Linus Svensson

må vara yngre än Luddes skäggväxt, men det hindrar honom inte från att tro sig ha rätt i alla diskussioner. Och det kan han mycket väl ha, men eftersom han är så oerhört skånsk är det ingen som förstår vad han säger. Ryktas ha sänkt en vattenbuffel enbart med sitt leende.
Objek-tivi-tet…?

Objek-tivi-tet…?

Varje år när riket sätter sig ner för att diskutera vilket spel som var det bästa förra året så uppstår samma diskussion: den om objektivitetens vara eller icke vara. Varje år både erkänner vi att objektivitet är omöjligt i en subjektiv bedömning och att det därför är fel att ens nämna det, samtidigt som vi upprepade gånger refererar till spels objektiva kvaliteter. Det är en förvirrad dualitet som uppstår där vi försöker framhålla något som både relevant, och icke existerande i samma andetag. Så, för att försöka få lite klarhet i det hela så tar jag en liten paus från min paus och benar i ämnet.

Watch Dogs 2 (Xbox One)

Watch Dogs 2 (Xbox One)

Att något är dumt betyder inte att det är dåligt. Jag vill börja den här recensionen med att etablera det. Jag gillar många dumma saker. Dumma filmer, dumma spel. Saker kan vara dumma, töntiga, larviga, och samtidigt vara bra. Och på tal om det…

Titanfall 2 (PS4)

Titanfall 2 (PS4)

I sin recension av årets upplaga av Call of Duty konstaterade Glenn att det har varit ett förbannat bra år för FPS. Och att Call of Duty inte längre hänger med konkurrensen. Jag har visserligen inte själv spelat ∞ Warfare, men jag tvivlar inte det minsta på att Glenn har rätt. För själv har jag känt samma sak ända sedan Respawn debuterade med Titanfall. Jag blev förälskad då och när jag nu äntligen fått sätta mig ner med uppföljaren är kärleken precis lika stark.

Boten mot presidentiell ångest

Boten mot presidentiell ångest

Så, världen är ju skit nu. Um. Vi hade sönder den. Vi tog allt som var fint och bra och bara gjorde det till bajs och sen satte vi Bajshövdingen att styra över allt. För de av er som inte har en aning om vad jag pratar om så är det ju såklart Trumps vinst av presidentpositionen i USA. Detta slutgiltiga bevis på att mänskligheten inte är kapabla att ta vettiga beslut för sig själv.

En lägstanivå av substans

En lägstanivå av substans

I fredags publicerade jag en väldigt larvig text. Det var en text full med överdrifter, elakheter och raljanta utlägg. Vad den absolut inte var, var saklig. Vilket jag även fick poängterat för mig. Det var inte ett sakligt bemötande av texten den handlade om. Ingen konstruktiv debatt kring problemen med ungdomar som spelar för mycket.

En orkestrerad symfoni av skitsnack

En orkestrerad symfoni av skitsnack

Det finns få saker som gör mig så upprymd som en riktigt dålig, alarmistisk text där någon ondgör sig över vad dagens kids har för sig. Det var kul nyligen när Schulman vevade med armarna över Pokémon Go, exempelvis. Jättekul. Jag hade toppenroligt. Men det var ingenting, ingenting alls, mot den enorma glädje Andreas Sabelhierta gett mig med sin debattartikel “När ska vi ta tag i detta stora spelproblem?”

<a href="https://www.svampriket.se/author/linus/" target="_self">Linus Svensson</a>

Linus Svensson

må vara yngre än Luddes skäggväxt, men det hindrar honom inte från att tro sig ha rätt i alla diskussioner. Och det kan han mycket väl ha, men eftersom han är så oerhört skånsk är det ingen som förstår vad han säger. Ryktas ha sänkt en vattenbuffel enbart med sitt leende.

Twitch


Arkiverade livestreams på Youtube

Kalendern

Inga kommande händelser

stötta riket

Bli en Patreon!

Pin It on Pinterest