Något som står vansinnigt högt upp på min nördiga ”Bucket-list” är att besöka Comic con. E3, Tokyo Game Show och alla övriga spemässor i all ära, men jag känner att jag nördat ner mig i betydligt mer än spel under mitt liv, inte minst under det senaste halvåret. Och där känns Comic Con som det perfekta resmålet, mitt Mecka.
Comic Con Epidode IV: A Fans Hope har nu några år på nacken, men håller sig enligt min ytterst semiprofessionella bedömning fortfarande aktuell och relevant. Man tar upp flera olika vinklar knutna till mässan, allt från de enormt dedikerade Cosplay:arna där ribban höjs för varje år, till hur konventet sakta men säkert förvandlats till ett spektakel där fler än ”de riktigt dedikerade nördarna” trängs undan bland folkmassorna som vill se senaste Iron Man-trailern. Sedan Hollywood greppade ett punggrepp om superhjälte-franchisen har Comic con mer och mer blivit mer spektakel, och mindre konvent och långt ifrån alla är nöjda med den utvecklingen.
Bakom filmen står i huvudsak två namn; Jeremy Chilnick och Morgan ”Super Size Me” Spurlock, men även större namn som Stan Lee och Josh Weadon nämns i förbifarten (och syns i filmen i sig). Precis som Morgans tidigare nämna film så är detta en underhållande dokumentär som inte gräver vidare djupt, men i utbyte underhåller tittaren med vad hen vill se och veta mer om.
Lyckligtvis handlar just denna film inte så mycket om Morgan själv, utan mer om flera väldigt olika individer, som besöker mässan av vitt skilda anledningar. Detta bjuder in till en bred och varierad dokumentär som genomgående känns strukturerad och med bra tempo. Tiden flyger förbi och när eftertexterna rullar är du lika nöjd som du är sugen på att börja spara till en resa till det stora landet i väst. Så var det i alla fall för mig.
Från mig blir detta en stark rekommendation. Den kommer inte ruska om din värld, men om du är som mig kommer du fascineras och längta efteråt. Och jag tror faktiskt det var hela poängen denna gång.
