Hej, Christoffer Johansson heter jag och är en av de drivande krafterna bakom TV-spelföreningen Level Up som kör välgörenhetsstream nu till helgen 26-28 maj.
Nu ska jag berätta om lite personliga delar ur mitt liv det senaste året och hur spelet
Alwa’s Awakening har påverkat mig.
Wake up Zoe… The eternal flame must be lit…
Är orden som påbörjade min resa tillbaka till ljuset.
Det låter kanske cheesy, men så kändes det.
Lite backstory.
I juni 2016 fick jag nys om ett spel som jag blev kär i så fort jag såg det. Spelet var Alwa’s Awakening och jag såg att de ville få det greenlightat på Steam. Självklart pushade jag för det. Peppen var på topp och efter en månad eller så låg det längre bak i tankarna.
En sak att veta om mig är att jag lider av ganska svåra ångestproblem, och nu började jag komma in i en riktigt jobbig period.
Allt som jag älskade kändes mer och mer jobbiga. Jobbet led, jag orkade inte träffa vänner och framför allt så slutade jag nästan helt med musiken ett tag och var bara med mitt band när vi skulle ha spelningar.
Jag märkte att jag bara ville stänga ute världen och det kände jag mest när vi firade att Level Up hade blivit förening med en välgörenhetstream. Det fanns en liten glöd men den slocknade mer och mer.
Dödsstöten kom när ångesten tvingade mig att ställa in en spelning med bandet, eftersom jag knappt orkade ta mig ur sängen.
Allt var riktigt mörkt nu.
Men en dag så vibrerar telefonen, jag dröjer med att titta på den eftersom det antagligen var någon av mina vänner som ville få tag på mig och jag vill inte ge ännu en dålig ursäkt av att jag inte orkar umgås…
Jag försöker förhöja humöret med att spela Dark Souls, något som alltid brukar få mig att må bättre, men inte ens det kunde få mig gladare.
Efter en timma eller två av Dark Souls så gav jag upp, jag kollar på min mobil och ser att det inte alls är någon jag känner som skrivit.
Det är ett mail som berättar att jag ska få vara speltestare för Alwa’s Awakening. Jag tror knappt det jag ser först och får en känsla jag inte haft på flera veckor, riktig spänning.
Efter ett par mail fram och tillbaka så sitter jag med NES-kontrollen i handen och vaknar upp som Zoe i en plats som jag vet mycket lite om.
Spelet är fantastiskt designat, och känns nästan skräddarsytt för mig, bra kontroller, hemligheter, awesome achievments, collectathon, pussel och retroidvania-aktigt NES-retro spel. Jag hade blivit kär i det när jag såg det första gången, men nu när jag spelade det kunde jag inte tro att det var sant.
Här satt jag nu och spelade ett spel som gjort något som jag inte fått ut från musiken på länge, jag var genuint lycklig när jag spelade det.
Man kunde se att mycket passion låg bakom detta spelet.
En passion som gjorde min inspirerad.
Efter bara några dagar var jag på topp igen, jag kunde, efter ett tag, nära inpå sluta helt med mina ångestdämpande och jag var tillbaka på jobbet.
Alwa’s Awakening gav mig inspirationen att tända den eviga elden i min själ och ta hand om de sakerna som tyngde mig och granska mig själv mer noggrant, vad vill jag egentligen med livet?
Jag slutade i bandet för att inte dra med dem ner när jag har mina dalar, men också för mig själv, för att kunna koncentrera mig på Level Up.
Jag ville jobba mer med spel som social utveckling.
Spel har kraften att sätta oss i ett scenario där vi själva måste övervinna problem, det kan öva upp oss på att även möta våra problem i vardagen.
Alwa’s awakening är ett bra spel, men ett bra spel som jag fick i precis rätt tillfälle.
Detta gjorde att det här spelet alltid kommer ha en stor plats i mitt hjärta.
Det påminner mig om att jag själv har styrkan att tända den eviga elden i mitt hjärta, cykeln börjar om, men jag kommer klara av att tända den nästa gång igen.
Wake up Zoe… The eternal flame must be lit…
Text av Christoffer Johansson
Christoffer är en tv-spelsnörd som hela livet älskat tv-spel och speldesign. Han jobbar som kulturarbetare på dagen men på kvällen är han musiker och framför allt aktiv i TV-spelföreningen Level Up. Har allt för många spel i sitt Steam-bibliotek och jobbar stenhårt med att försöka spela igenom alla, men de verkar bara bli fler och fler. Han är också näst bäst i världen på The Curse of Monkey Island. |
Fantastisk historia om ett fantastisk spel!
Fint skrivet, Koffa. Jag är glad att spelen fick dig på fötter igen, och inte bara det. Ska bli kul att prova Alwa’s Awakening snart.