.
Måste inflika att musikpausen i det här avsnittet var i en klass för sig. Riktigt jävla bra! Måste verkligen kolla in det där bandet… Men det var lite creepy när Samson plötsligt börjar namedroppa en massa musik som ligger på min mp3 spelare.
Jag blev så glad när jag såg att ni skulle spela Kid Icarus. Och här kommer mina tankar om det spelet:
Jag anser att Kid Icarus är ett av de allra bästa spelen till NES.
Många verkar tycka att det är väldigt svårt men jag tycker inte det.
Visserligen så klarade jag nog aldrig alla banor som ung utan att fuska, men på senare tid har jag klarat av det. Och då har det inte varit särskilt svårt.
Kontrollen tycker jag funkar prima. I början känner man sig ganska liten med den lilla lilla pilbågen man har men man får ju hela tiden fler och fler vapen och man känner hela tiden hur man blir starkare och starkare. Det blir roligare att spela när man hela tiden blir belönad för sina framsteg.
Jag gillar att det både är sidscrollande banor och banor på höjden. Det är varierande och trevligt. Grafiken är väldigt trevlig tycker jag. Den är ju inte speciellt avancerad rent tekniskt men ändå känns den trevlig på något vis.
Slotten är roliga. Här blir det ett helt annat gameplay än i övriga spelet och man måste hitta i labyrinten av alla rum vilket inte alltid är det enklaste. Men kul är det och när man väl har gått vilse några gånger så hittar man ganska så väl sedan.
Det finns två stycken fiender i spelet som sticker ut lite extra och som man verkligen hatar samtidigt som man ändå på något vis gillar dem.
Det är Pluton (den fienden som stjäl ett vapen från Pit), de är så fruktansvärt irriterande och ganska svåra att undvika.
Och Eggplant Wizard som bara förekommer i slotten och som förvandlar Pit till en äggplanta. Dessa fiender brukar ofta förekomma precis utanför bossdörren och blir man träffad så blir man tvungen att uppsöka doktorn. Så jobbiga men ändå på något vis gillar man dem för man vet att tar man sig bara förbi dem så är man på rätt väg och får sedan möta bossen.
Det finns också lite fusk eller tips och tricks som jag tänkte tipsa om.
När man är i en butik kan man trycka på A och B samtidigt på kontroll nummer 2 så sänker butiksägaren priset på varorna. (Förutom vissa, som istället höjer priset om man gör så)
Och så finns det ju massa koder man kan skriva in för att fuska sig fram. En av de roligaste och mest kända för oss Svenskar är ju DUVANS MAMMOR KOMMER BORTOT
Min Pizza:
Det här är en pizza som är bakad med stor omsorg. Det är en väldigt erfaren pizzabagare som gjort den och den smakar riktigt riktigt bra.
Den här pizzan innehåller jalapenos och ananas. Ananas är jättegott på pizza men jalapenos är inte så gott så dem hoppar man gärna över. Men problemet är att ananasen och jalapenon ligger väldigt nära varandra och ibland råkar man få i sig en bit jalapeno och då börjar det bränna i halsen. Då kan man inte göra någonting annat än att springa till vattenkranen och dricka massa vatten för att få bort den starka smaken.
Men när man väl lyckas ta sig förbi jalapenon och får komma åt ananasen blir man riktigt glad och det smakar så gott. Trots att jag inte gillar jalapenos så vill jag inte ta bort dem från pizzan. För de ger en fin färg och det är spännande att ha dem kvar för att försöka undvika dem.
Anders, det känns som att du hånar mig när lite flamsigt återberättar hur Cyrus dör och påpekar att man kanske till och med glömt av detta tunga segment i spelet. Jag tror dock inte att du tänkte på det. Hur som helst så fick det mig att fundera lite på varför inte Magus trollar tillbaka Glenn till sin ursprungsform nu när de ändå är kompisar. I mitt fall när Magus ligger som det lik han förtjänar skulle det ju däremot inte gå.
Jag tror inte att frågan tas upp men i deras möte när Chrono är med säger ju Frog att han faktiskt gillar formen han har nu bättre. Men det hade han ju sagt oavsett för det hade ju inte varit så ballt att gråta lite och fråga om han kan bli människa igen när man håller på att ta livet av varandra. Det utesluter ju då inte att han kanske verkligen vill vara människa.
Du nämner även katten igen och jag tror att det är Chronos katt som följer efter en. Jag har också för mig att man kan farma katter till sitt hus genom att vinna kattmat på millenium fair.
Samson, ditt uttalande om sinuskurvan är inte så illa, om du sätter ett ( x ) framför ( sin(x) ) så får du en sinuskurva som förstärks ju större x blir. Du är inte så dum som du tror.
Jag minns att jag samlade på disney intron på olika språk, men jag gillar faktiskt ducktales på holländska bättre, jag memorerade faktiskt uttalen så jag kunde sjunga med. Haha. Vilket partytricks när man var 15 med en folköl.
Jag hoppas fortfarande på att ni ska spela E.V.O Search for eden till Super Nes men ni kanske har spelat det förr och därmed inte tar upp det. Säg det så kan jag sluta skriva och ifall ni inte har spelat det och kanske funderar på det men inte vill avslöja något kan ni ju svara att det verkade inte så passande och sen lura in det ändå. 🙂 Jag känner mig snäll som till och med hittar på lögner åt er så ni slipper.
Woho! Klarade precis Ninja gaiden!!!
Väldigt roligt även om det är svårt och har knasig hit-box för svärdet. Kan verkligen rekommenderas även om man inte har så mycket tålamod med spel. För det är så kul att man kan plocka fram det någon gång senare ändå. Körde på emulator och NTSC-versionen där man hoppar lägre än i PAL-versionen. Tror inte jag varit så här glad över att klarat ett spel sedan jag klarade Super Punch out [SNES] och U.N Squadron [SNES] första gångerna. Äldre spel som håller än idag är ofta bland de roligaste att spela igenom än idag.
Har också kört Kid Icarus en del denna veckan. Här är vad jag tycker om det:
Presentation:
Inte direkt snygg grafik men funktionellt. Tycker att ”golven” på botten av skärmen på vissa banor, de som är som grottor?, känns väldigt opassande. Musiken är ganska mysig och passar bra, känner verkligen att man är ute på äventyr. Det är också coolt att musiken ändras till en mer hektisk när lie-mannen-fiender upptäcker än. Ljudeffekterna är helt okej, de varken stör eller tillför mycket.
Kontroll:
Pit gör som jag vill men jag stör mig lite på att inte kunna skjuta neråt när jag hoppar, blivit van vid det i Super Metorid och Cave Story. Att hoppa upp och klättra på stegarna (i grott-banorna) känns lite segt då man inte kan hoppa i sidled så värst mycket innan man tar tag i dem, för då tappar han fästet innan han klättrar upp till nästa skärm. Men Jag kan förlåta spelet för dessa ganska obetydliga problemen.
Gameplay:
Skulle kalla detta för ett ganska svårt spel till att börja med. Jag körde en del med savestates för att klara vissa partier. Nu har jag i skrivandets stund bara klarat mig till 2-4 och kommer förmodligen inte att köra längre.
Fienderna i spelet är väldigt jobbiga och gör ett bra jobb med att vara i vägen för än. När man rör sig så känns det som att man bygger upp lite fart och det gör plattformandet lite svårare än det annars hade varit men jag gillar det.
Pit ser ganska rolig ut är han hukar sig och går samtidig, ser ut som att han bara glider fram då. Man kan också huka sig i luften men det har väldigt sällan någon kommit till användning.
När man skall klara av att samla hjärtan från de saker som attackerar än för att sedan få välja en belöning är ganska svår. Sen så får man inte ens använda sin power-up fören du klarat av en viss bana, detta tycker jag inte om. Har bara fått ”F” att komma in som ett fungerande ”weapon” och den var rätt så bra tills jag blev av med den av någon anledning.
Man kan plocka upp kartor ibland men när jag går in i menyn så syns bara en brun fyrkant i högra hörnet och jag vet inte hur man använder den…
Banorna jag kallar ”grott-banor” är de där man kan gå runt relativt fritt och som man möter sin första boss i. Dessa banor tycker jag inte om för att jag inte kan använda kartan och det tar många försök för mig att förstå hur banan skall navigeras.
På den version som jag spelat så kunde man avbryta skottens ”delay” genom att ducka, på så sätt kunde jag skjuta snabbare än normalt. Jag kunde inte göra detta när jag skulle skjuta upp men det fungerade i sidled både på marken och i luften. Detta gjorde dock inte spelet väldigt mycket lättare som jag trodde att det skulle. För det mesta gäller det att positionera sig rätt för att kunna träffa sina fiender och sedan räcker ett skott eller två. De som tål mer är det skönt att kunna ha ihjäl snabbare men det blir inte så värst mycket lättare eftersom dessa fiender är färre och deras skott går ofta att ducka under osv.
Första bossen blev ett skämt i och med den exploit jag hittade, där jag kunde skjuta väldigt snabbt. När detta används mot honom så flyger han upp lite i luften och hålls där medan han tar skada tills hans liv går ner på noll.
Några fler bossar nådde jag inte under den tid jag spelade och jag spelade inte om den första boss-striden någon gång så det kanske skulle kunna vara en utmanande och rolig fight om man inte fuskar som jag gjorde.
Slutsats:
Med tanke på hur jag spelade spelet och hur lite tid jag gav det så kan man kanske kalla detta ”ett första intryck” eller något sådan. Jag gillar kontrollen, grafiken är trevlig, fienderna är ett hinder som man inte helt lätt tar sig förbi, bossen fuskade jag mig igenom och ”items” funktioner är luddiga. Jag har ingen aning om hur man använder hittade kartor, fjädrar, de andra 2 ”power-up’s:en”, tunnor eller det som ser ut som hammare.
Jag hade ganska kul men inte tillräckligt för att fortsätta då jag mer eller mindre har fastnat på 2-4. För mig var det inte tillräckligt givande för att jag skulle orka fortsätta, vilket jag nästan hela tiden kände när jag spelade Ninja Gaiden.
Det samma gäller också Metroid till NES där jag inte orkar fumla mig fram igenom en massa rum som ser likadana ut och med en svårighetsgrad som gör att jag dör ganska ofta innan jag ens lyckats utforska en ny del av kartan. Jag är helt enkelt för dålig på dessa två spel för att kunna njuta av dem.
Funkar spelet än idag? Ja, det tycker jag, men man får vara beredd på att det är ganska svårt.
Vad i helvete!? Såg jag inte att det stod det spelet som jag precis whine’ade om igen? Vilken riktigt sjuk känsla jag fick i magen. Men nu blev jag extremt uppspelt! WWOOOOO! (och lite generad)
Ja det var ju lite synd att ps1 versionen skulle vara så kass men det kunde ju inte ni veta, och för mig räcker det att ni fortsätter att göra det ni gör som betalning , men visst vill ni skicka en kopia på megadrive versionen så tar jag gärna emot den…..
Ser fram emot upplösningen på Chrono Trigger sagan, och ska bli väldigt intressant vad herr brunlöf tar sig an härnäst.
Kid icarus är ju ett spel jag känner igen från barndomen, har spelat det en hel del vill jag minnas men nu när jag tog upp det igen och kom till bana 1-2 så kännde jag inte alls igen den, så jag undrar om jag ens kommit så långt innan. Det jag minns var att det var svårt som fn.
Grafik: Den är väl inte vacker precis men den funkar riktigt bra ändå man ser ju vad som är vad. Känns väldigt mycket som metroid . Fienderna är rätt varierande, gillar speciellt liemannen som får spelet om han ser en, men de små jävlarna han skickar ut är inte lika roliga dock. Undrar lite över de små tomtarna med säckar som dyker upp senare i spelet, händer ju inget när man skjuter på dem och när de rör en så blinkar de? jag fattade det som att de snodde nått från mig men kunde inte se att nått fattades?
Ljud: Musiken är ju underbar, men lite få låtar så det blir lite tjatigt i längden speciellt eftersom man dör så förbannat mycket att man måste starta om varje bana så många ggr. Ljudeffekterna gillar jag riktigt mycket pits hoppljud bla och pilskjutarljudet. Men yxljudet låter lite illa.
kontroll: Här är det ju inte mycket att klaga på, ”like a glove” för att citera en viss ace ventura. Skulle väl vara då att man åker igen vissa plattformar om man duckar vilket inte var särskillt tydligt, dog mer än en gång på det på isplattformarna på bana 1-1. Sen funktionen att hoppa upp till stegarna i borgarna funkade ju inte heller helt bra. Annars är det riktigt härlig plattformshopparkontroll. De gånger jag dör så är det inte kontrollens fel.
Gameplay: Måste ju säga att jag gillar det vertikalt scrollande plattformshoppandet men kanske hade varit bättre att introducera det på värld 2 då det är svårt att få in den rätta tekniken till en början och sen att värld 1-1 till 1-3 är på tok för långa, hade varit lite lättare om man fått åtminstone två rutor med liv till att börja med eller fler hälsobägare på banan. Borgarna var ganska underhållande och hade samma kartproblem som ozzy tills jag fattade att man måste köpa en penna av handlarn för att kunna se vart man gått nånstans, saknade dock en blinkade prick som i zelda som visar vart på kartan man är. Tycker det var trevligt med alla uppgraderingar och zeus utmaningsrum, känndes lite rollspellsaktigt. Fattade inte att man skulle slå de förstenade änglarna? i borgarna med klubban förrän jag råkade slå en av misstag, de var ju till lite hjälp vid bossen sen. Medusa som sista boss känns ganska enkel men kan ju bero på att jag bara kommit dit med hjälp av fuskkoder, men står man bara på rätt ställe och skjuter ormarna så är det ju busenkelt att döda henne.
Utmaning: Kid icarus är ett svårt spel men svårt på rätt sätt, varje gång man tar skada eller dör är det ens eget fel, känns aldrig som att det är orättvist. Som sagt tycker jag att de kunde ha kortat ner de första tre kartorna för att man ska komma lite lättare in i spelet. Vore inte helt fel med nån sorts checkpoint halvägs på vissa banor.
Slutsats: Var lite lättare än vad jag kom ihåg det men det gäller endast om man verkligen spelar det ”samson-style” alltså lugnt och metodiskt, man får räkna med att dö ett x antal ggr innan man klarar en bana. Hade riktigt kul med detta spelet och kännde aldrig riktigt att jag bara ville stänga av efter att ha dött för tionde utan jag skulle fan fixa det, kan kanske jämföras med super meat boy?, har inte spelat det själv men det jag hört känns lite som samma sak.
Förra veckan:
Om Retroresan spelsamling:
För upptagna? Nej, Samson är arbetslös.
Inte så bra på att anordna? Nej, Samson sitter i styrelsen för retry.
Så nu har jag slagit ner de två argumenten ni hade. Var inte så tråkiga, gör något brutalt impulsivt.
Vad skulle vara bra alternativ till Tim Burton?
Den nuvarande veckan:
Åhh! Jag har nog lite vårdepretioner . Men anledningen till att jag har spelat några RR.
Det var svårt val mellan Spelradion och Retroresan.
Motorn är inte samma som med Street Fighter 4 som med Marvel VS Capcom 3.
Jag funderar på att köpa en HTPC istället för en konsol men problemet är att t.ex. Mass Effect 2 på PC så kan man inte använda kontroller. Jag sitter framför datorn allt för mycket och jag vill byta ställningen och koppla av och njuta av 7.1 systemet. Jag hade gärna också haft en typ wiimote för PC istället för mus problemet är att Wiimote är absolut positionerat och en mus är relativt positioners så det blir inte samma. Det är ju så enormt skönt att spela t.ex. peka och klicka äventyr jag tror dock jag vill inte spela strategi på TV men äventyr och konsolliknande spel.
Det många inte tänker på att 3D tv är ofta det absolut bästa 2D tv eftersom det är oftast typ 200hz eller t.o.m. 400hz.
Om Kid Icarus…
Helvete, jag dör ju bara! >=(
Slut om Kid Icarus.
Jäklar vad kul det var att plocka fram Kid Icarus igen, det var många år sedan sist.
Men herregud vad svårt det var, i alla fall i början innan man fått ihop ett par extra livbehållare och lite starkare pilar. Men tog man det bara lugnt så gick det bra, även om jag dog ett par gånger.
En sak jag hade lite problem med var dom ett eller två steg Pit tog framåt varje gång man landar efter ett hopp, speciellt när man skulle hoppa till dom plattformarna som bara var en fyrkant då hände det ofta att jag gick över kanten när jag landade. Sen alla gånger jag råkade trycka neråt och åka genom plattformarna mot en säker död vågar jag inte ens räkna.
Annars så funkade spelkontrollen fint, förutom på sista banan där det kändes som man flög i sirap.
Musiken var riktigt skön oxå. Favoriten var 3:e världens musik. där man även fick skjuta lite pil på metroider =)
Sen så kan man ju få olika slut på spelet beroende på hur man presterat, men jag minns inte riktigt vad det är som avgör vilket slut man får. Jag själv fick i alla fall en hjälm och ett spjut på Pit. Men han ska även kunna växa och bli stor har jag för mig.
Efter sluttexterna går det ju att trycka start och fortsätta spela med alla dina powerups från början av spelet. Undra om det händer nåt mer om man kör hela spelet en gång till då?
Ohh, höll på att glömma en sak…..Jag HATAR äggplantstrollkarlar!