Ni känner ju mig, jag är ju killen som kör på hard, har en vilja av stål och snuddar vid masochistisk när det kommer till att nöta tunga utmaningar. Så varför har jag inte hoppat på tåget som är Souls-serien, den verkar ju vara som klippt och skuren för mig? Svaret är nog att jag hela tiden vetat hur stor investering jag haft framför mig, både i tid och energi, för ni ska veta att mina batterier måste laddas upp mellan varven av PowerPlay och platinajakter. Men så hände det en dag, jag stoppade in Dark Souls 2 i mitt Playstation 4.
Jag börjar med att lägga en timme på att designa min karaktär, till mitt stora förtret för huvudsakligen ser jag ut som en zombie när jag springer runt i spelet. Sen bar det iväg till klassvalet, och jag har ingen aning vad jag gör, så jag tar en krigare. Startgåvan är ett lika stort mysterium och jag väljer helt fel. Väl i spelet springer jag igenom en kortare tutorial, hittar massa föremål jag inte fattar vad de gör och kommer tillslut fram till Majula, hubstaden. Jag fascineras av blodspår där vålnader dör och märkliga meddelanden (Praise the sun!). Jag följer ett råd från en riddare och beger mig mot en skog som tydligen ska ha jättar. Hittills har jag klarat mig bra med min sköld; blocka tills fiendens animation är slut och sen attack, men när jag blir anfallen av två fiender samtidigt så dör jag för första gången, sen dör jag igen, och igen. Känslan av överväldigande sköljer över mig, det känns inte som att jag kan luta mig mot någonting som jag förstår.
Långsamt klickar saker på plats; Estus-flaskan kommer fram, jag lyckas ta mig till mina lämnade själar, jag lär mig lura fram fienderna en och en och jag inser att jag helt enkelt kan springa förbi fiender om jag vill. Jag accepterar också att jag inte kommer fatta allt, i efterhand en av mina viktigaste insikter för ett kontrollfreak. Jag kommer till en borg där jag kan tända min lägereld och jag kämpar ordentligt för att ta mig vidare men det går trögt. Plötsligt inser jag att en vägg sprängts och att jag kan kapa en stor del av vägen. Nu börjar jag förstå hur spelet tänker, hoppet börjar komma tillbaka.
Färden fortsätter sedan förbi en bossjätte, tillbaka till staden där jag nu kan öppna ett par dörrar, vidare till Flaming Tower där jag rushar förbi stora riddare för att bli uppbränd av en drake. Efter en tung period lär jag mig hantera riddarna och går andra vägen, draken får vänta, når fram till en boss som efter några försök dukar under. Jag hittar här vad som troligen är mitt hittills bästa föremål, en ring som begränsar så min hälsa inte kan förkortas till mer än 75% (för om det inte vore illa nog så får man ju mindre starthälsa för varje gång man dör). Jag trycker sen vidare och kommer fram till piratskepp och en hamnstad. Tålamodet får återigen sättas på prov och till slut kan jag sänka ner en bro som ger mig en permanent genväg. Den sista biten gjorde jag igår och jag jag sitter nu på jobbet med en önskan om att dagen ska gå snabbt så jag kan komma hem och fortsätta dö.
Jag har försökt spela utan att titta för mycket i någon wiki eller guide och jag har fortfarande ingen aning om vad jag egentligen gör. Jag får hela tiden känslan av att jag gör ”fel”, att ett visst föremål är viktigt eller att jag borde lägga mycket mer själar på uppgraderingar av både vapen, rustning och levels. Jag tänker istället vända mig till er, kära Svamp-souls-fans. Vad är viktigt? Vilken utrustning borde jag ha? Vilken level ska jag sikta på och vilka stats ska jag höja? I vilken ordning borde jag göra saker? Ska jag gå med i en covenant? Är magi och mirakel viktiga? Kom med era bästa råd och tips!
Det är bara att prova och det enda man lär så på är att göra fel och att göra fel är inte hela världen, så var inte rädd för det.
Vad du dock ska vara lite försiktig med är att använda din titanite (stenarna du uppgraderar utrustning med). Samtidigt som det är ett slöseri att bara bunkra utan att använda dem så ska du noga överväga vad du investerar dem i eftersom det inte är helt lätt (speciellt i början av spelet) att skaffa nya.
Svårt att ge generella tips om level, utrustning och stats etc. Allt är upp till smak, spelstil och vilken grad av utmaning man vill ha. Hade det var någon annan så hade jag sagt att, avancera hela tiden och grinda inte bara för att det ska bli lättare. Denna spelserie är helt klart roligast om man stångar huvet mot väggen och snarare är för låglevlad än för höglevlad när man antar nya utmaningar och besöker nya områden.
Covenants ger mycket mervärde tycker jag och breddar spelet samt introducerat möjligheter att samarbeta och skaffa unika items. Att gå med i en covenant är inte hugget i sten utan du kan alltid hoppa mellan olika och testa dig fram samt behålla dina levels i covenants du övergett och kommer tillbaka till.
Till sist, spela uppkopplat oavsett om du använder covenants eller ej.
PS4 versionen av spelet är egentligen svårare men ändå lättare eftersom allt flyter på så fint. Det finns oftast starkare fiender tidigt i spelet men som du har upptäckt är det bara att springa förbi dem om du inte har lust att slåss.
Om du kör närstrid så fokusera dels på stamina (allt du gör i spelet kostar stamina, dvs blockar, hugger med svärdet, rullar etc) då det är väldigt jobbigt att stå nära när man svingat klart med svärdet och inte ha tillräckligt att kunna rulla undan eller blocka den kommande attacken.
Sen kan det vara bra om du vill köra med tunga vapen som gör stor skada men är lite långsamma tex stora svärd, yxor och dyl. Då måste du uppgradera styrkan rätt mycket eftersom dessa vapen är tunga (duuh) och sen gör de mer skada desto starkare du är. Med en sån här build blir du oftast väldigt långsam men kan ta mycket stryk innan du dör.
Eller så kör du med tex katanas, dolkar som oftast gör mindre skada men är betydligt rappare. Dessa behöver man uppgradera Dexterity för att kunna hantera på ett bra sätt samtidigt som dessa gör mer skada ju högre dexterity du har. Med en sån här build ska man oftast vara lätt på fötterna och rulla runt motståndarna istället för att blocka.
Vitality är ju hälsan så den kan ju vara bra att uppgradera så du tål lite smällar här och där.
Det som är så bra med DS2 är att du inte kan göra fel. Du kan ju börja som en krigare och sluta som en magiker om du vill då allt handlar om vart du lägger dina surt förvärvade ”souls”. Men tycker du att du byggt din karaktär helt fel så finns det ett item, tror det är soul vessel som du kan gå tillbaka till början där du mötte de tre små gummorna. Ger du dem föremålet nollställs dina stats till det du hade i början och alla dina levels som du tjänat in kan du lägga om igen.
Sen ett tips till är att många gånger kan det vara bättre att vara aggressiv istället för att backa och blocka.
Kul att du vågar ta dig an souls spelen. Satsa på Stamina och vitality i början, sen prövar du jätte mycket olika vapen och ser vilket du tycker passar bäst efter din spelstil och då bestämmer om du vill köra dex, str eller magi! Detta var ett tips jag fick av en polare och tyckte det var riktigt bra då jag genast kände att katanan var ett bättre alternativ för mig en t.ex start yxan! Våga även pröva både med och utan skiöld, samt att rulla även när du vet att du kan blocka då detta hjälper jättemycket med att spara på din stamina! Lycka till!
Håller med joel här, få upp vitality och endurence till 20 ( inte mer för dem statsen ger mindre efter det) sen hitta ett typ av vapen som du är bekväm med. kan säga efter mer än 1000 timmar insatta på alla souls spel att hitta ett vapen som man e bekväm med är det viktigaste. Sen sätter du poäng i str, dex, int lr faith beroende på vapnet och om du vill ha lite spells att kasta också (jag har alltid lite spells med alla karaktärer ja gjort typ). Kan ge dig en redig genomgång om sstatsen å så på rr-meetup, om du inte redan klarat det då;)