Egentligen så är rubriken ett ganska så absurt uttalande från Ubisoft som fick mig att initialt höja på ena ögonbrynet. Å andra sidan är det en träffsäker om än en omedveten analys av hur föräldrar ser på barns lek och hobby.

Barn faller ganska så ofta även in under kategorin ”vad-man-hatar-mest-med-att-spela-online”. Att höra det gnälliga ljudet från ett barn som gnäller, svär eller mopsar upp sig när man spelar är något av det jobbigaste som finns att lyssna på online. Till och med jag tycker att det kan vara frustrerande i vissa fall, men det jobbigaste för mig måste vara de som spelar musik i bakgrunden eller som har en hel hög med ljud i sitt hem som streamas rakt in i mitt öra. Därför så faller det sig ganska normalt att jag är en av de grupper som onlinespelare hatar att höra på när de spelar online, till exempel när jag spelar Battlefield 3.

Så har vi äntligen fått ta del av att PS4 är på väg. Jag och min fru satt som fastklistrade under den 2 timmar långa konferensen som visades under natten utan tanke på att vi skulle upp tidigt nästa dag. Vi var som sagt förtrollade av att den nya generationen konsoler snart är här (om man inte räknar med WiiU).

Det har inte gått att undgå den senaste tidens heta debatt och i och med Uppdrag Gransknings reportage så har näthatet helt plötsligt blivit verklighet för svenskarna. Ja till och med politiker har börjat fatta att det är allvar. Detta är ett kvinnoförakt och hat som sträcker sig inte enbart i det politiska rummet utan även inom spelmediet, både mot andra spelare och framförallt kvinnliga skribenter.

Det nya året har börjat bra och det finns redan intressanta aspekter kring barn och spelande på kartan. Bland annat så har vi fått ta del av att en skola nu använder sig av tv-spel i undervisning för att barnen ska kunna öka intresset för sina studier, vilket enligt min mening ofta kan vara bra. Däremot så finns det två sidor av det här myntet.

För inte så långe sedan så drömde jag en mardröm. Nu för tiden har jag sällan mardrömmar, och har jag det så brukar de gå obemärkt förbi. Den här gången så var inte detta fallet. När det gäller mardrömmar och saker som verkligen, verkligen skrämmer mig i vardagen så är det rädslan av att förlora min familj.