Pizzabetyg
Mass Effect är långt ifrån retro, men det är ett av de mest uppskattade spelen denna generation, med god anledning. Anders har ofta beskrivit att den bästa pizza som finns är kebabpizza. Om än inte min personliga favorit så förstår jag vad han menar. Jag vill då även påstå att Mass Effect är en kebabpizza.
Men vad menar jag mer exakt med det?
Jo, under tiden som jag spelade Mass Effect så kunde jag aldrig sluta tänka på det faktum att hela spelet bygger på samma motor som Knights of the Old Republic och KotOR 2 – The Sith Lords. Inget fel med det, det är en bra motor som ger väldigt fina RPG-element. Det var också ett av de första spelen som helt gediget bjöd på olika dialogträd beroende på hur vida man agerade god eller ond. I KotOR är skillnaden mellan god och ond mycket mer påtaglig och distinkt än i Mass Effect och illustreras helt enkelt med den ljusa och den mörka sidan av kraften, The Force (© ™ George Lucas). Mass Effect skiljer inte på det med god gentemot ond, utan har benämnt det hela ”Paragon” och ”Renegade”, där det ena är omtänksam och förstående medan det andra är strikt och intolerant. Inte ett ord om det ena är bättre än det andra eller att ena är god och det andra ont
Tanken som jag har med kebabpizzan och Mass Effect är just den att det är många som erbjuder kebabpizza. Det är bröd, tomatsås, ost, kebabkött, lök, fefferoni, färsk tomat och sås. Såsen går även att få i olika varianter, antingen mild eller stark. Såsen är i det här fallet inriktningssystemet, Paragon eller Renegade, mild eller stark. Ett alternativt drag är även att blanda dem, då priset blir att man får lite av båda världarna, men det som uteblir då är extremerna av spektrat. Du kommer inte att få göra det mest Renegade-aktiga dragen om du väljer att bete dig Paragon, på samma sätt som att du inte kommer kunna smaka hur stark en sås är om du blandar den med en mildare.
Det är då Mass Effect 2 kommer in i bilden.
I Mass Effect 2 har de irriterande bitarna och besluten i mekaniken bakom KotOR-motorn lagts under huven, utanför synhåll, vilket ger en smidigare upplevelse än föregångaren Mass Effect; man har tagit tillbaka den lilla detaljen att den ena vägen gentemot den andra vägen påverkar ditt utseende och spelsystemet är rakt igenom bättre. Berättelsen är lika bra, om inte bättre än första spelets. Mass Effect 2 är helt enkelt också en kebabpizza, men man har valt att använda röd lök istället för gul.
Friterad potatis på pizza känns oerhört redundant, potatis har egentligen ingenting på en pizza att göra, men det är en fantastisk smakupplevelse som är oerhört underskattad. Det gör verkligen en väldigt bra oral sensation helt makalös. Sältan från pommesen och köttet i kombination med det söta från löken och gurkan, spetsad med de olika graderna av starkt ifrån såsen och färskheten ifrån salladen ger en nästan oslagbar erfarenhet. Ja, det finns många bra pizzor som alla har egna styrkor och erbjuder något helt annat, det finns även många olika varianter av kebabpizza, men det är svårt att slå hur mätt och belåten man blir av en så massiv måltid som Mass Effect 2 är.
Och om man inte orkade sätta i sig hela kan man lägga den i kylen och ha som kall ”bakis-pizza” dagen efter. Denna ny upplevelse kallar vi för ”andra varvet”, där man spelar den andra inriktningen. Vid det här laget kan man den överliggande smaken, men den är fortfarande väldigt annorlunda när den är kall. Rester kommer antagligen aldrig att slå den nygräddade rätten, men det finns fortfarande en unik känsla i att sätta i sig de sista bitarna av en tidigare förträfflig pizza som är bakad med sådan precision av en pizzabagare med sådan fin stamtavla och meritlista.
Försök att framföra det med en siffra om du kan.
Text av Nidde Nedelius
Nidde är Retroresans främsta fanboy och har både sjungit, bjudit på sprit och husrum för att tillgodose gossarna. Utöver det flänger han runt på konstiga klubbar med konstigare människor för att dansa och dokumentera världens alla hörn tillsammans med hardstylers.se, Det är Nidde man ringer in om man behöver en schysst bild eller video. Förutom det gillar han också att trolla Anders beträffande GTA IV. Men det förlåter man, för innerst inne är han rätt snäll. |
Jag kan hålla med om att Mass Effect är en kebabpizza, men då måste jag få välja vilken pizzeria den kommer ifrån, då det enligt mig spelar absolut mest roll.
För då får Mass Effect enligt mig vara en kebabpizza från random hak. Fortfarande den bästa sortens pizza, men långt ifrån den bästa kebabpizzan.
Nej, den bästa kebabpizzan får representeras av en Falkenbergs special från Falkenbergs pizzeria i, hör och häpna, Falkenberg. Denna helt perfekta pizza är få spel förunnade enligt mig, exempelvis Super Metroid eller Legend of Zelda: A Link to the Past. Alltså the best of the best.
Vi kanske helt enkelt ska börja säga att det är ”Kebabklass” på spel som är riktigt bra? Då vet man att, även om det inte är det bästa spelet någonsin, så är det ändå uppe och armbågas bland de riktigt bra spelen.
Kebabklass är ett bra ord. Ska försöka komma ihåg det 🙂
Trevlig text!
En viss begreppsförvirring råder dock. När man pratar om ”motorn” i spelsammanhang är det oftast grafikmotorn som syftas. Mass Effect 1 & 2 (iaf till 360) kör på Epics Unrealmotor. 3:an och PS3:ans version av 2:an kör på Bioware egna ”mass Effect 3-motor”.
Spelsystemet däremot är ärvt från KotOR som i sin tur ärvt från penna och papper-rollspel (om nu inte mitt minnesviker).
Andra arv från KotOR är dialogsystem, ”moral”-system och liknande som Nidde beskriver tydligt i texten.
Alltså:
Motor = grafikmotor
Jag håller inte med dig alls där, Samson.
Motorn kan hänvisa till många saker. Det är t.ex. inte grafikmotorn som har hand om fysiken, det är fysikmotorn. Detta är sant även om grafikkortsbaserade PhysX används. Och det är varken grafikmotorn eller fysikmotorn som listar ut hur mycket skada din Fireball gör i WoW, det är en annan motor. ”Spelsystem”, som t.ex. tank-kontroller eller ”Street Fighter knappkombinationer” går också att benämna som motor, knappmotor – även om jag inte riktigt stött på det så, utan man säger att det styrs som Street Fighter (vilket också är fel, för det heter Street Fighter II; Street Fighter gick inte att styra 😉 )
Poängen är att i princip alla trippel-A titlar idag har många motorer under sig, det finns inte bara en grafikmotor och resten är system.
Alltså:
Motor =/= grafikmotor
Och ja, KotOR bygger på D20-systemet plockat från tredje utgåvan av Dungeons & Dragons. Det användes även för Baldur’s Gate-serien, Neverwinter Nights och jag skulle inte bli förvånad om Anders kära Planescape Torment körde det.
Mass Effect 3 bygger också på Unreal Engine. Men såklart har de byggt på och byggt om för sitt specifika spel, precis som alla andra också gör. Sällan man tar motorn out of the box och bara kör rakt av.
Och idag innehåller en spelmotor allt ifrån grafik till ljud, fysik, nätverk, resurshantering, scriptsystem, mellansekvenssystem, etc, etc. I stort sett det mesta utanför själv spelmekaniken. Sen kan en motor som Unreal i sig använda sig av tredjepartsmotorer för enskilda system, såsom physx eller havok fysik eller scaleform för text och menyer (som i mass effect exempelvis).
När man lägger till sin egna spelmekanik ovanpå får man en mass effect 2-motor som sammanfattar allt. Där hanteras alla biotics, dialoger och stats.
@Nidde:
Vilken del av ”När man pratar om ’motorn’ i spelsammanhang är det oftast grafikmotorn som syftas.” missförstod du? Min gissning är på ”oftast”.
hihihihi.
@Samson
Jepp, precis den biten =)
Från första stund när jag hörde pizzabetyget fann jag det som ett mycket underhållande sätt att bedöma spel efter. Allt eftersom har jag kommit fram till att det är inte bara roligt, det är bra också. Den här texten väldigt intressant, trots att jag inte spelat nån av ME-spelen.
Väldig fin läsning detta och jag håller med om i princip allt. Tycker dock att ett poäng baserat betygsystem fungerar lika bra med bra motivationer. Men lika kul är det ju inte =)
@Ozzy88: Kan man inte då lika gärna skippa siffran och bara ge motivationerna?