Uppdatering: Även om den här krönikan endast talar om genus är det värt att påpeka att märkningen som föreslås är menad att vara normkritisk med ett bredare perspektiv utöver det. Det vill säga att märkningen i så fall utöver ett könsperspektiv även skulle behandla exempelvis etnicitet, sexualitet och funktionsvariationer.
Under veckans gång verkar diskussionen kring förslaget att genusmärka spel ha varit en av sakerna som präglat spelvärlden mest på sistone. Nyheten nådde en viss nivå av internationell uppmärksamhet, och gamers kom till Sveriges subreddit för att fråga om det var ett skämt eller om det verkligen var sant. Så vad handlar tumultet om? Ptja, kort och gott undersöker man om en genusmärkning på spel skulle kunna verka främjande för spelklimatet och i förlängning spelindustrin i stort här i Sverige. Alltså inte i hela världen, utan bara här i Sverige. Och man bara undersöker om det ens vore gångbart just nu, en undersökning som kommer ta tills mitten av nästa år. Och Då snackar man alltså om att märka spel som inte har sexism – inte brännmärka spel med ett specifikt destruktivt perspektiv på genus. Det blir kanske till och med frivilligt. Föga överraskande har detta (som enligt mig ser ut som ett) konsumentupplysningsinitiativ irriterad många. Såklart.
Ja, okej, det kanske skulle påverka hur utgivarna tänker när det kommer till genus. Få dem att tänka med på könsroller och hur könen framställs – både kvinnor och män. Men en sak är säker, att det skulle de bara göra om de trodde en väsentlig mängd konsumenter skulle bry sig tillräckligt mycket för att inte köpa spelet, och om det skulle skada deras image tillräckligt bland potentiella kunder. Och är det i så fall inte bara kunder som fattar informerade beslut i en öppen marknad? Är det inte så det ska fungera inom kapitalism? Ska vi dölja en produkts innehåll bara för att folk kanske inte vill köpa den om de vet vad den innehåller? Vi märker redan spel som innehåller exempelvis våld, svordomar, sex och drogbruk. Varför inte märka dem för sexism? Kanske får vi mer mångfald inom spelindustrin och spelkonsumenter – vilket i sin tur resulterar i mer variation och bredare marknad.
”Men sexism är inte objektivt mätbart, som exempelvis våld och svordomar är.”
Jag skulle inte påstå att våld och ”bad language” är objektivt mätbart. Alla kommer ha olika åsikter. Att Mario hoppar ihjäl sköldpaddor innebär inte att spelet får våldsstämpeln. Att någon säger ”crap” innebär inte att spelet märks för svordomar. Samma sak när vi märker spel som kan uppfattas som läskiga och obehagliga för barn. PEGI märker redan spel med diskriminerande material. För att inte nämna att både ESRB och PEGI markerar vilka åldrar ett spel är lämpat för. Det är högst subjektiv om ett spel är passande för en 17-åring eller en 16-åring. Det är därför som den här typen av information endast är menat som riktlinjer, och inget mer. Det kommer alltid vila på konsumentens subjektiva omdöme i slutändan, och därför vill vi att konsumenten ska vara informerad.
Efter att ha bevittnat en urspårad diskussion på ett annat forum så tror jag att det handlar om att för vissa så är spel och andra kulturformer bara eskapism och på låtsas, och för andra är det något som speglar rådande normer och de värderingar vi vill ha. Jag tror inte bara att det gäller tv-spel utan alla skapare och producenter av kultur börjar inse just nu-det oreflekterade håller inte längre.
Personligen tror jag inte på att det skulle bli sämre spel pga detta, snarare tvärtom. Det kan bli ett försäljningsargument och dessutom ge oss mer varierade spel. Nya spännande historier.
Åh det sägs så mycket dumt i sådana här diskussioner. Om jag ombads välja favorit-dumhet så skulle våndan vara total. Men en sak som alltid får mig att le är när det hävdas att en sådan här märkning vore att ”lägga sig i konsten” (ofta med något förvirrat påstående om politiker, censur och pk-maffia). Jag menar… hur mycket jävla ”konst” är det egentligen tal om i generiskt jämnbruna AAA-titlar?
Självklart är det att ”lägga sig i konsten”. Men vad är det för fel med det? Att ”lägga sig i konsten” är det många som gör, framförallt konstnärer, men också t.ex. kritiker. Och att konstnärer inte borde syssla med konst är det väl ingen som hävdar.
Frågan är väl vem det är som lägger sig i konsten, på vilket sätt och varför det skulle vara dåligt? Om det är att staten inte bör lägga sig i konsten så är det fullständigt irrelevant för det här är en undersökning av Dataspelsbranschen som är en branschorganisation och på inga sätt statlig. Oavsett vad undersökningen leder till (om den ens leder till någonting, det vet vi ju inte än) så har Dataspelsbranschen ingen möjlighet att skapa lagar kring den.
Sedan köper jag inte att staten inte bör lägga sig i konst. Absolut ska staten inte censurera konst, men att syssla med konst gör den redan i form av t.ex. Statens kulturråds bidrag till musik, scenkonst, literattur, etc. I princip allt Kulturdepartementet sysslar med.
Yes more tags att söka på innehåll med tack!
’Människor pratar om ”government controlling art” och andra domedagsutrop’
Tror mer på shaming och moraliska piedestaler baserade på simplistiskt, svartvitt tänk och sedan en massa dåliga reaktioner på det från de anklagade.
Om de här etiketterna hjälper någon mer utsatt/mindre vädjad till att hitta vad de vill ha så tycker jag det är bra, även om det är ytlig vägledning at best (har själv en del ytliga saker jag baserar mina inköp på); kommer personligen fortsätta ignorera dem dock, likt jag gjort med tidigare etiketter, och tänka själv samt våga bli överraskad lite då och då istället.
Tommy vilka spel är det vi ska märka med den här stämpeln, och vilka spel ska absolut inte få den här märkningen?
Ska Bayonetta få den?
Skillnaden mellan att stämpla det man tycker om och att stämpla det man inte tycker om är hårfin, men om förstudien drivs på ett professionellt sätt så upptäcker man nog orimligheten i det hela.
+
Varför inte bara ta fram ett märkningssystem för hur bra spel är, en objektiv bedömning av hur bra spel är direkt på kartongen, perfekt! ungefär lika absurt, önskar att vuxna människor kunde vara lite mer pragmatiska.
Har vi ju redan. Recensionsbetyg förekommer ofta på kartongen om de är tillräckligt höga för att skryta med. På samma sätt kan detta bli ett valfritt märke som publicenten kan ha med på lådan om de vill.
Precis som det kan stå ”9/10 – IGN” kan det alltså komma att stå ”8/10 i normkritik!”.