Den första intervjun jag gjorde med en spelstudio, framför en kamera, var med indiestudion Good Night Brave Warrior. Året var 2014 och platsen var Comic Con, på Kistamässan i Stockholm. Det var på den tiden då jag fortfarande hade någon grandios plan om att min dåvarande Youtube-kanal skulle bli ”the shit” och Comic Con var min chans att leka riktigt speljournalist. Äntligen, skulle jag få visa vad jag gick för!
Så, nervös och manuslös, närmade jag mig Good Night Brave Warriors bås…
Jag var inte helt säker på vad jag höll på med, men ord kom ur min mun och där och då kändes det bra nog. Spelet de visade upp hette Sling Ming, ett gulligt och simpelt plattformsspel som bokstavligen gick på räls. Det enda jag behövde göra för att styra prinsessan Ming var att flytta runt rälsen och trycka mig dit jag ville åka. Och lösa pussel och undvika farlig terräng på vägen.
När vi gjorde intervjun hade utvecklingen av spelet pågått i två år, och tanken var att det skulle släppas under 2015. Men 2015 kom och gick, och även om jag skäms över att erkänna det glömde jag bort många av indiespelen vi testade där på Comic Con. Sling Ming inkluderat. Så när jag läste den där titeln igen, år 2018, blev jag nästan lite rörd. Kanske till och med lite stolt, på något konstigt sätt. Spelutveckling är ju inte någon dans på rosor, än mindre för små indieutvecklare som måste klara sig utan en gigantisk Joakim von Anka-budget. Men Good Night Brave Warriror klarade det. Efter sex år av slit har Sling Ming släppts.
Slutprodukten är som en långsammare och till viss del snällare version av Celeste eller Super Meat Boy, med ett större fokus på fysikpussel. Varje bana består av en enda bildruta, av varierande storlek, men trots att spelet ser enkelt ut kan det emellanåt vara riktigt klurigt att hitta vinklarna som låter dig pendla förbi alla faror oskadd. Om du någonsin fastnar på en extra svår bana kan du dock skippa den, förutsatt att du lyckats samla på dig mynten som krävs för att betala för det. Och om du är som jag, som i ärlighetens namn inte är den duktigaste när det kommer till pussel, kommer du antagligen behöva betala den nödvändiga summan några gånger.
Sling Ming kan vara svårt, kort och gott, men jag skulle ändå vilja påstå att det är ett utmärkt spel för småbarnsföräldrar som vill lära sina barn att spela. Inte nog med att Sling Ming har en så pass simpel kontroll att det räcker att styra med ett pekfinger, spelet ser dessutom ut som en extremt bedårande sagobok. Ming och hennes kumpaner är som hämtade från ett barnprogram jag glömt att jag växt upp med. Även om spelet kanske är lite för utmanande för att yngre barn ska spela det på egen hand är jag fullt övertygad om att din lilla knatte kommer älska spelet med lite vägledande sällskap. Ja alltså, om du har en liten knatte. Annars finns det säkert någon fyraårig kusin du kan låna.
Min Youtube-kanal blev aldrig ”the shit”, och kanske blir inte Sling Ming det heller. Men åtminstone har Good Night Brave Warrior skapat något de kan vara väldigt stolta över.
