Spelad tid: 35,5 timmar
Nuvarande level: 27
– Sagan är slut! Eftertexterna har rullat och jag tror mig ha fått det ”bästa slutet”.
– I och för sig inte vidare konstigt. Som sagt har min Sheppard varit nästan jobbigt politiskt korrekt. Något som sagt ska ändras på i nästa genomspelning, som jag dock bestämt mig skjuta på ett tag.
– Det blev mycket riktigt Miranda och Shepard som fick bli romansen för denna genomspelning. Eller värst mycket romantik var det kanske inte egentligen – mest attraktion och utlopp för lustar.
– Slutet var förövrigt inte spelets starkaste sida. Det var på inget sätt dåligt, men jämfört med andra partier i spelet ter det sig rätt blekt.
– Och vem tyckte det skulle vara en bra idé med ett stort robotskelett som sista boss?
– Är Mass Effect 2 så bra som alla säger? Både jag och nej. Det är inte det bästa jag spelat, inte heller det bästa från förra året men spelet har ett upplägg och ett sätt att berätta sin historia som är en av de mest engagerande jag någonsin upplevt.
– Och det är just berättarmässigt som Bioware nu på allvar nu närmar sig en topplacering i min bok. Visst är rätt mycket förutsägbart men för mig handlar det mer om hur man berättar, inte vad. Men de är inga rockstjärnor ännu.
– Spelet har också rört upp Sci-fi nörden i mig igen. Rymden är så vacker och tilltalande i Mass Effect 2 att jag vill ut dit igen, utforska och upptäcka. Men jag vet inte via vilket medium. Någon som har ett bra tips?
– Som sagt så dröjer min andra genomspelning, till förmån för andra spel under våren. Jag överväger faktiskt att ta mig igenom det första spelet en gång, innan jag tar del två igen. Det känns som att det är först då som jag på riktigt är ikapp lagom till höstens tredje del.
– Och med det så avslutar jag denna relativt korta och rätt intensiva bloggserie. Nu ska jag tillsammans med resten av världen börja peppa inför den tredje delen. Tack för att ni läste!
