Jag har varit lite illa berörd av hela Biowares kampanj för att inkludera FemShep i marknadsföringen inför Mass Effect 3. Som bekant inleddes det med ett omfattande Twitter-tiggeri där deras PR-ansvaige uppmanade alla som ville se den kvinnliga Sherpard i trailers skulle böna och be om det. En aning osmakligt, men det hade effekt, vi blev lovad en FemShep både i spelets marknadsföring och boxart (dock enbart special edition. Någon måtta får det väl vara?).
Bioware själva förnekar att det ska ha att göra med någon Luciatävling. De säger att de helt enkelt bara vill få FemShep rätt, för fansens skull. Och det kan, faktiskt, vara sant och inte bara en massa marknadsföringssnack. Kanske har de insett vilken enorm ikon FemShep är för många, och kanske ville de inte alls enbart skapa så mycket hype som möjligt kring spelet, utan också på någon nivå låta oss spelare, då främst tjejer, få en minimal chans att vara delaktig i utvecklandet av officiella FemShep. För hon är viktig för oss, vår Sherpard.
Men varför har inte denna energi lagts på att formgiva en BroShep som är representativ för de som spelar honom? Skulle det, om det hypotetiskt inte redan fanns en etablerad manlig Shepard i marknadsföringen, uppstått en omröstning kring hans utseende?
Skulle Broshep, om en omröstning gjordes, slutligen ändå bli denna marinsoldat? Är han den ultimata versionen av en manlig Shepard? Eller är det samma biffiga kroppshydda, men med en synthlugg och lite sotig ögonskugga?
Min Shepard heter Jane. Hon är inte lesbisk men alla tror förmodligen det, med undantag för Kaidan. Hon har rakat huvud med lite röd stubb, inte för att det är praktiskt utan för att det är den enda frisyr hon tycker hon passar i, förutom den där som alla andra i hela galaxen tycks ha. Hon försöker kompensera för det manliga intrycket med lite smink, men är egentligen varken duktig med ögonskuggan eller särskillt intresserad av det. Jane är förälskad i Liara men känner skuld för det, eftersom hon oroar sig för att såra Kaidan.
Hon är rättrådig, för det mesta, men kan tappa humöret, som en gång resulterade att hon sköt en man i ansiktet. Hon övergav Ashley och kommer aldrig förlåta sig själv för det. Min Jane gör alltid sitt yttersta för att slippa använda vapen, men är skicklig med prickskyttegevär och hagelbössor om det behövs. Hon förstår inte ett dyft när folk pratar om biotechs, men är lite rädd för att medge det. Hon är skicklig på att läsa folk och säga rätt saker vid rätt tillfälle, men är ändå lite osäker på sig själv. Min Jane kommer aldrig backa och gör alltid det som krävs för mänsklighetens bästa. Hon är en värdelös bilförare, men kommer aldrig medge det.
Ni som spelar Broshep, hur ser han ut? Hur är han som person? Och identifierar ni er med honom? Femshepspelare, samma fråga till er?
Min första kommentar någonsin tillägnar jag dig, Malin.
Bra och intressant skrivet! =)
Om det finns en möjlighet att göra ett eget utseende så kommer jag alltid att göra det. Är spelet förankrat i verkligheten så kommer jag försöka göra en spegelbild ibland. Min karaktär i skate. t.ex. var väldigt lik mig själv back-in-the-day.
Men om jag inte försöker skapa mig själv så gör jag alltid mitt bästa för att skapa något som faktiskt ser trovärdigt ut. Bruce Shepard har en tjurnacke som Corey Taylor och lite smala läppar, men han är solid, klär i sin rustning, och kommer alltid vara bilden jag ser av Shepard oavsett vad Bioware slänger ut.
Min fråga blir mer: I ett spel där man kan göra om sitt utseende, vad spelar det för roll hur Default Shepard ser ut?
Självklart måste de ha ett omslag, men de kunde lika gärna ha fullhjälm på karaktären i allt material.
Min broshep är en blond ingnenjör som är för snäll för sitt eget bästa, och var allvarligt talat ganska töntig fram till tvåan. Min femshep är däremot en riktigt tuff krigare, som kanske är lite väl elak av sig ibland, men som ändå känns mer som en verklig person.
Hur det kunde bli så här har jag ingen aning om – det är ju trots allt samma val och dialoger man ställs inför oavsett kön. Men min första genomspelning var som den manlige Sheppen och då brukar jag av någon konstig anledning alltid spela som onödigt god, så det var först i min andra genomspelning som jag tog ut svängarna mer och gav huvudpersonen mer personlighet.
Antingen beror det på det eller helt och hållet på att röstkådespelet är bättre för den kvinnliga varianten.
Intressant läsning som vanligt för övrigt!
Den här texten tog lite av en vändning jag inte var beredd på, och det känns som att den kritiserar brosheps identitetslöshet lika mycket som femsheps objektifiering. Det jag tycker är lite trist är att folk som inte spelar femshep förmodligen varit majoriteten av röstarna, eftersom de tydligen utgör 80% av spelarna. Men egentligen bryr jag mig inte, då jag inte spelar som default.
Min femshep är svagt mörkhyad och till utseendet relativt feminin kvinna. I första spelet var hon en genomgod men bestämd ledare, som fann kärlek i form av Liara. Hon identifierar sig med Liaras intelligens, harmoniska attityd och lugna personlighet.
Men under den kvinnliga, goda, rationella, rättvisa och lugna ytan finns en mörk sida av min femshep. Första gången den syntes till var när hon gladeligen offrade Ashleys liv under ett uppdrag. Hon kunde såklart inte visa det inför besättningen, men Ashleys främslingsfientlighet gjorde det till ett enkelt beslut som min femshep gärna fattade.
I tvåan har den här mörka sidan börjat bryta sig loss mer och mer. Femshep är hårdare, nästan bitter. Hennes beslut är kompromisslösa, kanske som en reflektion över det ökade allvaret. Men aldrig orättvisa. Hon börjar tappa förtroende för godheten, och tar avstånd från Liara. I stället söker hon kärlek och bekräftelse hos Jack, som verkar närmare den nya versionen av femshep. Men egentligen är det bara krystat. Egentligen är hon bara vilse. Egentligen är det Tali hon vill ha.
Vad som händer i trean återstår att se. Jack är död, så kanske försöker femshep finna tröst hos Tali som representerar osäkerheten i hennes liv. Samtidigt är Tali inte direkt den trygga klippan hon kan behöva. Kanske blir det Liara, igen. Ingen otrohet ägde rum, så alla dörrar är öppna för ett lyckligt slut.
Lång kommentar is LOL.
PS.
Nya femshep ser ut som Gaara.
I fösta Mass Effect lirade jag som en manlig Shepard men eftersom datorn jag lirade det på inte var så kraftig så var laddningstiderna långa och spelet såg sådär ut och på grund av det klarade jag aldrig spelet utan kom bara halvvägs. Jag tänkte inte så mycket på vem min Shepard var men lirade som jag brukar i spel med moral-mätare som en god karaktär, eller Paragon som Mass Effect väljer att kalla det.
Sen så kom MF2 och eftersom jag inte spelade första helt färdigt så brydde jag mej inte. Till jag såg ett blogg inlägg av Angelica Nordgren där hon skrev om hur intressant Shepard var som karaktär när karaktären har kvinnligt kön. Hon länkade även till följande YouTube klipp:
youtube.com/watch?v=2sMEIdkLgnE
Som jag nämnde tidigare så brukar jag lira som god karaktär i denna typ av spel. Det är i 99% av alla spel med moral system det som ger bäst belöningar och som ond karaktär blir allt svårare. MNen när jag såg YouTube klippet ovan så tänkte jag direkt ”Äntligen! Ett spel med anledning att lira som en ond badass!” Så jag var tvungen att skaffa Mass Effect 2 på stört.
Som många har nämnt så är en av anledningarna att den kvinliga Shepard är så intressant är att rollen egentligen skrevs för en manlig karaktär. Må så vara, men oavsett vilket gör det henne mer intressant. För mej är Shepard en kvinna, inget annat.
Sen är ju Jennifer Hale en bra mycket bättre röstskådis än vad… vem den manlige Shepards röstskådis nu är.
Men vem är min Sheppard då? Som jag nämnde så beslutade jag mej för att lira Renegade. Jag gillar verkligen hur spelet inte klassar en som ond för detta, utan snarare hänsynslöst målmedveten och brutalt effektiv. Shepard har ett mål, att stoppa the Reapers och hon kommer göra ved som än krävs för att nå dit. Det var med den inställningen jag spelade spelet. Shepard är en skicklig Infiltrator och har väldigt kort stubin när hon stöter på personer hon stör sej på. Exempelvis gillar hon inte dom som är fega eller ofredar oskyldiga personer. Hon gillar inte heller personer med för stor självsäkerhet eller ledar figurer. Som ni märker så stör hon sej med andra ord på personer som är väldigt lika henne själv.
Hur hon ser ut, tja, såhär:
steamcommunity.com/id/lance_mccloud/screenshot/596947343308416581?tab=public
Hon har dock en svag punkt för sin besättning. Främst för Tali och Garrus, även om Tali inte alltid uppskattar hur elak Shepard kan vara i vissa stunder. Shepard respekterar dock Tali enormt för hennes dedikation och skicklighet som mekaniker, något som verkligen bevisades under Talis rättegång. Garrus är en av dom få som Shepard faktiskt flirtar med, men bara för att han är en av dom få hon vågar visa den sidan för och hon gör det främst på skämt. Dom har båda varit med om mycket och känner varandra så pass väl.
Den enda romans som uppstod ombord var mellan Shepard och Kelly Chambers, men hon kunde tragiskt nog inte räddas från the Collectors och på grund av det så blev romansen kort och avslutades innan den kunde riktigt blomma ut. Resten av besättningen får också se att Shepard har en mjukare sida när de väl lär känna henne.
Min Shepard är med andra ord en rätt trasig person. Hon har en väldigt stor mur hon skyddar sina känslor med, men dom som kommer ombord på Normandy kommer också innanför den muren till slut. Hon är onekligen lite psykotisk och kan vara rätt sadistisk mot personer hon tycker förtjänar det. Jag brukar verkligen inte spela som denna typ av karaktär, men Mass Effect presenterar den mörka Renegade sidan som ett bra alternativ till den godare sidan som nästan alltid är ett måste, och du känner dej antingen som en riktig hjälte eller en riktig badass beroende på hur du väljer att spela.
Bra text. Fick mig att reflektera över – eftersom jag spelar om Half-Life 2 nu – hur Alyx Vance skulle ha sett ut om spelarna fått rösta. Troligtvis inte som hon ser ut i spelet, skulle jag gissa. Men idag skulle ingen vilja ändra på henne (förutom killen bakom Fake Factory-modden…).