Från början skulle denna krönika handla om hur mycket jag hatar att många nya spel som släpps idag inte riktigt är ”fullständiga”. Jag tänkte klaga på att det finns en hel uppsjö av spel som redan vid release släpper även DLCs, Season Passes, Expansion Packs och dylikt. Jag tänkte kritisera fenomen som Pay-to-Win, Freemium och andra lömska knep som denna multimiljardindustri använder för att få oss att öppna plånboken. Med andra ord tänkte jag fylla era datorskärmar med hat och frustration och på det viset också sprida hat och frustration.
Men jag ångrade mig.
Även om spelcommunityn alltid varit lite ogästvänlig, mycket tack vare spelmediets tävlingsinriktade natur, har de senaste månadernas hotfulla ton eskalerat så pass mycket att det nu uppnått en fullständigt oacceptabel nivå. Det har gått alldeles för långt. Jag tycker det är otroligt synd att något så fint som kärlek till spel måste generera den mängd hat. Därför har jag bestämt mig för att inte vara en del av det här. Jag vill inte bidra till hat och frustration, vare sig gentemot någon annan eller mot hur spelindustrin har förändrats. Så idag tänkte jag istället prata om kärlek och respekt mot sina medmänniskor online.
Respekt mot sina medmänniskor är en sedan barnsben inlärd etikregel. Ett ämne som inte diskuteras lika ofta eftersom det förväntas följas av alla. Det är dessvärre i praktiken det faller kort. Självklart har vi kommit en lång bit på vägen men det räcker tyvärr inte. De senaste händelserna i spelcommunityn, både hemma i Sverige och internationellt, har bara bevisat att det här är ett ämne som måste diskuteras vidare.
Vår värld har aldrig varit mer sammankopplad än den är idag och det är något vi verkligen borde ta vara på. Att vara människa betyder att vi har förmågan att förändras och utvecklas. Vi kan använda de verktyg som spelen gett oss för att lära oss av varandra och även lära känna fantastiska människor. Tänk efter lite, när du var liten så lekte du med kompisarna du hade omkring dig. Idag kan du sitta hemma i din soffa och leka med människor över hela världen online. Att interagera med en främmande människa på det viset existerar inte riktigt utanför spelvärlden, och det borde vara något vi är otroligt stolta över och inte något vi behöver skämmas för bara för att folk inte kan visa respekt för varandra.
En förändring i spelklimatet är inte omöjlig, vi kan redan se glimten av en ljusare framtid i mörkret. Allt som krävs är att man stannar upp och tänker till innan man handlar. Man ställer sig frågor som: ”Hur skulle jag känna om något skrev eller sa detta till mig? Hur vill jag att folk ska behandla mig? Är det här verkligen värt det?” innan man säger något dumt eller elakt mot någon på nätet.
Vi behöver bara börja tänka på alla möjligheter som möten mellan människor online faktiskt kan ge, och vilka fördelar det kan skapa för dig själv och andra. Det må låta som en självisk och till och med opportunistisk tanke, att vara god med förhoppningen att få gott tillbaks,men jag är helt säker på att det leder någonstans fint där vi instinktivt kan lära oss att ta vara på varandra. Om det visar sig att personen i fråga inte lär sig av detta så har åtminstone du gjort det.
Med det sagt vill jag uppmana er till att göra 2015 till ett år där vi fyller vårt fantastiska spelcommunity med massvis av kärlek och respekt för varandra. Ett år vi tänker oss för innan vi handlar, och ett år där vi faktiskt känner oss stolta över att bli kallade för gamers.
För som en vis man en gång sa: som man sår får man skörda.
Text av Ella von Pesso
Ella är en 22-årig brasilianska som brinner för film och spel. Hon har bott i Sverige i sju år och har aldrig trivts så bra någon annan stans innan. Blev förälskad i spel via Alex Kidd vid fyra års ålder. Största drömmen är att bli skådespelerska och ibland kan man se mig skymta förbi som statist på TV. Ni hittar några av hennes texter på både Loading.se och IGN Sverige. |
Det är väldigt intressant hur något som förbrödrar så mycket också kan segregera så fruktansvärt. Tillsammans med fotbollen måste spelcommunityn vara de två mest schizofrena.
Skillnaden är dock att när fotbollen väldigt lätt går att relatera till en samhälls- och klassproblematik ser jag inga sådana problem inom spelcommunityn.
Här ser jag bara trångsynthet och möjligheten att kunna gömma sig bakom en IP-adress.
Väldigt skönt att få läsa om kärlek istället, nu med allt som varit. Man behöver bli påmind. Välskrivet och mycket bra formulerat!
Exakt. Tyvärr är det så även utanför spelcommunityn. Jag tycker att det är fantastiskt att kunna vara anonym på nätet om man vill, men det är så lätt för människor att utnyttja det. Därför tror jag att det är viktigt att påminna folk om att det sitter en människa på andra sidan skärmen. Det borde vara självklart men tydligen glömmer många bort det, och att ord också kan skada.
Kul att du gillade den! Man måste själv vara förändringen man vill se i världen eller hur? 😉