För ett par veckor sedan uttryckte jag, via min Facebook-status och Twitter, missnöje över att en förelĂ€sare anvĂ€nt “han” i beskrivningen av en, för ett exempel, pĂ„hittad person. Detta var ingen engĂ„ngshĂ€ndelse utan nĂ„got som jag reagerat pĂ„ flera gĂ„nger sen jag pĂ„började min spelutvecklarutbildning och bara ett av flera exempel som visar hur mannen alltid Ă€r utgĂ„ngspunkt, och hur detta problem (ja, jag anser det vara ett problem) gör det svĂ„rare för spelbranschen att utvecklas och bli jĂ€mstĂ€lld.

De fÄ kvinnor som fanns tillgÀngliga var sexualiserade eller fragilt portrÀtterade
Under en 3D-modelleringskurs förra Äret fick vi vÀlja pÄ ett antal karaktÀrer att modellera. Förutom att de flesta var mÀn var de fÄ kvinnor som fanns tillgÀngliga sexualiserade eller fragilt portrÀtterade. MÀnnen Ä andra sidan var Àven de avklÀdda men muskulösa, starkt framstÀllda och i flera fall kÀnda statyer. En rynkig gammal gubbe fanns t.o.m att vÀlja pÄ!

Jag skrev om mitt problem med kvinnobilderna i kursutvÀrderingen och resultatet blev att en av bilderna togs bort. Den byttes alltsÄ inte ut mot en ny bild, vilket betyder att det sen fanns Ànnu fÀrre kvinnor att vÀlja. NÀr en student som gÄr Äret under mig för nÄgra veckor sedan konfronterade kursansvarige om det taskiga utbudet och dÄliga representationen av kvinnor fick hon svaret att han (kursansvarige) inte orkade leta upp andra bilder. Det skulle exempelvis, ur modelleringssynpunkt, fungera utmÀrkt att ha en muskulös eller gammal kvinna. Men han orkar inte.

Samma kurs anvĂ€nde sig av referensbilder pĂ„ mans- och kvinnokroppen, nakna, för att fĂ„ till “idealiska proportioner”. Kvinnan Ă€r illustrerad iklĂ€dd klackskor. Va?! Är vi tillbaks pĂ„ 1930-talet? Ja, i princip, eftersom bilderna faktiskt Ă€r frĂ„n 30-talet! Förklaringen jag fick till detta var att det var de bĂ€sta bilder de hittat. Jag har mycket svĂ„rt att tro att en likvĂ€rdig eller bĂ€ttre bild inte dykt upp pĂ„ drygt 80 Ă„r.

VĂ„r animationskurs led av liknande problem, dĂ€r de tre karaktĂ€rer vi skulle modellera var mĂ€n eller benĂ€mndes som “han”. Denna “han” var en fĂ„gel och inte alls könsbestĂ€md egentligen.

Engagemanget frÄn studenterna vad gÀller genus Àr ganska svalt. Vissa ser det inte som ett problem, medan en del kanske inte vÄgar sÀga nÄgonting. Det har ju dessutom ÀndÄ visat sig att OM man sÀger nÄgot gör det i princip ingen skillnad. Efter ett tag, nÀr det bara Àr tre-fyra personer som försöker och ingenting förÀndras, tröttnar en och ger upp. Eller blir arg och frustrerad och tappar skaparglÀdjen, som Àr en viktig del av en spelutbildning.

Jag personligen kÀnner mig vÀldigt exkluderad nÀr sÄdana hÀr saker sker
Varför tycker jag dĂ„ att det hĂ€r Ă€r sĂ„ viktigt att jag skriver en krönika om det? Jo, det Ă€r för att dessa “smĂ„grejer” kan ha en sĂ„ stor pĂ„verkan pĂ„ studenterna. Det kan pĂ„verka hur inkluderade de kvinnliga studenterna, som Ă€r en minoritet, kĂ€nner sig. Jag personligen kĂ€nner mig vĂ€ldigt exkluderad nĂ€r sĂ„dana hĂ€r saker sker om och om igen och om jag inte hade likatĂ€nkande vĂ€nner att umgĂ„s med i skolan hade jag kanske gett upp hoppet och slutat min utbildning. För jag passar ju uppenbarligen inte in i den hĂ€r vĂ€rlden?

Det kan ocksĂ„ pĂ„verka hur studenterna sedan pĂ„verkar spelbranschen. Jag har redan mĂ€rkt att det sjĂ€lvklara nĂ€r en student beskriver en spelare eller fiende Ă€r att anvĂ€nda manligt pronomen, Ă€ven om jag ocksĂ„ mĂ€rkt att vissa kommer pĂ„ sig sjĂ€lva eller reagerar med ‘oj dĂ„, jag tĂ€nkte inte pĂ„ det’ nĂ€r jag pĂ„pekar det för dem. Det finns ju alltsĂ„ en vilja att förĂ€ndras hos mĂ„nga! Men om det inte uppmuntras av förelĂ€sarna kommer vi gĂ„ i samma gamla spĂ„r.

Under en konceptutveckling dÀr jag ville att spelarkaraktÀren skulle var kvinna och att dennes mamma dog heroiskt var jag tvungen att kompromissa med mina gruppkamrater, vilket ledde till att spelarkaraktÀren kunde en vÀlja kön pÄ och bÄda dennes förÀldrar dog heroiskt. Det Àr ju helt banalt att det Àr sÄ svÄrt att Àndra pÄ de klassiska könsrollerna.

SÄ nu ber jag samtliga landets spelstudenter om hjÀlp. TÀnk pÄ det hÀr! Vad ni gör, vad ni sÀger, hur ni tÀnker. Det Àr smÄ förÀndringar hos er men pÄ sikt kan det leda till stora förÀndringar i branschen vi ska verka i. LÄt oss utveckla spelmediet och föra det framÄt!

Text av Anna Ström

Anna Àr inne pÄ sitt tredje Är som speldesignstudent i Stockholm. Drömjobbet Àr att skriva spelkaraktÀrer och dialog, och bidra till att skapa starka kvinnor sÄvÀl som att fÄ fram andra minoriteter i spel. Hon Àr involverad i BarCraft Sthlm och du kan med all sÀkerhet hitta henne pÄ Twitter, som @Sindawilya. Avlider nÀstan i vÀntan pÄ Dragon Age III: Inquisition.