Är Top War: Battle Game och Last War: Survival Game utvecklade av samma studio? Det är en enkel fråga. Den borde vara enkel att besvara. Spelen ser onekligen lika ut, och de har samma namnstandard. I en artikel på pocketgamer.biz refererar man till Last War som det senaste spelet från studion River Game, som är utvecklarna bakom Top War. Men stämmer det?
Det är inte utan att jag ställt mig själv frågan “varför kan de inte bara göra spelet?” när jag sett ännu en fejktrailer för Top War. Och jag vet så klart varför, det är lättare att fejka en trailer än att faktiskt utveckla ett spel. Uppenbarligen. Men samtidigt så är många av gameplay-koncepten otroligt simpla hyper casual-spel, och utvecklarna lägger ju uppenbarligen en hel del energi på att designa och animera fejkad trailer efter fejkad trailer. Kunde de inte bara styra om lite av den energin till att göra ett spel de faktiskt själv tycker känns värt att spela? För det är uppenbart att de inte har något förtroende för att folk skulle välja att spela spelet de faktiskt har utvecklat.
Ända sedan jag gjorde min video om mobilspel har jag haft en efterhängsen fascination för Top War: Battle Game. Spelet fladdrar förbi i videon, men får inget egentligt fokus. Det är ett av ett mindre hav av liknande skitspel. Men med tiden har det blivit tydligare och tydligare att det inte är ett skitspel som alla andra, det här är något väldigt speciellt. En bajskorv med en alldeles unik form.
Den bästa delen med att Metaverse-vågen nu verkar ha spolat upp på stranden och bara lämnat en hög uppsvällda lik efter sig är att vi inte längre behöver försöka förklara för folk vad fan “metaverse” är för något. Det var en svår fråga inte för att svaret var extremt tekniskt komplicerat, utan för att metaverse till stor del inte var någonting alls. Den var en lös gruppering av mer eller mindre relaterade och mer eller minde spekulativa tekniker och koncept sammanhålla av ofantliga mängder teknofil hype. Vad var metaverse? Några bleka nördars fantasi om att få astralprojicera till en alternativ verklighet där anime-tuttar existerade på riktigt.
Det är inte utan att det värker lite i hjärtat när man tänker på Concord. De stackas utvecklarna på Firewalk jobbade så hårt så länge och floppade sen så hårt att det drogs av marknaden inom två veckor. Det lär ju inte direkt kännas gött. Och det måste framförallt ha kommit som en chock!
Vad är hetare just nu än Hero Shooters som Overwatch? Just det, inget.
Aldrig trodde väl jag att jag skulle bli elitidrottare. Men nu sitter jag här, på plats 21 i världen i en väldigt obskyr speedrunning-kategori. Det är okej, ni kan applådera.
Lite trötta och lite oförberedda slängde Anna och Linus ihop en lite halvspontan Gotta Draw Fast under rikets streamvecka. Och det blev ju inte fy skam!
Jag är kluven inför idén om en kulturkanon, en lista av verk som stämplas som viktiga och bra och centrala för den större kulturen. Samtidigt som jag ser det positiva i att lyfta fram och belysa kulturyttringar, så känns en kulturkanon som ett ganska kontraproduktivt sätt att göra det. Istället för att främja en levande kultur riskerar det att bli ett sätt att stagnera kulturen, ett försök att skapa ett objektivt facit för kreativitet så att dagens osnutna ungdom slutar snacka skit om pappas favoritböcker.
