Vi har förlorat oss i en bedårande vacker lämmelvärld signerat Psygnosis under deras storhetstid. Vi diskuterar flytande animationer, klassiska ljudbilder och i vanlig ordning jämför vi det mesta med Mega Man. Tillika bjuder Anders på en sagostund utan handling.
Musik
Kanonavsnitt! Jag är en nästan nykläckt retroresian och ni går verkligen från klarhet till klarhet ju fler avsnitt jag tar mig igenom. För att klia Anders lite extra bakom örat så kan jag med glädje meddela att Radiogamer numera får finna sig i att vara en god tvåa på min extremt väl ansedda podcastlista! 🙂
Vidare så njöt jag verkligen till fullo av att ni denna gång grottade ner i den grafiska stilen, vilket jag tror är helt rätt tänkt när det kommer till en sån här i övrigt rätt klassisk plattformshistoria. Jag måste samtidigt passa på att fråga er om lite tips och råd när det kommer till att spela gamla PC-spel på en något modernare dator, eller är Samsons idé om att införskaffa en gammal Windows 95-burk ”the only way to go”? Lyckades tyvärr inte få igång The Adventures of Lomax på min dator, och blev samtidigt inte mycket klokare av att försöka googla fram ett svar.
Slutligen vill jag även passa på att tacka för ert val att spela Rollergames! Jag tyckte det fick utstå lite väl mycket ris, så jag tänkte försöka strö lite rosor över hela kalaset.
Faktum är det att jag som ung själv satt och spelade det till förbannelse, men helt har glömt bort dess existens. Vartefter att avsnittet rullade på så föll allting mer och mer på plats, så jag får helt enkelt tacka er för att ni lyckades väcka ett gammalt retrominne till liv!
Fortsätt i samma stil!
/Micke
Ja, man trodde ju inte att man skulle få höra dubstep när man slog på Retroresan =D
@ Micke D
Jag körde Lomax via en Playstation emulator. Googla fram en ROM och en emulator så funkar det. Jag försökte först att få en riktig PC-version att fungera men orkade inte hålla på med det så länge innan jag skaffade ROM:en istället.
@ozzy88:
Ah okej, det var ju smart! Problemet är väl den gången då det enbart finns på PC =)
Ni ville veta hur man hittade Retroresan för några avsnitt, har tänkt svara på det, men tentor och resor har satt stopp för det.
Jag hörde det första avsnittet av showen Retroresan hörde jag i september 2009 någon gång och det var Ristar avsnittet. Så jag har varit med ett tag tror jag. Läste även Anders blogg innan dess. Och med tanke på att jag har varit med såpass länge så börjar jag tröttna lite grann på plattformsspel faktiskt…
Har varit med och spelat några spel, men har aldrig vågat säga min åsikt om spelen i fråga (är väl allt för rädd att ha ”fel” liksom). Men någon gång ska jag ta mig i kragen och vara med ”på riktigt”.
Har ni lirat System Shock 2, Planet’s Edge eller X-COM: Enemy Unknown förresten?
Keep the nice show going good and strong.
Halloj! Har lyssnat ett bra tag nu utan att kommentera.
Jag tänkte tipsa om en del gamla PC-spel som jag spelade mycket när jag växte upp.
Här kommer mina tips och en väldigt kort liten förklaring på vad det är för sorts spel:
Hexplore – äventyr/action spel i isometrisk vy där flera karaktärer styrs med musen.
Dink Smallwood – RPG spel, Zelda-aktigt spel med mycket skön humor.
MicroMan – 2d Platformsspel, där man kan hoppa och skjuta för att ta sig igenom banan.
Supaplex – Pusselspel, klon av boulder-dash. Man ska flytta på stenblock och samla alla ”Infotroner” för att sedan hitta mål.
Chip’s Challenge – Pusselspel, något likt Supaplex där man ska samla chips, öppna dörrar etc för att sedan gå i mål.
Ignition – Racingspel, grymt (svenskutvecklat) bilspel, spelades mycket och roligt i multiplayer(splitscreen).
Tim (The Incredible Machine) – Pusselspel, där man ska uppnå ett visst uppdrag genom att sätta ut olika sort bollar, rullband, saxar, ballonger etc.
Vet inte hur svårt det är att få tag på dessa spelen dock, jag tror att Supaplex och Dink Smallwood är gratis att ladda ner och spela vad jag har för mig. Tyvärr jobbigt med gamla PC-spel då det kan vara svårt att både få tag på och kunna spela dom.
Men men det skadar inte att tipsa om ni nu får tag på någon gammal burk 😉
Härlig podcast boys och Keep up the good shit! (In svengelska!)
Tjo på er,
Nu när jag lyssnat ett tag har det uppstått funderingar kring ett och annat, och jag tänkte göra ett försök att skriva ner ett par så kan ni ju kommentera om ni känner fört:
Ni har ju hållit på ett tag nu. Har det någonsin hänt att någon av er radikalt ändrat åsikt och t.om. justerat eran pizza medan programmet är i rullning, baserat på den andres (eller någon klok lyssnares) åsikter?
I vissa sammanhang brukar ni använda ”arkadigt” som en negativ beskrivning på ett spel. Ni förklarar det bl.a. som att spelen dödar spelaren på ett oschysst sätt, för att få spelen att räcka längre och spelare att slösa mer pengar.
Med all rätt i många fall, men när jag jämför med konsolspelen från samma tid så ser jag oftast ingen större skillnad i hur man designat utmaningen i dem. Majoriteten av NES- och SMS-spel är korta spel innehållandes en hel del trial & error, moment man måste nöta tills man kan dem, och/eller unik spelmekanik som bara förklaras i manualen, om ens det, istället för att man kan spela helt på reflex. Har även läst på flera håll att spelutvecklare från förr gjorde konsolspelen orättvist svåra för att vi spelare inte skulle kunna hyra och klara dem på en kväll för att sedan inte köpa dem.
Jag vet inte om jag inbillar mig att ni är mer förlåtande mot vad som är samma fenomen, beroende på om det är ett konsol- eller ett arkadspel ni spelar men skulle vilja höra mer om hur ni tänker kring detta. Särskilt nu när den ekonomiska aspekten är annorlunda, arkadsamlingar på konsol låter spelare ha tillgång till spelens optionsmenyer (vilket bara ägarna hade i arkadhallarna) och en credit inte längre kostar pengar.
Tack för ännu ett grymt avsnitt, tabbade mig och skrev in för sent denna gång tror jag, men verkar som vi var på ungefär samma linje angående Lomax ändå. Keep it grimey!
Ni går ju från klarhet till klarhet!
Måste dock påpeka att Alladin är bättre på Mega Drive. SNES versionen har jag aldrig orkat längre än till andra banan på. Hur menar ni förresten att svärdet är en starkare våldsyttring än att konsekvent STAMPA ihjäl sina motståndare i bästa American History X-stil?
Radiogamer har aldrig varit särskilt bra. Det har ibland dragits ner av sin egen navelskådande och kommersradioinfekterade ytlighet. Åtminstone de fyra-fem avsnitt jag lyssnat på. Tove kan bli räddningen.
Red Dead Redemption var det bästa spelet 2010. Mass Effect får nöja sig med att vara bäst 2011. Om inte LA Noire är helt fantastiskt förstås.
Jag tycker att McKorv borde vara med på en Retroresa. Ni brukar visserligen inte ha gäster, men det har ju funkat förr.
Kul idé med Retroshoppen. Klart jag vill visa mina färger och stödja min favoritpodcast, tischan är beställd!
Sådär, har nu lyssnat igenom er Final Fantasy 7 special, nu står det helt plötsligt en PSX på mitt tv-bord med sagt spel, det är allt för längesen jag körde igenom det nu, dax att återvända till midgard och spanka Sephiroth.
Hörde att någon nämnde spelet Soleil till Mega Drive, likt en flashback rös jag till på jobbet av de där otroligt mysiga minnena som kom rusande tillbaka av det spelet.
Eftersom ni försöker korta ner lyssnarkommentarerna:
Bra pod.
Anspråkslös pärla.
Slit inte ut er, det gynnar ingen.
Gud vad skönt att höra McKorv och ett stående inslag med McKorv vore fantastiskt.
Jag vill inte bli kallad ”Leffan”.
Det kallas alpha channel. PSX hade bara en CPU och GPU som var fokuserad på 3d medans Saturn hade special chip för 2D och 3D vilket gjorde att den blev klenare på 3D. Saturn hade en massa andra special chip och den har totalt 8 processor. Vilket är ungefär lika många som PS3(om man räknar med alla slavprocessorer på CELL). Saturnen var tänkt att programmeras parallellt men det var alldeles för tidigt att göra parallell programmering eftersom det kräver en hel del ”styrkod” som t.ex. ”vänta på att nästa processor skall bli klar” vilket gjorde att man inte kunde utnyttja processorn maximalt eftersom den i vissa fall bara väntade på de andra processorerna. Även idag om det hade gått så skulle programmerare hellre ta en 1 kärnig processor som är på 12 Ghz än en 4 kärnig processor på 3 Ghz. För att koden blir enklare och därmed snabbare. Man kan t.ex. kolla på grafikkort idag när man kan sammankoppla dem med SLI eller CrossFireX och då ser man att det inte blir 100% ökning med två grafikkort i jämförelse med 1 grafikkort.
Kör Anders med några mods till Planescape: Torement?
Som t.ex. http://thunderpeel2001.blogspot.com/2009/01/planescape-torment-fully-modded.html
Vars är skitsnack april?
För att förklara ett par Planescape- (eller AD&D-)begrepp, eftersom Planescape kör med Advanced Dungeons & Dragons 2nd edition-reglerna bakom kulisserna:
Dexterity kan väl enklast förklaras som smidighet – det styr reflexer, balans och hand-öga-koordination. Primärt viktigt för avståndsvapen och undvika fällor. Ger typiskt sett bonus till ’tjyv’-liknande färdigheter.
Constitution – kroppsbyggnad,hälsa och stamina. Hög Constitution ger mycket riktigt en bonus till Hit Points för varje level man tjänar ihop. 🙂
Armor Class är en ganska arbiträr siffra som bestämmer hur svårt det är för motståndaren att skada dig – ju lägre desto bättre ( i 2nd edition, tvärtom i 3rd och senare).
Alla attackslag utförs med en tjugosidig tärning, och karaktärer har en stat som heter ’To Hit Armor Class 0’ – denna skall man alltså slå över.
Motståndarens Armor Class dras ifrån detta tärningsslag, så i värsta fall kan man hamna i en sits där man inte KAN skada en motståndare ( för vek styrka, för veka vapen, för mäktig fiende).
(Jag måste ta mig i kragen och spela Planescape Torment… Det kliar i fingrarna.)
Och för att avsluta med lite komplimanger – jag halkade in på Retroresan av en slump, via twitter, primärt för att lyssna på Silent Hill-avsnittet. Nu har jag gått tillbaks och lyssnat på ett par slumpmässiga äldre, samt de nyare. Det här är bra skit. Jag vill rösta om i Level 7-omröstningen, för då hade ni lätt fått min röst. 🙂
Morte betyder väl döden? För mort är död så morte lär vara döden. Så hans namn är rätt logiskt.