År efter år så ger vi EA Sports beröm för hur slipade deras sportspel är nu för tiden. Varje år är en förbättring och även om nyheterna är få i antal så gör de uppenbarligen skillnad för oss som köper ett nytt exemplar av samma serie, år ut och år in. Samtidigt är det svårt att inte känna att fler förändringar och nyheter snart blir en nödvändighet. Fight Night: Champion innebär kanske ingen större revolution, men vi får åtminstone smaka på något nytt och rätt spännande.
I spelet finns nämligen något som rätt logiskt kallas Champion Mode och som enklast beskrivs som en handlingsfokuserad kampanj. Med en riktig story med mellansekvenser och röstskådespelare ger man hastigt och plötsligt en anledning för spelets huvudperson, Andre Bishop, att slåss. Som en ung och lovande mellanviktare är Andre precis på väg att få sitt stora genombrott då han retar upp fel människor inom den korrumperade boxningsvärlden. Som resultat hamnar han i fängelse, där frasen ”fight to survive” ställs på sin spets. Eftersom Andre redan sitter på den tekniska kunskapen blir hans lösning istället att bygga upp sina muskler för år senare bli frisläppt och göra en enastående comeback som tungviktare.
De må vara en svartvit historia som står rätt lågt i kurs dramaturgiskt sett – och historien är över fortare än kvickt – men jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte fann detta spelläge både fascinerande och rätt intressant. Och när man dessutom kryddar med att de flesta av dina motståndare och matcher besitter unika drag som du måste lära dig och bemästra för att ta dig vidare blir det allt mer tydligt att man gjort fler rätt än fel med detta nya grepp.
Problemet för EA Sports blir nu istället att jag kommer vilja se något liknande även i deras övriga serier. Be a Pro i all ära, men att ta ut svängarna allt mer tror jag är något som i slutändan alla skulle vinna på. Kanske inte på knock-out, men definitivt på poäng.
