Som spelentusiast och kattägare har tanken självfallet slagit mig att kombinera de två passionerna. Nej, jag pratar inte om att äga ett virtuellt husdjur, även fast det också är en helt rimlig idé. Jag tänker istället på det omvända, att låta mina två pälsbeklädda odågor ta steget in i spelvärlden. Jag laddade ner ett spel med det fantasieggande namnet Game for Cats på ipaden och föreställde mig hur de med spänning skulle slänga sig över de virtuella mössen och laserpekarna och att jag aldrig skulle behöva lyfta ett finger någonsin igen. För visst är det väl så, med djur såväl som barn, att man tänker att man ska leka mycket mer med dem, än vad man i verkligheten orkar med. Ingen vuxen vid sina sinnes fulla bruk tycker det är roligt att gång på gång kasta en boll eller vifta med färgglada fjädrar i luften timme ut och timme in.
