Jag börjar skönja ett mönster för mina listor och artiklar, många av dem går ut på att jag pitchar saker. Inte enbart av missnöje med det existerande utbudet, utan för att jag har en kreativ hjärna som aldrig vilar och för att jag tar många långa promenader. Dygnet är helt enkelt fullt av tid där man kan klura fram koncept och idéer, däremot finns inte tid till att genomföra mer än ett fåtal.

Då tänker jag på det här med plattformsbanor, i synnerhet dem i 2D.  Vi har en handfull klassiska koncept som ofta återkommer. Banor med tema som islandskap, skog, spökhus/kyrkogård, grotta/underjord osv. Och jag gillar dem, det gör jag verkligen. Det finns något tryggt i att veta att jag har en lavabana att se fram emot snart och att dessa klassiska banor har ett beteende, några satta grundpremisser. Det ska finnas lianer på en djungelbana, på isbanan glider man om man bromsar in snabbt och en undervattensbana ska (och här lånar jag Kalle Linds bevingade uttryck) suga svett under död mans pung. Så är det bara.

Nu vill jag pitcha fem miljöer som jag tycker borde finnas med i varje plattformsspel värt sitt namn (och som säkert finns där någonstans, i något spel, i något utförande, så bespara hela Riket de kommentarerna…).

Hamnbanan

Att det dyker upp en hamn i spel är inte alls ovanligt och att denna hamn är en nergången, hotfull och otrevlig plats är snarare en regel än ett undantag. I Dishonoured kunde man i princip kunde känna doften av ruttnande val där man satt i soffan. Så måste det dock inte vara, och att ha en plattformsbana rätt genom en hamn, hade inte det varit fint?

I en hamn har du såväl land som vatten, lyftkranar och master att klättra i och svinga sig från, nät att landa i samt hamnars färggranna karaktärs-klientel på köpet. Ovanpå detta har du variationen som båtar erbjuder, allt från oljerigg till optimistjolle.

Hollywoodstudiobanan

De bästa tv-serieavsnitten är dem som utspelar sig i en filmstudio (Arkiv-X, Supernatural…), vi älskar den härliga metakänslan, att allt är så plastigt, fejk och uppstyrt och att kika in bakom kulisserna där ”magin” sker. Här finns – bokstavligen – gott om rekvisita för en plattformsbana, byggställningar, rep, fläktar, pyroteknik, ljusriggar och så vidare i all oändlighet. Men framförallt finns den fantastiska möjligheten att helt byta miljö inom banans gränser.

En bana som inleds inne i smink och kostymlogerna löper vidare in i ett spektakulärt steppdans-nummer med ett femtiotal dansare och plaskande fontäner, vidare in i en stadskuliss där två maffiagäng har en uppgörelse, vidare till ett sci-fi-harem där folk duellerar med piskor och bakom nästa dörr väntar westernfilmen med pappkulisser och steppvandrare, vidare till en Bröderna Marx-film där allting såklart blir svartvitt och vi springer sen vidare till…

Mat och godisbanan

Den här banan kan bäst beskrivas som godisvärlden från Wreck-it-Ralph, – fast nu med hela smakpaletten istället för bara den söta – korsat med den kreativitet som vi bla. stött på Nights into Dreams och banorna som utspelade sig inuti Andens lampa i Aladdin-spelen.

Brylépuddingar att studsa på, tofu-block som ska knuffas runt för att trigga mekanismer..
Det här kan bara vara jag och mitt smått perverterade förhållande till mat och råvaror, men den premissen hade kunnat bli en grym språngbräda till att bygga fantasifulla banor. Ingredienser från alla världens matkulturer som samsas på en och samma plats. Brylépuddingar att studsa på, tofu-block som ska knuffas runt för att trigga mekanismer, gömda powerups inuti plattformar som måste ätas upp istället för att slå sig fram till… Jag behöver en kvällsmacka, NU.

Zoobanan

En bana som bygger på samma princip som Hollywoodbanan, med många miljöskiften, fast den här gången kryddat med all världens djur, som kan agera såväl vän som fiende.
I en sån här plattformsbana man även samla upp många av de klassiska banorna jag nämnde tidigare, isbanan är såklart den delen av parken där de arktiska djuren bor, djungelbanan är apberget rakt av och vattenbanan ersätts av poolen där delfinshowen äger rum. För tusan, du kan till och med ersätta spökhusbanan med reptilhuset.

Förortsbanan

Förort är egentligen ett dumt val av ord, eftersom förorter kan se så otroligt olika ut. För enkelhetens skull fokuserar jag på den idylliserade, prydliga och lätt hjärntvättade amerikanska förorten, tänk Snobben så är du där. Tråkigt och innehållslöst tänker du? Pappor i pikétröjor som tvättar bilar, klungor med cykelburna tioåringar och ensamstående skolfröknar utrustade med lövblåsare är ingen lek ska jag be att få tala om! Ovanpå detta en så gott som gränslös tillgång till studsmattor, flaggstänger, saftstånd, gräsklippare, trädkojor och otroligt smaklösa trädgårdsprydnader och du har en plattformsbana som du alltid drömt om men aldrig fått uppleva.