Som ni kanske märkt ligger ansvaret för nyhetssvepet under en kort period på mig, medan Niklas bestiger berg och annat trams. Det har alltid känts ganska naturligt att ansvaret skulle falla på mig de veckor Niklas är borta, då jag är rikets näst meste journalist (med klausulen att jag absolut inte är en journalist). Jag har läst till det och trodde för en period (ni vet, bara från början av nian till någonstans sista året på universitetet, no biggie) att det var vad jag skulle jobba med.
Hur jag såg min framtid
Att gräva upp roliga/spännande/intressanta nyheter och skriva ihop dem lite snabbt är något jag har gjort en gång eller två tidigare, kort sagt. Men varje gång jag tar ansvaret slår det mig hur glad jag är att jag inte jobbar som journalist och hur glad jag är att vi på riket håller vårt nyhetsflöde ganska (väldigt) sparsmakat.
Missförstå mig rätt, jag ogillar inte att skriva nyhetssvepen. Tvärt om är det faktiskt ganska kul. Men själva letandet av nyheter är fan själadödande. No offence till alla fantastiska spelskribenter där ute som slavar över sina nyhetsflöden, men helvete vad tråkigt det generella spelnyhetsflödet är.
Försäljningssiffror från förra månaden, ett spel släpper ett DLC med två nya kartor och en ny mössa till huvudpersonen och titta, en ny screenshot från nästa Assassin’s Creed. Idisslade pressmeddelanden, återpubliceringar av idisslade pressmeddelanden från andra sidor och eventuellt en alldeles exklusiv grafikjämförelse mellan Playstation 4-versionen och Xbox One-versionen av ett bilspel. Jag lägger blicken på flödet och vill genast fly så fort jag bara kan därifrån för att inte överkommas av vild tristess.
Den här mannen försöker i detta nu telegrafera ut en nyhet om att huvudpersonen i nästa Assassin’s Creed kommer få skägg som DLC
Jag har själv varit i positionen där jag skulle skriva spelnyheter efter kvot. Jag vet hur det är. Så här många nyheter ska publiceras. Varje dag. Då är det alldeles för jävla enkelt att man faller in i rutinen att ta vad fan man hittar. Oavsett om det är över huvud taget intressant och nyhetsvärdigt.
Samtidigt, kanske är det bara jag som sitter här och har en helt annan syn på nyhetsvärdigt än vad alla andra har. För samtidigt som jag ryggar bakåt är det betydligt fler som lockas till nyhetsflödena. Svampriket hade säkert kunnat dra en betydligt större publik om vi bestämde oss för att skippa alla förbannade krönikor och istället köra stenhårt på nyheter. Så det finns ju något där.
Men jag förstår det inte. Inte för fem ören. För mig kunde det inte vara mindre intressant. Och det är därför jag uppskattar nyhetssvepet. För att jag slipper själv leta reda på det som faktiskt är kul. Ja, utöver när Niklas bestiger berg och annat trams då.
Kände precis samma sak när jag hade press på mig att tjonga upp ett visst antal nyheter, mer eller mindre varje dag. Det var inte pest och kolera varje dag, dock. Men det är inget jag vill göra igen.