NĂ„got som blivit lite av Svamprikets slogan eller catchphrase, Ă€r ”för att spel Ă€r kul”. Och livet ska vara roligt. Men frĂ„gan Ă€r om alla spel mĂ„ste vara kul och roliga. Kan ett spel vara bra utan att det Ă€r kul? Du kommer förmodligen inte tycka ett Super Mario-spel Ă€r bra om du inte har kul nĂ€r du spelar det, eftersom det Ă€r allt Super Mario försöker vara — kul. Man ska sitta och le nĂ€r man spelar Super Mario, för man sitter och ler nĂ€r det Ă€r riktigt kul. Problemet Ă€r bara att vissa anvĂ€nder ”det Ă€r inte kul” för att beskriva varför de inte gillar ett spel som verkligen inte försöker vara kul. Jag vet inte varför det hĂ€r sker nĂ€r man pratar om spel, medan jag aldrig hört nĂ„gon sĂ€ga ”jag gillar inte Schindler’s List, den var inte kul”. Nej, Schindler’s List Ă€r inte KUL. Men gör det den dĂ„lig?
TvĂ„ av Ă„rets absolut bĂ€sta titlar hittills Ă€r Asura’s Wrath och FEZ. BĂ„da spelen har ganska lĂ„ga snittbetyg av anvĂ€ndarna (Asura’s Wrath: 6,2 FEZ: 6,4). Exempel pĂ„ vad folk som givit lĂ„ga betyg har att sĂ€ga om spelen:
Om FEZ:
”I would love to like this game. Only its not that very fun.
It’s very interesting. The design of the game very much is trying new things.
The fun factor just couldn’t come together in the end.”
”Conversely, originality is not the sole benchmark of a fun game.”
Om Asura’s Wrath:
”Asura’s Wrath commits the cardinal sin of video games: It’s not fun.”
”I’ve had more fun staring at paint to watch it dry.”
” I didn’t get a game, i got a naff anime cartoon with terrible voice acting, a boring story and absolutely zero fun.”
Och de som gillar spelen anvĂ€nder samma ord, ”it’s fun”. Som om det elementet av underhĂ„llning Ă€r den objektiva mĂ„ttstocken att gĂ„ efter nĂ€r man bedömer ett spel. Jag vet inte om jag nĂ„gonsin anvĂ€nt ordet kul eller roligt nĂ€r jag förklarat varför jag gillar eller inte gillar ett spel i en recension. Vissa spel försöker inte ens vara kul sĂ„ som Super Mario eller Call of Duty Ă€r kul, och jag tycker FEZ Ă€r ett perfekt exempel pĂ„ ett sĂ„nt spel. FEZ handlar till stor del om att vara annat Ă€n ett spel som Ă€r kul och roligt. Och precis som en film kan vara jĂ€ttebra utan att vara kul, tycker jag ett spel ska kunna fĂ„ slippa vara kul. Jag tycker helt enkelt spelarna krĂ€ver fel saker, och önskar fler av dem kunde uppskatta spel som inte Ă€r kul och roliga precis som vi kan uppskatta andra kulturella medier som inte nödvĂ€ndigtvis Ă€r kul och roliga.
Samma sak kÀnner jag nÀr det kommer till folk som ratar ett spel för att det inte Àr utmanande. En upplevelse behöver varken vara kul eller utmanande för att vara underhÄllande, om man frÄgar mig. Men det Àr ett annat inlÀgg. Finns det exempel pÄ spel dÀr kul inte Àr synonymt med underhÄllande? Behöver vi fler sÄna?
För mig handlar det nog mer om belöning, sen kan belöning komma i olika form. Att ett spel Ă€r kul kan ju vara en belöning i sig, att det Ă€r snyggt en annan, likasĂ„ utmaning. Bra story Ă€r ju ocksĂ„ nĂ„got som kĂ€nns som en belöning. Sen fĂ„r man ju baka ihop alla sina intryck och bestĂ€mma sig för om totalupplevelsen var bra eller inte đ
Tror du inte allt egentligen handlar om definitionen om ordet ”kul”?
Att ordet anvĂ€nds idag som bĂ„de substitut för ”roligt” och ”bra” och Ă€ven ”underhĂ„llande” och lĂ„ter dĂ€rför missvisande nĂ€r man fokuserar pĂ„ ordet som du gjort i din text.
Om jag skulle sĂ€ga att ett spel inte Ă€r kul, sĂ„ menar jag helt enkelt att jag inte roas av spelet, jag blir inte underhĂ„llen och spelar hellre nĂ„got annat spel. Oavsett vilket spelelement (utmaning, spelmekanik, story etc) som hĂ„ller mig kvar eller inte sĂ„ anvĂ€nder jag mig nog av begreppet ”kul”.
Bob:
Du kan ha en poĂ€ng, och jag funderade över samma sak. Jag kom fram till att dĂ„ Ă€r frĂ„gan varför ingen nĂ„gonsin kallat t.ex. Schindler’s List för en kul eller rolig film.
Sen inbillar jag mig att begreppen bÀr lite annorlunda mening pÄ engelska jÀmfört med svenska. Mer som du beskriver det pÄ svenska, men mer bokstavligt pÄ engelska.
Haha, ja filmjĂ€mförelsen Ă€r rĂ€tt slĂ„ende. Den enda som skulle kunna kalla Schindlers List för ”rolig” Ă€r nog nĂ„gra omogna fjortisar som inte förstĂ„r bĂ€ttre.
NĂ€, nĂ€mnda film Ă€r ju en stark dramatisk upplevelse och som kan klassas som ”nödvĂ€ndig” för folkbildningen.
Finns det nÄgra spel som nÄr samma nivÄ tro? NödvÀndiga, historiska spel?
HÄller med om att spel inte behöver vara kul för att vara bra. Dock tror jag mÄnga spelar spel just som underhÄllning. Vad man sen uppfattar som kul Àr ju individuell.
I Schindlers List exemplet sÄ kan vi tyvÀrr konstatera att det Àr ont om spel som för fram ett budskap lika starkt. MÄnga spel siktar frÀmst pÄ underhÄllning.
Men ska jag dra nÄgot exempel sÄ kan jag ju sÀga att jag aldrig hört nÄgon sÀga att Dear Esther Àr kul. DÀremot Àr ett mÄnga som tycker det Àr bra.
DĂ„ Ă€r frĂ„gan: Ăr Schindler’s List inte underhĂ„llande?
Kan det vara sĂ„ att man anvĂ€nder olika ord för spel och film? Kul för spel och bra för film? Grovt generaliserat dĂ„ đ
Jag tĂ€nkte ocksĂ„ pĂ„ Dear Esther som exempel. Det Ă€r inte kul, Ă€ndĂ„ gick det inte sluta spela förrĂ€n det tog slut. Iofs Ă€r det rĂ€tt kort, men Ă€ndĂ„. Vet inte om jag kan sĂ€ga att 999 (DS) Ă€r speciellt ”kul” heller, men jag tycker det Ă€r rĂ€tt underbart i alla fall. Beror nog rĂ€tt mycket pĂ„ vilka ord man anvĂ€nder för att beskriva olika kĂ€nslor och upplevelser.
Suck, varför var du tvungen att skriva det hÀr? Jag lÀste det nÀr det ploppade upp pÄ twitter och har inte kunnat sluta fundera över det sen dess, utan att riktigt komma fram till nÄnting. Jag vet att jag kommer att fortsÀtta med det resten av dagen D:
LÀtt off topic men jag Àr genuint nyfiken pÄ hur man finner Dear Esther bra pÄ nÄgot plan sÄvida man inte i vanliga fall Àven finner det underhÄllande att stirra pÄ ett blankt A4 ark.
Det Àr en seg transportstrÀcka frÄn punkt A till B som verkligen inte bjuder pÄ nÄgonting.
OnT sĂ„ resonerar nog jag lite som Bob at PxK. Man fĂ„r nog tĂ€nka pĂ„ vad man lĂ€gger bakom ordet ”fun” och kanske inte lĂ€gga det till direkt synonym med kul.
Ytterligare ett spel som inte kan kallas ”kul” men vĂ€l intressant, vilket idag nĂ€stan blivit ett skĂ€llsord, Ă€r TRAUMA http://www.traumagame.com/ som jag precis spelat igenom (om det öht kan kallas spela).
Jag gissar att upplevelsen pÄminner lite om Dear Esther (som stÄr pÄ min att-spela-lista) och som fÄr Äsikterna om spelet att spreta Ät tvÄ helt olika hÄll.
Men som svar pÄ din frÄga, Tommy: absolut inte! I bÀsta fall vill jag ha en upplevelse, nÄgot som berör pÄ ett eller annat sÀtt. I vÀrsta fall vill jag bara ha ett tidsfördriv, men inte ens dÄ nöjer jag mig med vad som helst. Det fÄr i vilket fall inte vara trÄkigt. Och vem som avgör det, Àr bara jag sjÀlv.
@Trappski: Jag Àlskade Dear Esther. Det Àr lÀtt i den absoluta toppen av spelen jag spelat i Är. Jag tycker att alla element (grafik, musik, story) i spelet sammanföll och skapade en underbar stÀmning som jag bara gick runt och söp in. Jag hade lite svÄrt i början, eftersom jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera spelet, men nÀr jag hittade ett sÀtt blev jag helt förtrollad av det.
@Tommy: Intressant text. HĂ„ller till stor del med. Spelbranschen lider av ett svĂ„rt fall av ”inga genrer”. Vi har i stort sett bara en massa varianter av action. Det kan vara action med k-pistar eller svĂ€rd, men action Ă€r det alltid. Det finns knappt ens nĂ„gra komedier att tala om, och ”drama” Ă€r ett ord som inte ens verkar existera i spelbranschens ordlista.
Det Àr ganska sorgligt. Jag hoppas att det Àndrar sig nÄgon gÄng. Det vore trevligt.
Du har mig inte övertygad.
Kul-faktorn har större betydelse i ett spel Ă€n en film lite pga dess interaktiva input. Spel Ă€r lite bundet till tĂ€vlingsmomentet och det Ă€r ganska simpelt medan en ”simpel” film istĂ€llet framstĂ„r som trĂ„kig, oengagerande film. SĂ„ underhĂ„llningsvĂ€rdet ligger i olika saker. Eller iallafall för mig, för visst Ă€r det hela subjektivt vad man finner underhĂ„llande.
SĂ„ jag hĂ„ller nog Super Mario Bros högre Ă€n Schindler’s List. Spelen liksom behöver den dĂ€r simpla kul-faktorn för att vara engagerande. Film Ă€r lite tvĂ€rt om.
AvgrundsvrÄl:
”Kul-faktorn har större betydelse i ett spel Ă€n en film”
”Spel Ă€r lite bundet till tĂ€vlingsmomentet”
”Spelen liksom behöver den dĂ€r simpla kul-faktorn för att vara engagerande”
TyvÀrr Àr det du sÀger oftast sant, men jag tycker bara det beror pÄ de flesta spelutvecklarnas lÄga och fantasilösa ambitioner snarare Àn nÄgot som Àr inneboende i spelmediet.
AngĂ„ende om ett spel kan vara bra utan att det Ă€r kul sĂ„ skulle jag vilja nĂ€mna Super Columbine Massacre RPG. Som spel betraktat Ă€r det inte kul, varken i gameplay eller övrigt speltekniskt utförande. De teman och frĂ„gor som spelet bollar runt med Ă€r inte heller kul (vad som gör massmördare av mĂ€nniskor, hur omvĂ€rlden vĂ€ljer att reagera, osv.). DĂ€remot sĂ„ tycker jag att SCM RPG Ă€r bra som en upplevelse, som social kommentar och som samhĂ€llskritik (appropĂ„ att spel inte skulle kunna vara tungt drama a lĂĄ Schindler’s List).
Och sĂ„ finn dom som jag som nĂ€r ett spel Ă€r intresant men ”inget kul att spela” bara kollar en Let’s play (eller liknade) pĂ„ Youtube.
SÄ jag behöver inte spela Dear Ester, för jag har redan Sett nÄgon annan göra det.
Och sen gÄr jag och lÀgger 80kr pÄ dlc till ett spel jag inte har Àn för jag vet att det kommer var jÀvlig kul att spela som Wheeljack.