Det kan inte ha undgått någon att det på Svampriket har varit ett spelföretag som har fått aningens mer uppmärksamhet än de andra. Både Microsoft och Sony har lanserat sina nya konsoler, men det har inte uppmärksammats nämnvärt här på Riket. Istället är det Nintendo, med Super Mario 3D World och A Link Between Worlds som har stulit all uppmärksamhet. Svaret på varför det har varit som så är helt enkelt att vi ej har någon Xbox One på redaktionen och att vi heller inte fick någon PS4 skickad till oss för att kunna göra ett utlåtande, innan den landade i butik. Det handlar inte om att jag med min wingman Tommy har satt munkavle på resten av redaktionen för låta Nintendo ta all plats. Det handlar inte om att Svampriket på något vis sätter Nintendo i första hand, före de andra aktörerna. Det handlar heller inte om fanboyism. Men det ska den här texten göra.
Jag blir ofta kallad för just fanboy. Närmare bestämt en Nintendo-fanboy. Detta är inget som jag tar som något negativt. Istället är jag stolt över att vara en fanboy. Fast egentligen är jag kanske inte det. Det är kanske fel av mig att kalla mig själv för en fanboy? På internet står det att läsa att en fanboy är ”a person who is completely loyal to a game or company reguardless of if they suck or not” (Urban Dictionary). Ni som känner mig eller har läst min krönika som handlade om min nyfunna kärlek för Nintendo vet att jag inte alltid har öst kärlek över det japanska företaget. Därför kanske jag inte kan titulera mig som en fanboy?
Tillbaka till diskussionen om mitt hyllande av Nintendo och huruvida jag är en fanboy eller inte. Eftersom jag bevisligen inte alltid har varit lojal mot Nintendo så borde jag egentligen inte få kalla mig själv för en fanboy, om vi ska gå efter vad som står på internet. Men saken är den att jag själv anser att jag borde få kalla mig för en fanboy. Jag kan erkänna när Nintendo gör dåliga spel. Jag kan erkänna att de gör usla presskonferenser. Jag kan erkänna att de allt för ofta tänker helt fel när det kommer till att prioritera kommande spelsläpp. Jag kan skrika ut min frustration över att de gång på gång vägrar inse att det är framtid nu och att det finns något som heter internet. Förmodligen kritiserar jag och blir förbannad på Nintendo mer än vad många av er gör. Det gör jag på grund utav att jag älskar dem. Av hela mitt hjärta. I vått och torrt. I medgång och i motgång. Därför kan jag kalla mig för en fanboy! Därför ska du lita på mig när jag säger att ett spel är skitbra. Eller?
Den fanboy doftande feromonerna du utsöndrar skapar osäkerhet och tvivel, och kommer alltid skapa visst misstänkligörande.
Det är i sin grund väldigt sunt.
Jag ser inget fel i att vara en fanboy/girl, egentligen. En del drar ner termen i smutsen genom att inte kunna acceptera någon kritik gentemot det de är fans av, men jag har mina egna studior som jag definitivt skulle kunna beskriva mig som en fanboy av. De betyder – precis som det verkar vara för dig – inte att jag är blind för kritik mot dem, utan att deras spel tilltalar mig på ett helt annat sätt än några andra studiors spel. Och att jag är hyfsat beredd att meddela det till folk omkring mig. :p
Så fanboya på, Ludde. Jag har din rygg (om än inte gällande just Nintendo).
Men är inte just den viktigaste definitionsdelen, det som skiljer fanboysandet från annat, just att man inte KAN vara kritisk till föremålet för fanboyandet?
Då blir det liksom en paradox att säga ATT man är en fanboy, OCH att man ibland/ibland ofta är kritisk?
För mig går det inte ihop.
En Fanboy är någon som står vid sitt föremål i vått och torrt, och när andra är kritiska, hittar förklaringar, tycker tvärt om resten av världen/enad majoritet(viktigt) etc.
Jag ser det som att fanboys/fangirls bryr sig mer än andra, är mer passionerade än andra. Någon som aldrig kritiserar kan enligt mig heller inte bry sig på riktigt. Jag blir kallad fanboy för att jag verkligen gillar Nintendo. Förtjänt eller inte spelar mindre roll, då jag i stället för att strida mot namnet har tagit det till mig som ett tecken på att jag bryr mig. Och det är pga att jag bryr mig mest som jag även kritiserat Nintendo mer än någon annan här på Svampriket. Fanboys bryr sig, och när man bryr sig kritiserar man. Den som aldrig kritiserar är enligt mig inte en fanboy.
Det är inget fel med att tycka om någonting såpass mycket att andra kallar en för fanboy. Men liksom människor så finns det ju olika typer va fanboys/girls.
Men du slår mig inte som en person som sitter och hatar på allt och alla när det sägs någonting kritiskt om Nintendo.