Till denna vecka har vi gjort en specialare. Anders har spelat ett spel som Samson spelat tidgare och vice versa. Spelen har också gemensamt att de är Disneylicenser. Det är dubbeltema! Anders har äventyrat med Kalle Anka i Quackshot till Sega Mega Drive och Samson har följt Musse Piggs karriär från 1928 till 90-talet.
Musik
Gött kan behöva ett nytt avsnitt att värma öronen idag 3,5 minus ute, brrr…
Fajnara Fanntasy Krissetruuuu Kronnikreeee!
Jag har nog lyssnat på det 50 gånger idag och viker mig fortfarande av skratt :). Så fort du får chansen att skrika på ”japanska” måste du ta den Samson. Du är helt fantastiskt jävla bögbra på detta!
detta avsnitt är ju nummer 99 är det bara jag som tror att nästa veckas spel är en luring och att det kommer nån episk specialare istället?? 😉 hmmm mystiskt det här….
Hej på er!
Har nu lyssnat hela det bögiga avsnittet. Tycker det var fint att vi fick båda sidorna från Anders & Samson (TM). Dvs passionerade åt både det positiva och negativa kring spelen.
Angående uttryck ni pratade om, ”muffligt” nämnde Anders nån gång i ett avsnitt, det tycker jag är bra. Han snackar om muffliga ljud. Reagerade på det för min svärmor brukar säga det ibland, trodde hon var ensam om detta egensinniga ord. Annars tycker jag ord som ”fröjd” och ”fröjdefull” borde sägas oftare.
Är jätteglad att ni valt just Jazz Jackrabbit att ta en närmare titt på, allrahelst tvåan. Det är ett av mina favoritspel sen barndomen som jag gärna återkommer till. Men de ofta retroglasögonen eller nostalgiglajjorna är inget problem jag har att kasta av mig. Det blir också mitt första spel att spela som en retroresenär i den benämningen. Cool. Återkommer med intryck!
En varning bara för Jazz2. Buttstompa inte ner i vattnet. Allrahelst om du inte sparat nånting på hela spelet.
GRATTIS (i förskott) till 100 retroresor! *smällar och karameller*
Anders! ”Kan man säga så” var roligare än ”vad heta”, gå tillbaks! 😉
Och därmed är vi inne på ämnet lingvistik! Jag har ytterligare ett bögbra förslag att addera till det svenska språkbruket. Det är ett vanligt grepp att säga ”he’s a dick” på engelska så varför kan man inte säga ”han är en kuk” på svenska? Speciellt eftersom vissa använder fitta som svärord bör det inte vara mer än rätt att införa detta. Tänk Tintin, han är en kuk, vid sidan av att vara ett jävla retardo förstås.
Och en sak till! Suspension of disbelief? Att tänjna på gränserna inom den angivna världen, att utföra något som inte har direkt verklighetsförankring, stämmer det? I så fall föreslår jag ”verklighetsförlängning”. Det låter liksom logiskt. Det ordet BORDE finnas.
Som vanligt är även detta avsnitt fint avstämt. Nog om det.
Jag har lite dåligt samvete för att jag inte tog upp Malins superprestation i det förra avsnittet. Tack som bara den Malin för all din kunskap om X-Men. Jag är försäkrad om att Samson och Anders skulle kunna kunna göra ett fint X-Men-avsnitt utan någon experthjälp men det är faktiskt du Malin som lyfter hela det föregående avsnittet. Tack för det! Så…nu kan jag slappna av igen.
Inte riktigt i samma klass som starten på denna säsong tyvärr, dock väldigt bra om man jämför med allt annat på det internet vi lever i, äh, det kan bero på att min dag har varit sådääär.
De tre första avsnitten på tredje säsongen var inget annat än kanon, fortsätt i det här tempot (MED LÅNGA AVSNITT) så kommer säsong tre att bli er absolut bästa.
Jag tar för övrigt tillbaka min kommentar ang. Mickey Mania till Genesis, det är inte det mussespelet som ligger nära till hjärtat, det är ju såklart Castle of Illusion, my bad.
(FF9 snart kanske? *Himlar lite charmigt med ögonen*)
HugParty/Careface
Åhoj!
Har nyligen börjat lyssna på Retroresan och tänkte bara säga att det är alldeles utmärkt att jobba till era ljuva stämmor. Eftersom jag är på arbetsplatsen i 8h så stör jag mig inte det minsta på att avsnitten är långa. Ju längre desto bättre!
Angående avsnittet är detta ett av mina favoriter då jag för en gångs skull spelat ett av spelen (Mickey Mania). Blev otroligt sugen att koppla in mitt Playstation igen och skutta runt i Musses värld. Tack för att ni väcker liv i mina nostalgiska spelminnen! Keep up the good work!
Tillbaka igen, måste säga mer fiske i retroresan. Jag hänger gärna med anders ut på sjön och drar upp gammelgäddorna och visar att de inte är nått farliga.
Har ingen möjlighet att få tag i jazz jack rabbit men kom ihåg att jag spelade demot på ett av dem rätt mycket hemma hos en kompis, var på den tiden när man inte hade pengar att köpa pcspel utan spelade demoversioner till fingrarna blödde.
Ah, en timme och tolv minuters postsäck, underbart! 😀
Måste säga att jag håller med Samson om att gamla hederliga animationer är att föredra framför flash-animationer. MEN, just i fallet med My Little Pony Friendship is Magic så måste jag faktiskt erkänna att det i vissa fall kan passa bättre med flash. Tycker faktiskt att flash mer hjälper än stjälper just den här serien, och det skadar ju inte att det nog är de mest välgjorda flash-animationerna jag någonsin sett. :O Aja, hoppas du, Samson, kollar lite mer av serien (Blir bara bättre hela tiden enligt mig. :3) och att Anders också ger det en chans!
Angående veckans två spel så var det väldigt roligt att lyssna på! Jag skulle nog sträcka mig så långt som att säga att det här är det bästa avsnittet av säsong tre hittills! Det var kul att få höra Samson vara riktigt jävla sur på ett spel, faktiskt. :3
Trevligt att ha blivit omnämnd, än mer trevligt att fått lyssna till er för andra gången och därmed så ja – jag är med andra ord en ny lyssnare även om namnet mitt har florerat på nätet sedan många, många år tillbaka. Man ser mig bland annat på såväl Loading.se som på YouTube.
Men nu är det ju inte mitt nätliv som ska avhandlas här i kommentarsfältet utan detta senaste avsnitt av Retroresan 🙂 Ledsamt att få höra hur jag har lyckats tuna in till er när ni sänder er sista säsong men jag får väl helt enkelt backtracka lite – det är ju trots allt en ”retroresa” som ni gör och således torde jag inte förlora särskilt mycket på att lyssna till gamla avsnitt. Desto roligare var det att få höra Samsons två Japan-röster som ju för mig är helt nya, det var verkligen bland det mest bisarra och fantastiska jag hört. Slutligen undrar jag bara lite försiktigt bestört över vad det var för någon slags jämförelse som egentligen gjordes när ni pratade dålig spelkontroll i Musse Pigg-spelet och en ”sladdrig Conrad Hart” kom på tal?? Märk väl hur halva mitt smeknamn stavas just Conrad med C (som sagt ett fantastiskt bra namn) och ni kanske kan ana varför mina taggar plötsligt pekar utåt efter detta uttalande.
Ett härligt avsnitt som underhöll mig väl och nu har Retroresan faktiskt en egen anteckning på min iPhone där jag skriver upp såväl var någonstans i podcasten jag befinner mig mellan pauserna, som en punktlista över vad jag skall kommentera härnäst.
Grymt underhållande avsnitt! Speciellt då första halvan var fylld av glada överraskningar och positiv stämning, som stackars Samson sen var så illa tvungen att ersätta med HAT. MER KÄNSLOR, HEJA HEJA! 😀
Mickey Mania känns ändå som lite av ett mysterium för mig, jag minns att jag hyrde det till min SNES när jag var liten. Inte nog med att jag tyckte om det, jag kom långt! Kanske t.om. varvade det. När jag många år senare såg en video på Screw Attack om spelet (http://www.screwattack.com/shows/originals/video-game-vault/video-game-vault-mickey-mania) och då bestämde mig för att spela om det blev min reaktion precis som i just den videon. Glada minnen, helt hemskt att spela igen.
Nu blev jag istället väldigt sugen på att spela Quackshot, längden på spelet verkar helt i min smak 🙂
Min SID-spelare säger att originalmusiken till The Great Giana Sisters är komponerad av Chris ”Turrican” Hülsbeck, alltså inte herr Ouwehand. Reyn har dock skrivit mycket bra spelmusik och är en riktig multiinstrumentalist. Det finns många schyssta videos på när han live och på egen hand arrangerar om klassiska spellåtar, t.ex. den här ska-versionen av Bubble Bobble 🙂 http://youtu.be/ZGnX5HSIUmI
Ser fram emot nästa veckas avsnitt om Jazz Jackrabbit. Testade att spela tvåan lite kort för några år sedan men mer än så har det inte blivit. Speciellt intressant ska det bli att höra vad ni tycker om musiken, och huruvida Epic Megagames har någon som helst känsla för plattformsgameplay och bandesign i 2D.
Retroresanspelet förresten? Det verkar ju kunna bli helt awesome. Hoppas ni kan komma på någon grym gameplay-hook som kan komplettera den utlovade grymma pixelgrafiken. Ni kanske behöver en spelintresserad interaktionsdesigner i gänget? 😉 Eller, vänta lite nu…
Supertrevligt avsnitt som vanligt och starka känslor uppmuntras.
Men! Jag måste sätta mig på tvären vad gäller Mickey Mania. Jo, för jag fattar inte riktigt hatet det får.
Satt faktiskt och spelade igenom spelet (Mega CD) medan jag lyssnade på er fina Quackshot-recension. Var kanske tredje gången jag spelade det, och jag klarade utan större problem (förlorade en credit och ett liv till på det för att precisera) ut det på Normal mode. För spelet har ju tre svårighetsgrader. Och kör man på Easy får man fler credits, hela tre stycken tror jag det är. Don’t neglect teh optionsmenyn!
Kritiken kring hit detection är förstås befogad (även om den kan vara olika bra i olika versioner?). Men kontrollen är, bortsett från det, riktigt tajt – Musse vänder sig i rörelse på en femöring, hopphöjden har man total kontroll över även när man studsar på fiender och behövs det kan man titta upp/ner för att undvika vissa faror. Håller man på att ramla av en plattform varnas man även av en liten animation, Sonic-style. Mycket generöst tycker jag.
Spelet är mycket av en memorizer, första turen genom det är stundtals dryg medan nästföljande blir exponentiellt mycket enklare. Attackerna går att undvika. Hit detection-koden går att tyda. Hade det bara haft lite bättre flyt, samt fler och svårare bossar så hade Mickey Mania varit ett riktigt bra spel i mina ögon.
Nog om det nu.
Det första Jazz Jackrabbit återbesökte jag för första gången för några månader sedan. Det var även sista gången jag återbesöker det. Ett undermåligt designat spel som blandar Sonic 2 och Contra på sämsta sätt; Det saknar både flytet i det tidigare samt intensiteten och bossdesignen i det senare.
Alla de vanliga problemen i gamla plattformare från väst är närvarande. Blinda hopp, slarvig hit detection (går t.om. att stå på spikar utan att ta skada) och safe spots i bossfighterna är bara några av dem, och det var mest Save/load-funktionen som gjorde att jag ändå orkade mig igenom flera episoder. Men man kommer inte ifrån att det är en slapp lösning på problemen det dras med och till slut gav jag helt upp på spelet.
Det enda positiva jag fick ut av den resan var det svängiga electro-soundtracket och den flyktiga awesomeness som är hoverboarden. En feature som förtjänade ett bättre spel.
Så det är med viss skepsis jag tar en titt på tvåan nu, men ser fram emot ett nytt, uttömmande avsnitt. Peace out paisanos!
Antar att man får ta å säga BÖGBRA avsnitt! Tänkte jag kunde klämma in att SNES-utgåvan av Mickey Mania har en 6 sekunders laddningstid(!) innan varje bana och varje gång man laddar in en ny del av banan. Saknas även många ljudeffekter. Imponerande dålig portning av ett redan imponerande dåligt spel.
Förresten, varför har ni inte spelat något av Rymdkakor i musikpauserna? Ni vill väl uppmärksamma svensk-producerad musik med spel-tema, eller är det bara något jag drömt?
Jazz Jackrabbit alltså? Jaha, det har man ju lirat hos nån polare nån gång när tvåan var ganska nytt. Det var ju som Sonic fast med pistoler. Kunde aldrig gå fel. Sen släpte Sega spinoff-spelet Shadow the Hedgehog och bevisade att det kunde vara jävligt fel.
Får inte igång ettan hur mycket jag än pillar, men tvåan flyter på så jag hakar la på halva resan.
Grafiken e ju riktigt snygg. Eller nä förresten! Nu var ju inte det här ett 16-bit spel från typ 93, utan ett PC-spel från 98 eller vad det var. Det är ju inte fult, bakgrunderna ser ju bra ut och stads-banan hade en del schyst parallax-skrollning i bakgrunden, men det är långt ifrån imponerande för sin tid. Spelet hade mått bra av lite större sprites i stället för att vara så jävla utzoomat. Karaktärsdesignen är ganska skön och det känns som en råare och lite nedknarkad Looney Tunes. Spaz! <3
Musiken bidrog väl på banorna, men jag kan i ärlighet inte minnas någon av dem. Gör sig väldigt bra i spelet. Socker-rus musiken försvann i spökvärlden av någon orsak. Ljudeffekterna känns väldigt standard cartoon-action, men gillade ljuden från kaninen, speciellt när man lirade som Spaz.
Jobbig fysik. Känns som man kan springa toksnabbt bara för att Sonic kan det och det är coolt. Gjorde precisionshoppandet mellan små plattformar onödigt svårt. Är inte heller ett fan av att kunna hålla inne hoppknappen och hoppa på stället i all evighet. Socker-rus var ett kul sätt att designa odödlighet. Påminner starkt om Quackshots metod.
Jazz funkade att spela som med sin Rayman-helikopter, men Spaz var tveklöst skönast att köra som. Ett dubbelhopp kan göra så otroligt mycket. Lori, däremot, var fullständigt värdelös, trots awesome ninja-spark. Inget dubbelhopp och inget dra-i-öronen-och-hoppa-högt-hopp heller. Fy!
Förvånansvärt kort spel. Tre världar med tre banor vardera kändes fattigt, även om banorna var långa med många hemligheter att leta rätt på. Att varken få möta någon slutboss eller ens ett "Thank You for playing!", utan i stället gå direkt till en highscore meny sista banan var klar kändes otroligt snopet. Undrar nästan om det är en väldigt generös Demo som jag hittat istället för hela spelet…
Jazz Jackrabbit 2
Det är minst sagt bekant att gå tillbaka till Jazz2. Jag har stora nostalgiska band till just det spelet, jag skulle tro att jag spelat det här minst lika mycket som SMB1. Klarat det ett 50-tal gånger.
Pappa hade gjort en rimmande skattjakt för mig på en julafton för ca 12 år sen. Den ledde snart ner till datorrummet och vidare i fler frågor där rätt mappklick ledde till nästa fråga. Ända tills man nådde skatten. Det vill säga Jazz Jackrabbit 2, installerat och klart. Jag minns inte vad jag fick mer den julen. Det är ett av mina starkaste julminnen också, vilket är fint.
Allt detta till trots så ska jag ju såklart försöka se på det idag med lite mer krassa ögon än jag gjorde då.
Presentation och karaktärer
Ett stort lyft sen ettan. Motsvarande det från tidiga Keen-spel till senare om man vill jämföra. Riktigt sweeta animationer, snyggt flyt i allt. Miljöerna är också distinkt olika och har ett djup i sig. Gillart!
Favoriten bland världarna är ju såklart Alice i Underlandet-grejen med stora hattar, lavalampor och så den rökande larven. Gillar också ljuset i djungelvärlden mycket.
Jag har personligen alltid föredragit Puff framför Piff, och därmed Jazz crazy bror Spaz framför Jazz i det här spelet. Medan Jazz ska vara en cool kanin med bandana och Rambokomplex så är Spaz som en whacky professor med tungan hängande utanför. (Kolla in Spaz ögon när han springer.)
(Jag kände inte till Bucky o hare när jag var liten, men varför är Jazz så otroligt lik honom?)
Det jag gillar med Spaz är att han faktiskt är bättre att spela med än Jazz, konstigt nog. Spaz dubbelhopp är långt mer användbart än Jazz helikoptersnurr. De olika hemligheter som finns att hitta med hjälp av Jazz uppercut går att komma åt med bombvapnet plus Spaz dubbelhopp. Överlag ger det mer flyt och snabbhet till spelet att spela som Spaz. Och så låter det coolare att skjuta som honom!
Ljud och musik
Det är exceptionellt speciellt men jag gillar den! Melodierna är inte så minnesvärda men ljuden fungerar riktigt bra. Gillar sköldpaddorna dra-in-sig-i-skalet-ljud och ödlorna som jag blivit att kalla för Doopdapar pga deras läte. Doopdap!
Svårighetsgrad
Mycket lätt. På gränsen till mesig. Vana plattformsspelare väljer med fördel hard, men bossarna är ändå ett skämt. Deras rörelsemönster är väldigt simpla, och det är sällan man behöver använda något annat vapen än det man tilldelas från början.
Plattformshoppandet är inte av typen där man kan ramla ner i hål, utan mer run n gunna sig fram som en blådåre. Då fast-ammo gör att man i princip kan springa och hålla inne skjutknappen utan att dö så blir man riktigt övermäktig.
Sammanfattning
Ett mycket trevligt spel, som med fördel spelas i co-op. En karaktär som i princip fallit i glömska.
Jag är övertygad om att Jazz hade varit större om det släpptes på t.ex Supernintendo. Jag skulle gärna se en re-make eller ett nytt spel med Jazz. I 2D då, det jag sett av det nerlagda 3D-spelet är jag glad för att det inte kom. En vettig story, inte att rädda jävla nån jävla kanintjej hade också önskats.
Om man jämför med dåvarande plattformare så har ju Jazz2 ingenting speciellt att komma med. Ingen gimmick om man ska vara så. Han är snabb som Sonic, stadig hoppmekanik, men jag saknar coola power ups. En jävla fågel. Hur kul är det. VEM fan är det kan man ju fråga sig? Datorerna man skjuter för att få sköldar under en kort period är också rätt tråkiga. Det hade varit kul att se om t.ex bubblorna gjorde att fienderna hamnade i bubblor istället för att bara dö som vanligt. (Men kul att fienderna grillas med flamegun.)
Bossarna är heller inget att hänga i julgranen som jag nämnde tidigare. Capcomskiska bossar kanske hade varit nåt? 😉
Personligen tycker jag Jazz2 spelar bättre än de tidiga sonic-spelen. Nu kommer ni ju hata mig, men jag tycker allt att Sonic är ett segarsle för han är så svårstartad och trög i luften. Sen att Sonic-spelen har andra kvalitéer tar jag inte ifrån dem, jag menar bara att kontrollen flyter bättre med Jazz och Spaz.
Ett spel jag gärna återkommer till. Svinkul i både co-op och i battle mot varandra. Så tangentbordet tiltar sig. Härliga tider
Puh, det var allt, tror jag. Kramkalas!
Ja hej hej
Gött avsnitt ja, synd att mina kommenterar inte kom i tid (hoppas denna gör 10min för sen från inspelningsstart), tyckte jag fick till en fin pizza :). Roligare att lyssna när man spelat med.
Killar killar killar, måste säga att jag uppskattar det ni gör väldigt mycket mer nu- Skulle spelat med men fan alltså vad jobbigt och trist det var. Försökte ca 10min att få igång Jazz Jacrabbit 1 orkade inte, spelade 2an i ca2 timmar och tröttnade snabbt, tog en titt på letsplay på youtube och upptäckte hur jävla mkt jag hade kvar…..nej fy fan stoooor eloge till er! Väntar dock förväntansfullt på avsnittet :). Lovade att vara med er denna veckan, förlåt 🙁 pallade verkligen inte trycket !
Ha det mysigt nu så hörs vi nästa vecka 🙂
Kul att min spelönskning kom fram till slut. Synd bara att jag inte har kunnat spela igenom det den här gången. Men jag spelade senast igenom 2:an för några år sedan så jag ska nog komma ihåg det mesta iaf. Har inte spelat ettan tyvärr.
Spelade då på PC:n med en xbox-kontroll. Tyckte att kontrollen var väldigt enkel och bra. Enda dåliga skulle kunna vara att spring fortare-knappen är lite onödig, fanns inte riktigt utrymme för att använda den, sprang oftast bara in i en fiende eller en vägg.
Jazz och Spaz är sköna att styra, de rör sig likadant förutom att den ena kan dubbelhoppa och den andra hellikoptra lite och det förhöjer omspelningsvärdet. Gillar att de har många olika idle-animationer, många häftiga och udda vapen. Och det häftigaste av allt, man kan flyga med en hoverboard.
Och den där Spaz påminner mig om min lillebror, lite ADHD:ig
Grafiken tycker jag är väldigt snygg. Det är detaljrikt och färgstarkt, har snygga parallax-scrollningar, mjuka animationer och häftiga eld och rök- effekter.
Men kanske lite svårt att jämföra med andra spel från den tiden då de flesta hade övergått till 3D. Men jämfört med 16-bit plattformsspelen är det mycket snyggare såklart.
Ljudet kommer jag inte ihåg så mycket av, bara att låten på första banan är AWESOME.
Även om Jazz Jackrabbit 2 inte gör så mycket nytt med platforms-genren så tycker jag att den lyckas göra ett väldigt underhållande spel, som jag än idag håller som ett av mina favoritspel.
Gillar det lika mycket som första gången jag spelade det, då jag var 9 bast.
Ps. Och ja Brunlöf, Seinfeld är den superbögigaste serien EVVAAH.
Hello!
Ska äntligen backtracka från Maj då min iPod råkade ut för en olycka (Läs: Tvättmaskin + teknisk pryl + jackficka). Köpte en ny förra veckan och givetvis samma dag som jag ”installerat” så ligger Retroresan nere -_-. Karma is a bitch!
Kramkalas.
Hej igen, för att följa er exempel ska jag använda bög som något positive, vilket är okay för jag är bi, varför välja?
Men har inget bra mic… Och är bly- ANTISOCIAL menar jag… So Yeah…
Så jag har inga mot bevis… Föruttom att hon nog inte assburger(hehe injoke från en internet video) eller postar på plus4*host host host*
Såg faktigst Silver Fang svenska dubat på youtube i sommras, bög bra, holy manly tear det först ansnittet var som Bambi och Lejon Kungen på en gång.
Duckula är inte disny, utan samma britter som gjorde Dundermusen. Har 4 vhs btw från Lopisar och sånt som jag inte kan titta på… Vet ni var jag kan köpa en ny video?
Skulle se fram mot Twisted Metal men pengarna e slut…
Friendship is magic är supa bög bra, bästa användadet av Flash på TV, ja låt det sjunka in.
Det är också en rolig skämt point. Exempel: Lord Voldermort, Jafarr eller nån står och håller I Necronomicon eller nått och säjer: “MoHaha! Nu har jag hitta ur magins starkaste källa!” och öppnar han den och det står “VÄNDSKAP” i stora rosa bokstäver.
Sen så kastar han boken ut genom fönstet.
KOMEDI!
Och starten av sesång två hade Jonh de Lancie som ett fantasi foster version av Q. Bara en sån sak.
Men det finns en annan 80’s reboot serie som går på samma kanal (The Hub) som är bätter och veckans “T4 tipsar”!
G.I. Joe Renergeds! Vadför? Sex Ord: Snake-eyes e så JÄVLA NINJA! Nuff said.
And yes, I know its hypercritical to recommend the shows I like then dis yours, again sorry about that but I have this stack of box sets that are really bugging me.
Och så var det min Jazz Jackrappit 2 review:
Story/persentation
Well, efter som jag inte kan den riktiga storyn och är för lat för att googla so hittar jag bara på själv.
*harkel* Så efter att Bucky O’ Hare’s misslyckades att peta Turtlarna från toppen så blev han litte bitter, så han bad sin kusin Jazz Jackrabbit att fixa litte payback, vilket ledde till att dom råka i luven på Skalmans onda tviling från EVIL!-versumen. Under deras epika fight så hade Spaz sönder “The Maguffin Device” som skickade iväg dom alla genom Popkulturens tid och rum. Och så är det väl någon prinsessa and/or girlfriend med på något hörn I guess.
Och nu när jag har bullskitit klar så ska jag well prata om grafiken.
Deergod vad bög fin den e! Massa olika banor med nya sprites fulla av personlighet på varje.
Och småsaker som butterflyen i skogen, alla idelanimationerna, partikel effecterna, parallax scrolling som göra att det finns gatolycktor i becksvarta kloaker, ricocheten, dom roliga skyltarna och det hela börja men en teknad film.
Visst det är inge Sonic CD kaliber eller säjer nåt om story annat än “Rabbits are turtle hating dicks with GUUUUNS! AW YEAH, THE 90S! EXTREME!” But hey, men tar det man får.
Och bossarna känns litte små och klena.
Ljud/music
Soundet passar bra men hela den här cartoon thingen dom har going.
Och musiken är så bög att jag MÅSTE suga dess kuk MMM! (Gick jag för långt nu, äh fuck it!)
Also musiken på en av water banorna reminded me of Metroid.
Gameplay/something-something
Har får man ett litte problem, keybord och sladrig kontroll är ingen höjdar combo men man väjer sej.
Och så finns det väl nåt sett att använda en gamepad.
Also supa bög Co-op, fuck yeah, multiplayer och level editor också, bög va nice!
Synd bara att jag inte har nån att spela med… But hey, replay värde for the win.
Det bevisar också att ”Sonic with GUUUNS” funkar. I 2D.
Och vilka vapen sen, med upgaderinar att hitta. Jag älskar hur den TOTALLY RADICAL eldkastan har en unik dötts animation. NARLY!
Också, en andlig före gångar till Ratche and Clank?
Synd bara att jag inte hann spela hela på grund av tid, shiny thing som tog said tid, job och data krångel… (Skulle rensa litte gamla filer, hittade ett program jag inte kände igen, antog det var virus och bort det, visade sej att det var driverutiner. Så kan det gå. aw well, shit happens!)
Pizzan
Har får jag litte problem… Jag är inte så kreativ när det kommer till mat…
Att hitta på en epic fight mellan en cyborg drake med mörka krafter och sin demon besatta moder i en dystopisk framtids stad full av fantasy stuff. Nemas problemas! Tänka ut en god pizza som inte är en vandlig Billys eller Vesuvio, not so mycket… Men jag ska göra mitt bästa! Mer kan man inte göra.
Det är Kebab pizza som ser och luktar väldigt bög bra. Med den är litte flåting och såsen rinner men man vänjer sej. Synd att pizzerina stängde innan jag han äta klart. Men det är mitt fel för att jag satt och spelade game boy spel på min 3DS i ställte för att äta. Nåja, det finns ju doggybägs och det är gott med kall pizza. Jag måste bara komma ihåg att Oh hey min gamla Syndicat Wars skiva! Var det är jag la den.
Later Dudes!
Hej på er!
Hoppas inte det är för sent att slänga iväg en hälsning inför veckans podcast. Först och främst vill jag tacka er för en intressant podcast.
Av en slump, blev jag intresserad av att lyssna på radio under mina joggingturer istället för att lyssna på musik. P1 hade en del intressanta radioprogram som var väl värda att lyssna på, men via SR:s sida upptäckte jag att det fanns så mycket mer i deras bibliotek som jag gick miste om när jag inte lyssnade på radio. Där och då, började tanka ner en massa podcasts från SR.
Mitt stora intresse i livet är TV-spel, nya som gamla. Därför halkade jag till slut in via Itunes in på först Loadings podcast, men lyckligtvis in hos er på Retroresan. Något som jag är väldigt tacksam över, lättsmält att lyssna på vägen till och från jobbet samt under joggingturen. Trots att jag inte alltid stämmer med er i era åsikter så finner jag det avkopplande att slölyssna på er.
Ni sparade mig mycket tid när försenar störde mig i till, i och från Düsseldorf. Då var jag oerhört glad att ha tankat ipoden full med retroresor.
Tänkte slänga med er tre retrospel, som skulle vara oerhört intressant att få höra era åsikter krig.
– Gods, grymt plattformsspel, skapat av Bitmap Brothers (Speedball, Xenon och Chaos Engine bl a). Finns till flertalet format, jag har dock spelat det till Mega Drive.
– Wizkid. Kanske ett av de bästa spelen jag har spelat. Tycker det är helsnurrigt, men samtidigt genialiskt. Finns till Amiga och är en uppföljare till Wizball.
– Syphon Filter (första) till Playstation. En i mina ögon, underskattad spelserie. Spelat sönder och samman demot, som man fick med en PS-tidning. Kom i samma veva som MGS, är precis snäppet under MGS.
Vi hörs!
/Sparkster
Åh… mysiga spel, mysig podcastavsnitt, Wonder Boy 3: Dragons trap någon? Adda på listan!