Jag har sagt det så många gånger att jag börjar bli trött på mig själv: idag är sportspelens främsta problem är att man som ensam person ska försöka kontrollera ett helt lag. När ett sportspel fortfarande innehöll arkadinslag var inte problematiken lika påträngande, men ju närmare vi går realismen desto svårare blir det att få ihop ekvationen. FIFA-serien har genom åren försökt lösa problemet genom att införa en rad funktioner som ska förenkla spelandet för spelaren. Men att automatiskt skifta spelarkontrollen till den närmast bollen orsakar snarare mer huvudbry än hjälper till, och så snart jag har möjlighet att stänga av funktionen så tar jag den. Andra funktioner, såsom att sätta press från en sekundär back, har jag mer eller mindre nyligen lärt mig behärska och för det mesta så går det rätt bra att styra tio utespelare med en handkontroll. Men det finns ju som bekant en elfte spelare.
Målvakten är den siste utposten. Hit, men inte längre. Men till skillnad från hockeyn så finns det bara så mycket en fotbollsmålvakt kan göra. Några imponerande räddningar – absolut, men det är väldigt exotiskt att en fotbollsmålvakt helt stänger en match och ”spikar igen”. Fotbollsmålet är för stort, bollen för liten och för rund för att det ska vara möjligt. Utvecklingen har därmed lett till att målvakten snarare har en annan roll. Under fotbolls-VM i somras såg vi allt fler målvakter som under stora delar av matcherna gick in i en s.k. ”Libero-roll”. Straffområdet är inte längre inhägnat av ett imaginärt stängsel och många moderna målvakter använder hela sin egna planhalva som sin spelplan.
Därför är det intressant att EA Sports lagt så mycket fokus på målvakterna i årets FIFA. Visst kan också din målvakt springa ut och leka låtsasback några sekunder, men allt som oftast står de fastklistrade vid mållinjen. Där fokus och arbetstimmar istället har lagts är på animationer och en ny ”målvaktsintelegens”, som för det mesta tycks försvåra livssituationen som målvakt i ett FIFA-spel. Visst, det finns många nya, snygga räddningsanimationer att glutta på – men målvakterna gör också väldigt många udda, konstiga och pinsamma misstag. Så förutom en rent kosmetisk uppdatering så finns det mesta bara saker att irritera sig på.
FIFA 15 är fortfarande ett bra spel. Men det finns ofantligt många olika saker att störa sig på – målvakterna är bara en av dem – och serien har förlorat mycket av den glans som den vann i och med FIFA 14. Jag tror killen som vill sälja sin Xbox One på Blocket håller med.
Efter ISS2000 till 64 så fungerar inte fotbollsspel för mig. Målvakterna suger, positionering är viktigare än statistik. Kom igen en kille på 160cm ska aldrig kunna vinna en nickduell mot en motståndare på 200cm.
Det jag provade av Fifa 15 visade att de faktiskt korrigerat passningspelet. Men det är fortfarande inte i närheten av den precision som ISS2000 hade för så många år sedan.
Så innan det dyker upp en ”uppföljare” till ISS2000 så finns det knappt några fotbollsspel för mig ;p
Fifa 15 tycker jag går helt i rätt riktning med just en mänsklig sida. Visst är det väldigt irriterande när man springer ihop med backarna vilket man gör för jämnan men det är mest för att man inte har ett lugn och byter spelare oftare än man äter godis (dvs 1gång i sekunden). Men som du skriver så är det verklig poesi när allt klaffar, väggspelen avlöser varandra, spelarna löper som små gnuer som inte vill fångas av den jagande tigern och allt avslutas med ett skott i ribban och motståndarna gör mål i anfallet efter eftersom backarna springer ihop med varandra.
Fifa är det spel som jag lagt ner mest tid på de senaste åren. Med tanke på all tid borde jag vara riktigt bra men jag är kass, riktigt kass men eftersom det är så roligt så kommer jag fortsätta lira.
Började förresten lyssna på retroresan för någon månad sen och måste säga att jag är imponerad. Har säkert lyssnat på 100tim redan men det känns som jag har 500 kvar. Roligast är att höra om spelen man faktiskt spelat själv.