Under nuvarande konsolgeneration har det gått upp för mig att det finns något som jag faktiskt avskyr mer än laddningstider, och det är installationstider. På bilden här ser ni mina första minuter med Episodes from Liberty City till PS3. Har jag vidare kul? Nej..

Installationstider är egentligen inte något nytt. Jag skulle inte sträcka mig så långt att kalla mig för en gammal pc-spelare, men nog har jag spelat min beskärda del PC spel genom åren, och då vet man ju vad man ger sig in på.

Men för hemkonsoler är installationstider något nytt, och dessutom något exklusivt för Playstation 3. Jag brukar mer än ofta försvara konsolen, folk kallar mig mer än sällan för en Sony-fanboy och jag skäms inte heller för att stå för det. Jag gillar deras sätt att bygga bra skit, helt enkelt. Oavsett om det rör sig om en LCD-tv, en mobiltelefon eller ett Playstation 3 så vet jag att det som kommer snurra i mitt ägo också besitter en typ av kvalité.

Men någonstans har man fått kompromissa, och som resultat så sitter jag där, med lång jävla näsa, och ser hur mätaren sakta tickar upp mot 100%. Jag känner mig snuvad, lurad och till och med lite antastad. Det här är inte vad jag betalade för.

Nu är det här problemet ganska unikt idag, till skillnad för ett par år sedan. Var det någon mer än jag som genomled den 45 minuter långa installationen av Devil May Cry 4? Men den där förbannade installationen måste bort, pronto. Det är ok om det läggs upp som ett val för konsumenten, som i Tekken 6 där man kan installera delar av spelet till hårddisken för att dra ner laddningstiderna. Men när man inte får välja, när man sitter peppad för att spela och den där installations-skärmen smyger sig på dig, då vill jag inte vara med längre.

Om någon vecka kommer detta problem vara bortglömt, och förhoppningsvis så minns jag istället vilket bra spel det handlade om. Men nästa gång jag ser den där förbannade installationsskärmen. Då ni, Sony. Då kanske jag börjar tycka illa om er, På riktigt.