Att påstå att retrospel är hett är en underdrift som heter duga. Många är vi som jagar efter fynd och bortglömda titlar på loppisar, marknader, i butiker och på nätet men allt som oftast lyser dessa verkliga klipp med sin frånvaro. Istället tenderar jakten på retrospel att mer liknas vid att få huden avlägsnad medelst osthyvel än något annat och om inte pengasäcken är tung och djup är situationen ännu tråkigare.
Dock har det ju blivit mer och mer aktuellt för utvecklare och utgivare att jobba mer proaktivt med sina gamla spel och det är i närmaste normen att spelen idag har längre livslängd. Extra kul anser jag att det är när utvecklare och utgivare ger sig på en backkatalog som har några decennier på nacken och verkligen smäller ihop en smaskig samling med retrogodis. Sega är inte blyga för detta och de har under åren snudd på släppt fler samlingar med sina gamla spel än vad de har minnesvärda klassiker. Nu har Sega haft den goda smaken att göra detta igen och resultatet är Sega Mega Drive Classics med hela 52 spel från deras mest framgångsrika konsol.
Utbudet av spel är till stor del de som man normalt sett hittar på sådana här samling och det inkluderar givna titlar såsom t ex Golden Axe, Streets of Rage, Gunstar Heroes, Sonic, Space Harrier och fler, även många av den utomordentliga utvecklaren Treasures alster. Dock ska jag erkänna att jag hade faktiskt gärna sett lite fler överraskningar då denna samling i grund och botten erbjuder ganska lite nytt om man redan har köpt Segas samling på förra generationens konsoler.
Är man bekant med dessa spel sedan tidigare är det inte heller speciellt mycket som överraskar spelaren. Spelbarheten från förr är intakt och även om det har tillkommit ett par smarta funktioner är detta ändå de klassiska spel som vissa av oss har upplevt tidigare. Tillkommit har dock en spolningsfunktion som tillåter att du kan spola såväl framåt som bakåt. Om du har problem med en specifik fiende kan du alltid spola tillbaka om denna skulle taga dig av daga upprepade gånger, eller om du väntar på en ovanligt seg hiss är det bara att spola åt endera hållet så den hamnar i rätt position för dig. Till detta kommer även möjligheten att spara när som helst och båda dessa funktioner må visserligen vattna ur de gamla spelen en smula men om man tycker att dessa finesser förstör utmaningen kan man faktiskt låta bli att använda dessa, hur frestande det än må vara.
Det finns även ett antal olika filter och effekter man kan applicera för att förändra grafiken en smula men ska jag vara ärlig är faktiskt en borr i vardera tinning mer lockande. Som alltid med dessa filter finner jag att slutresultatet blir vedervärdigt fult och istället för sylvass pixelperfektion får man en svårtydd och smetig styggelse och jag väljer helt enkelt bort allt sånt.
Spelen i sig är som sagt en blandning av det vanliga urvalet kryddat med lite mer oväntade val men jag hade nog faktiskt väntat mig lite mer av en uppgradering från Segas förra samling men i slutändan får man ändå rätt bra värde med 52 spel ändå. Tyvärr är tekniken inte alltid perfekt och det finns vissa små prestandaproblem som inte finns där på ursprungsspelen utan det är helt enkelt något i emuleringen som inte klaffar fullt ut. Det är dock inte på något sätt normen utan allt som oftast så beter sig spelen så som de gjorde på Mega Drive.
Om du gillar retrospel och speciellt Segas klassiska titlar är detta en lysande samling med spel till ett utmärkt pris. De allra största och mest kända titlarna från Segas glasdagar varvas med en handfull mer obskyra titlar och jag tycker att balansen är tämligen lyckad. Sega Mega Drive Collection är helt enkelt ett måste för retro-törstaren som vill återuppleva en del av 80- och 90-talet. Om du dock redan äger den samling som kom på Playstation 3 och Xbox 360 så kan du skippa denna samling då de till stor del är identiska.
Jag förbokade samlingen så fort den dök upp i PS-Store. Jag var extra taggad på Ristar, soleil och Guardian heroes, tack vare två gamla retroresledare.
Egentligen är nog mitt enda klagomål att det finns så dåliga möjligheter att mappa om knapparna, men som tur är har många av spelen den möjligheten i sina respektive options-menyer. Jo en sak till saknar jag. Manualer till vissa av spelen skulle inte skada. Varför inte en sån lösning som finns på snes mini? En QR-kod på skärmen som länkar en till en sida med instruktioner.
Men till syvende och sist så ser jag fram emot att grotta ner mig i alla de spel som jag missade som Nintendo-kid på 90-talet. After all: Sega does what Nintendon’t