Under den förra veckan hade jag hand om Svamrikets Instagramkonto, och lade upp diverse bilder på olika spelrelaterade föremål som vi har här hemma. Det var himla kul, och jag hoppas det uppskattades av följarna! Igår beslutade jag mig för att avrunda veckan med att posta några bilder från 15-17 år gamla nummer av Super Play, för jag tycker det är lite kul att se tillbaka på hur det var då, och vad vi trodde om kommande spel och framtida konsoler. Ta till exempel hur vissa av oss trodde att Playstation 2 skulle se ut.
Eller den här roliga rubriken till en artikel om Dreamcast, vi visste ju inte!
Eller hur man i svensk spelpress kunde uppmana spelutvecklare att inte göra våldsamma spel, medan man placerar en halvnaken kvinna bredvid texten helt utan anledning.
Men mest intressant av allt tyckte jag den här nyhetsartikeln om Marios Gamecube-debut var.
Dels är den intressant för att Miyamoto tydligen säger att han vill att Mario ska ”växa upp”, vilken känns otroligt olikt både honom och Nintendo till den mån att jag undrar om det är en tafflig översättning. Å andra sidan har ju Mario faktiskt tappat vikt och blivit lite tuffare i flertalet spel, så på sätt och vis kanske man kan säga att han växte upp.
Men det allra mest intressanta är hur Miyamoto talar om hur Mario och Luigi ska vara tillsammans än en gång, för första gången sedan Super Mario World, när de debuterar på Gamecube. För den som spelat Super Mario Sunshine vet ju att det inte riktigt blev så, och att Luigi inte alls spelar en roll där som i Super Mario World. I slutet av artikeln säger Miyamoto att man skulle tro det var Luigi som hade huvudrollen om man såg spelet nu, vilket får mig att undra… Kan det vara så att Mario Sunshine och Luigi’s Mansion en gång i tiden var ett och samma spel? Egentligen känns det inte så konstigt om man tänker på det. Båda har en maskin fastspänd på ryggen. Luigi suger, Mario sprutar (höhö). Kan det ha varit så att de stod för två olika spelmekaniska funktioner inom samma spel, som i exempelvis Donkey Kong 64? Men att man till slut delade upp det i två olika spel?
Om så är fallet, så är det ju så jäkla typiskt att Mario fick hamna på en tropisk semesterö, medan Luigi fick irra runt i ett fuktskadat gammal ruckel.
Kul iakttagelse. Det var ju en de turer kring nästa Mario-spel efter Super Mario 64 i några år, först pratades det om en ren upppföljare, ett Super Mario 64 2 eller Super Mario 64 DD, men de planerna blev aldrig av vad jag förstått (även om vissa idéer kanske hmanade i Super Mario Galaxy? Har för mig jag hört det någonstans).
När gamecube visades så fanns ju ett teknikdemo som hette Super Mario 128 med många Marios som sprang omkring och det pratades om ett spel med namnet 100 Marios, men det utvecklades kanske till Pikmin så småningom? Och så Luigis Mansion och Super Mario Sunshine, som ju faktiskt släpptes. Jag tror väl snarare att Luigis ansion från början var ett Mario & Luigi Mansion (Super Mansion bros alltså) men att Mario helt enkelt ströks helt och hållet efter ett tag, och att Nintendo sedan efter hand förstod att de även behövde ett mer traditionellt Mario-spel, vilket är anledningen till att Sunshine inte släpptes vid premiären.
Super Mario Sunshine hade Miyamoto inte lika stor del i har jag för mig att jag läst, det var en annan spelregissör som hämtade inspiration från resor till Hawaii från Japan under barndomen när han utvecklade det spelet. Leta vidare i någon Super Play från 2002 så kan du kanske hitta en artikel som sammanfattar Marios karriär (fram tills dess) där du hittar lite mer om det.
Och tjejen på bilden är antagligen med i det våldsamma spelet med mycket naket innehåll, Thrill Kill, som senare blev inställt. Så helt utan anledning är det ju inte, men nästan.
Går även att notera hur subjektivt skrivet mycket är, som när de skriver att de förhoppningsvis får veta mer i februari om PS2. Så skulle inte en ”riktig” tidning skriva – typiskt Super Play, Level gör väl fortfarande samma sak?
”Segas seger” är väl mest för att det är en fyndig rubrik (som Lindas limpor eller nåt) men det är ju knappast som att de tar ut något sådant om man läser ingressen, det är snarare lite konstnärlig frihet och ett sätt att skapa engagemang (typiskt SP det med). Eller så syftar de kanske på Mega Drive, det står ju ”den gången blev det seger”.
Intressant och kul med gamla speltidningar från förr i vilket fall som helst.
Kul iakttagelse. Det var ju en de turer kring nästa Mario-spel efter Super Mario 64 i några år, först pratades det om en ren upppföljare, ett Super Mario 64 2 eller Super Mario 64 DD, men de planerna blev aldrig av vad jag förstått (även om vissa idéer kanske hmanade i Super Mario Galaxy? Har för mig jag hört det någonstans).
När gamecube visades så fanns ju ett teknikdemo som hette Super Mario 128 med många Marios som sprang omkring och det pratades om ett spel med namnet 100 Marios, men det utvecklades kanske till Pikmin så småningom? Och så Luigis Mansion och Super Mario Sunshine, som ju faktiskt släpptes. Jag tror väl snarare att Luigis ansion från början var ett Mario & Luigi Mansion (Super Mansion bros alltså) men att Mario helt enkelt ströks helt och hållet efter ett tag, och att Nintendo sedan efter hand förstod att de även behövde ett mer traditionellt Mario-spel, vilket är anledningen till att Sunshine inte släpptes vid premiären.
Super Mario Sunshine hade Miyamoto inte lika stor del i har jag för mig att jag läst, det var en annan spelregissör som hämtade inspiration från resor till Hawaii från Japan under barndomen när han utvecklade det spelet. Leta vidare i någon Super Play från 2002 så kan du kanske hitta en artikel som sammanfattar Marios karriär (fram tills dess) där du hittar lite mer om det.
Och tjejen på bilden är antagligen med i det våldsamma spelet med mycket naket innehåll, Thrill Kill, som senare blev inställt. Så helt utan anledning är det ju inte, men nästan.
Går även att notera hur subjektivt skrivet mycket är, som när de skriver att de förhoppningsvis får veta mer i februari om PS2. Så skulle inte en ”riktig” tidning skriva – typiskt Super Play, Level gör väl fortfarande samma sak?
”Segas seger” är väl mest för att det är en fyndig rubrik (som Lindas limpor eller nåt) men det är ju knappast som att de tar ut något sådant om man läser ingressen, det är snarare lite konstnärlig frihet och ett sätt att skapa engagemang (typiskt SP det med). Eller så syftar de kanske på Mega Drive, det står ju ”den gången blev det seger”.
Intressant och kul med gamla speltidningar från förr i vilket fall som helst.