Juli

Ludde har hatat denna sommar på grund av värmen. Han anser att alla som älskar denna hetta är sådana personer som påstår att förintelsen aldrig har ägt rum, det vill säga idioter. Inte har han heller kunnat gömma sig inomhus och spelat jättemycket heller, men i alla fall några titlar.

Transformers. Rise Of The Dark Spark (PS4)

[betyg:2]Jag fullkomligt älskade Transformers: War For Cybertron/Fall Of Cybertron. De två spelen är underbara spel för ett fan av Transformers som mig. Rise Of The Dark Spark skiljer sig inte, rent gameplaymässigt, så mycket från de två spelen, förutom att de inte har någonting med dem att göra. Det känns som att det är något som saknas. Detta spel hör ihop med den senaste filmen, som är helt awesome. Tyvärr är inte detta spel alls lika awesome. Activison bör ge tillbaka licensen till High Moon Studios omedelbums!

The Last of Us: Remastered (PS4)

[betyg:5]Ja. Vad ska en skriva. Ett av förra generationens spel har kommit till den senaste. Har det blivit sämre? Nej! Har det blivit bättre? Ja! Bara en sådan sak att jag grät än mer denna gång än den första är bevis nog. Detta är ett spel när det är som allra bäst!

Eftersom Niklas har haft lite semester från recenserandet har han gått ner på en lite mer normal nivå av spelande. Men snart är tidningarna tillbaka i ställen igen, och då gäller det att bulla upp med recensioner. Tre nya spel har det ändå blivit i juli månad.

Oddworld: Abe’s Oddysee – New ’n’ Tasty! (PS4)

[betyg:4]Ska jag vara helt ärlig tillhör Oddworld-spelen de där serierna jag missat under mina pc-år. Men det första, Abe’s Oddysee petade jag faktiskt försiktigt på när det begav sig. Det var dock på tok krångligt och oförlåtande för en tolvårig Niklas och det är inte förrän sjutton år senare jag gett det en ärlig chans. Remaken är ruggigt exakt, på både gott och ont. Spelet ser ut och låter helt fantastiskt, samtidigt som Just Add Water lyckats bibehålla originalets charm och 90-talsdoftande prutthumor. Abe är precis lika mysig som förr, och kontrollerna är i princip identiska med originalet, på både gott och ont. Har du, liksom jag, missat spelet första gången är det här ett ypperligt tillfälle att påbörja en riktig kultklassiker.

Wii Sports Club (Wii U)

[betyg:3]Sin enkelhet till trots är Wii Sports en av de viktigaste titlarna från förra konsolgenerationen. Med tanke på hur mycket pengar Nintendo tjänade på spelet känns det som en självklarhet att man nu släpper minispelssamlingen till Wii U, med HD-grafik och anpassade kontroller. Men nyhetens behag har lagt sig. Vi har viftat med Wii remotes sedan 2006, och det är inte lika banbrytande idag som för åtta år sedan. Visst är spelet fortfarande en solid teknikdemo för konsolens kontroller, men idag känns det mest gammalt. Med tanke på att Wii U dessutom är bakåtkompatibel finns det egentligen ingen anledning att köpa Wii Sports Club om man redan äger originalet. Har man på något smått omöjligt sätt missat Wii Sports kan det dock vara värt att kolla in, om inte annat för bowlingens ständiga partypotential.

The Last of Us: Remastered (PS4)

[betyg:5]Hade jag varit med i Game of the year-diskussionen i vintras hade jag slagits med näbbar och klor för att få upp The Last of Us på en förstaplats. Det är för mig, precis som för Ludde, ett av förra generationens absolut bästa spel. Remastered-versionen gör det lite snyggare, lite bättre och lite mer komplett genom att inkludera tidernas hittills bästa DLC, Left Behind. Om det är värt fem hundra spänn för en lite snyggare version av ett spel man spelat för mindre än ett år sedan låter jag vara upp till var och en, men har man inte provat The Last of Us tidigare råder det inga tvivel om vilken version av ett av mina favoritspel som är den absolut bästa.

Linus sitter mest och surar över att han inte har råd att köpa en PS4a så att han kan spendera hela sin vakna tid med att spela TowerFall. Men han har även hunnit med lite krypskytte.

Sniper Elite 3 (360)

[betyg:3]Jag har slutat ha några högre förhoppningar på de varierande Sniper-spelen som kommer ut med jämna mellanrum. Det är tydligen omöjligt att göra ett riktigt bra krypskyttespel. Och det är ganska talande att just krypskjutandet i Sniper Elite 3 är spelets kanske svagaste del. Men med det sagt är Sniper Elite 3 inte dåligt. Det märks att budgeten är inte är jättehög och på många sätt känns både grafiken och spelmekaniken föråldrad, men det är ett stabilt stealth-spel. Har man gillat tidigare delar i serien kommer man definitivt gilla den här.

Tobbe har äntligen avklarat några av sina projekt så möjligheten att faktiskt spela vad som helst har äntligen infunnit sig. Han börjar med att spela något han borde tagit tag i redan förra året.

The Last of Us: Remastered (PS4)

[betyg:5]Jag gillade verkligen Uncharted så peppen inför det här har varit skyhög, om inte annat för att alla andra höjt det till skyarna, men det hamnade tyvärr på den växande backlog-högen då jag hade fullt upp med retroutmaningar i höstas. Halvvägs igenom är jag hänförd av allt från röstskådespeleri till grafik och jag sitter som på nålar när jag smyger runt bland Clickers. Allt är nog redan sagt om det här spelet vid det här laget, jag bara ställer mig i hyllningskören och tar i från tårna när jag sjunger.