Men Tommy! Är du dum? Varför jämför du två helt olika spel? För att jag kan, och för att det är kul. Såklart! Och faktum är att Mass Effect 2 och Red Dead Redemption faktiskt inte är så olika som man först kan tro. Red Dead Redemption innehåller ganska många rollspelsinslag, medan Mass Effect 2 på många sätt och vis är ett actionspel. Så bara för skojs skull tänker jag nu låta dem tävla i fem olika kategorier, bara för att se vilken actiontitel som dominerar första halvan av 2010.
Rond 1: Karaktärerna
Båda spelen har några underbara och välutvecklade karaktärer med ordentligt djup. Om vi bara ser till huvudkaraktären vinner så klart John Marston över den supertråkigt anonyme Shephard. Om man spelar Mass Effect 2 rätt, det vill säga med en kvinnlig Shephard, är jag redo att ändå skänka Marston vinsten. Om han bara kunde ta och ligga med en hora någon gång, skulle jag vara så nöjd. Trogna jävla tråkmåns.
Men nu finns det ju fler än bara huvudkaraktären. Trots att Red Dead Redemption har några underbara filurer så som den Gollumesque galenpannan Seth Briars, så kan få spel mäta sig med Mass Effect 2. Alla är de oerhört minnesvärda, och du får fördjupa dig i var och en på ett sätt som Red Dead Redemption inte erbjuder. I Rockstars spel är det Marston som står i centrum, medan BioWare sätter huvudkaraktären som ett verktyg för att ta del av de andras berättelser. Sen har man ju lite, lite mer fria händer när det kommer till karaktärsdesign av rymdvarelser.
Vinnare: Mass Effect 2
Rond 2: Miljö
Trots att Mass Effect 2 har ett enormt övertag eftersom spelet faktiskt har hela universum som arena, måste jag erkänna att Red Dead Redemption förmodligen är det vackraste jag någonsin spelat. Inte sedan jag hittade ut ur Kokiri Forest och tog mina första steg på ett öppet Hyrule Field har jag känt en sådan beundran över ett spellandskap. Mass Effect 2 känns däremot som ett missat tillfälle, och jag förstår inte varför man utforskar så många gråa rymdskepp och nakna planeter.
Bladerunnerestetik och nattklubbar av neon i alla ära, men inte ens Mass Effects vackraste vyer kan jämföra sig med Red Dead Redemptions. Från de snöbelagda bergen mot Kanada, till den amerikanska söderns hängiga träskträd. Från Mexikos magnifika bergsformationer, till hennes kaktusfyllda öken. Det är det vackraste spelet jag sett, och nästa inkarnation av Hyrule kan bara kännas blek. Solklar seger för Rockstar.
Vinnare: Red Dead Redemption
Rond 3: Dialoger
Jag har tagit upp det här i ett tidigare inlägg. Både Mass Effect 2 och Red Dead Redemption har spelvärldens bästa skådespelarprestationer. Det finns inget spel som överskrider dem, och väldigt få lyckas ens matcha kvalitén. Medan Mass Effect 2 låter dig välja hur dialogerna ska utvecklas, så är allt i Red Dead Redemption förutbestämt. Du är inte John Marston på samma sätt som du är Shepard.
Men känslan för autencitet i Rockstars spel är fantastisk, och känns mer äkta och konkret eftersom det är något vi känner igen och kan relatera till. Jämför man de två framstår Mass Effect 2 ibland som rentav kallt och kliniskt. Men tack vare karaktärer som Tali och Thane lyckas även BioWare förmedla en varm känsla. Att lyckas skänka en trovärdighet till gamla guldgrävare och hårdkokta sheriffer är en sak, men att skänka helt främmande livsformer en identitet är något mycket svårare. Lägg sedan till den enorma flexibilitet som Mass Effect 2 erbjuder, och du har en segrare.
Vinnare: Mass Effect 2
Rond 4: Story
Men vad är karaktärer och framträdande utan en story att placera det hela i. Här har vi två av spelvärldens kanske bästa historieberättare någonsin, i en kamp. Bara på Svampriket! Jag måste säga att jag saknade en ordentlig antagonist i Mass Effect 2. Det blev lite väl diffust. Men i Red Dead Redemption visste man exakt vem man skulle efter, och varför. Det är en simpel berättelse om hämnd och att göra vad man måste för att skydda de man älskar. Rockstar tjänar mycket på att hålla det simpelt och avskalat. Hård och rakt fram, som västern ska vara. Det enda jag saknar är att man hade vågat ta upp den tidens rasrelationer.
Men Mass Effect 2 lyckas ändå få dig involverad. Man satsar inte på en enda stor episk berättelse på samma sätt som i ettan. Nu handlar det mer om din besättning, och du får ta del av deras öden i vad som bara kan liknas vid korta noveller. Problemet är bara att själva huvudstoryn är typisk för mittendelen av en trilogi. Medan ettan i en trilogi är det som sparkar igång allt med en smäll, brukar tvåan ofta lida av att bara vara en transportsträcka mot treans klimax.
Vinnare: Red Dead Redemption
Rond 5: Striderna
Hur tillfredsställande Dead Eye än må vara, så kan Red Dead Redemption inte riktigt mäta sig med djupet som Mass Effect 2 har i sitt stridssystem. Det finns så otroligt många sätt att hantera en strid, och det är här man märker att Mass Effect 2 faktiskt är ett rollspel, medan Red Dead Redemption är ett mer renodlad actionspel där du inte kan göra mycket mer än att skjuta. Även coversystemet fungerar bättre i Mass Effect 2.
Det är en oerhört orättvis jämförelse, men ändå en som måste göras. Variationen i både vapen och fiender är inget man kan göra mycket åt i Red Dead Redemption, eftersom det inte fanns mycket mer än pistoler och banditer. Det enda Red Dead Redemption har till sin fördel i den här kategorin, är att arenorna i vilka man slåss för sitt liv inte känns lika statiskt konstgjorda. Men miljön har Rockstar redan vunnit.
Vinnare: Mass Effect 2
Så där har ni det! Mass Effect 2 vinner med 3 ronder mot 2. Så nu vet ni det. Mass Effect 2 är lite, lite bättre än Red Dead Redemption. Nu kan vi alla sova lite godare och tryggare, när vi äntligen vet. Det firar vi med lite lagom grabbig och mansgrisig objektifiering av kvinnor! 😉
Lite mansgrisig objektifiering har ingen dött av 😉
Ska bli spännande att höra vad du kommer att säga om Alan Wake, när det kommer till skådespelarprestationer!?
Ludde: Alan Wakes röstskådisar gör ett bra jobb, men ansiktsanimationerna gör att karaktärernas trovärdighet hamnar en bra bit efter Mass Effect 2.
RDR har jag fortfarande inte spelat, men jag nickar ändå instämmande åt Tommys test. Vadå Bioware-fanboy? Jag? 😉
Ludde: ”Lite mansgrisig objektifiering har ingen dött av ”
Inte?
History does not agree.
Jag vet en tjej som fick höra att hon var en jävligt sexig liten sak som man bara vill sexa hela natten. Två veckor senare dog hon. 🙁
Hurvilo: Jag tittade karaktärerna i ögonen 😉
Elin: I know, försökte bara göra mig lustig
http://memsaabstory.files.wordpress.com/2008/09/eisenstaedt_alfred_marilyn-monroe-1953_l.jpg är väl ett bra exempel
Tommy: ”Jag vet en tjej som fick höra att hon var en jävligt sexig liten sak som man bara vill sexa hela natten. Två veckor senare dog hon”
Sorgligt.
Vill man ha fler exempel där offer bragts om livet eller våldtagits för att folk tyckt sig själva ha rätten att råda över andras liv räcker det med att öppna dagstidningen.
Om vi snackar mordvåldtäkt tycker jag vi för längesedan passerat gränsen för ”lite mansgrisig objektifiering”, och för längesedan passerat nivån som den där bilden ligger på. O_O
Ludde: ”I know, försökte bara göra mig lustig”
Piken var inte enbart riktat emot dig. No worries.
Mitt sätt att reagera mot ett intressant inlägg med trist och malplacerat avslut.
Tommy: ”Om vi snackar mordvåldtäkt tycker jag vi för längesedan passerat gränsen för ”lite mansgrisig objektifiering”, och för längesedan passerat nivån som den där bilden ligger på.”
Nu pratas det om två saker samtidigt, men ja, vad jag tycker handlar det om objektifiering av en människas värde, självklart förstår jag att Ludde tog chansen att vara med och slå sig för bröstet när tillfälle gavs och att det var skämtsamt menat.
Bara ni är medvetna om att alla här skrattar inte 😉
Jag får ta att tänka på att om jag någonsin får för mig att posta en bild av någon som cosplayar som Kratos (och därmed är väldigt lättklädd) så riskerar jag att diskussionen leds in på mordvåldtäkt. Nej, jag tycker det blev extremt löjligt nu faktiskt.
😀
Precis lika löjligt som att ”fira med lite lagom grabbig och mansgrisig objektifiering av kvinnor” och lägga upp bild på naken tjej i slutet av sin text.
Jag arbetar för att göra branschen mer tjejvänlig. Om Svampriket vill göra det till sin nisch att vara sexistisk och oseriös är inte det här rätt medium för mig.
Det är ju konst!
Det är fantastiskt att avsluta fighten mellan de två spelen ovan, men en bild på två nakna kvinnor. Alla recensioner, inlägg eller krönikor borde avsluta med det. Är det att objektifiera så vet jag inte längre, jag menar, de är ju ändå inte bara två nakna kvinnor utan mening eller sammanhang, utan målade små söta sockertoppar!
Om det är på det viset kan jag ställa upp naken och bli målad(typ om ni ska ha inslag om Mario eller liknande).
Usch, feminism-trams.
Anar jag bråk mellan sajtens aktörer?
Christoffer: Du verkar inte bara ha missat att det är samma kvinna, utan även att kroppsmålningen har Mass Effect-tema. Så ett sammanhang finns. Sen vore det intressant att se vilken speltidning eller spelsajt som aldrig någonsin har lagt upp en enda lättklädd bild.
Jaha, är det samma kvinna? Jag trodde det var tvillingar! Jag gillar tvillingar. Ser nu att bilden är klippt i mitten.
Jag ser att de har mass effect tema. Det sammanhanget duger för mig.
Det är sant att liknande bilder(dock ej så ofta med bara bröst) visas i tidningar/sajter. Men är det den trenden man ska anamma?
I allt övrigt blir det svårt med gränsdragningen i ganska många spel om det inte går att visa hud. Det blir många timmar på barikaderna och ett ständigt boykottande.
För övrigt borde gärnsen inte gå vid bar överkropp, utan vid bar underkropp. Det är mina 5 cent.
Det jag reagerade mest på var faktiskt orden med vilka Tommy presenterade bilden, snarare än bilden i sig. Hade du bara lagt in bilden och sagt ”Segrare: Mass Effect 2” eller nåt annat neutralt hade jag nog inte reagerat alls.
Men det där att annonsera att något är ”grabbigt” och ”mansgrisigt”, det betyder ju att du har 1) tänkt efter, 2) kommit fram till att ”det här handlar nog mest om att jag vill kolla in en i det närmaste naken brud (och det gillar säkert de andra grabbarna också, och det är ju mest grabbar som läser den här bloggen ändå)” men 3) bestämt dig för att posta bilden ändå.
Har vi måhända hittat en av anledningarna till att färre tjejer än killar skriver/bloggar om spel, eller syns i gamersammanhang? Är det till och med så att när tjejer faktiskt förekommer i spelsammanhang så handlar det oftare om cosplay? För är man tillräckligt snygg är cosplay fruktansvärt effektivt för att få uppmärksamhet och bekräftelse, eftersom det lätt går 30 (ofta sexuellt svältfödda) killar på 1 tjej i såna här sammanhang.
Är det så att killar är gamers, snygga tjejer är cosplayers, och de tjejer som inte kan cosplaya med framgång varken syns eller hörs i någon större utsträckning? Är det i så fall verkligen deras fel? Måste gamer-tjejer se bra ut i ”Slave Leia”-mundering för att få uppmärksamhet?
Herz:
Efter alla intryck du givit under all denna tid trodde jag du var klyftigare än att låta en skämtsam kommentar rasera ALLT jag någonsin skrivit och sagt om ämnet. Men nu spelar alla de inläggen och det faktum att jag gjort massor för att försöka få tjejer att synas plötsligt ingenting, för en enda skämtsam kommentar.
Tydligen är det tabu att skämta om spelklimatets sexism.
Hädanefter ska jag hålla mig till att enbart kritisera den med en väldigt allvarlig min.
@Tommy: För att förtydliga: Jag anser inte helt plötsligt att du är spelvärldens största sexist eller ens att inlägget/bilden stör mig så till den grad att jag aaaaaldrig tänker läsa något du skrivit igen. Inte alls! Okej? Jag gillar ju dig. ;D Men det kan väl vara intressant att analysera saken ändå?
Hade jag läst inlägget innan kommentarsdiskussionen kom igång är det för övrigt inte säkert att jag hade kommenterat alls själv.
Jag är inte nån rabiat feminist med default manshat. Det borde du också veta. Men eftersom ämnet har varit uppe till diskussion så kan jag inte låta bli att analysera inlägget, bilden och diskussionen som utspann sig. Jag kommer att fortsätta fundera över det, men i fortsättningen är jag nog lite mer försiktig med att kommentera.
Herz:
Bilden och kommentaren var en blinkning till min ståndpunkt och allt jag tidigare skrivit. Det är delvis tråkigt att det var en skämtsam kommentar som blåstes upp och blev en stor grej, men samtidigt är det roligt att det väckte uppmärksamhet. :p
Försiktig med att kommentera blir jag besviken om du är. 😉
Precis Tommy, ska du komma ur det här med hedern i behåll så kör varianten med att det var en ironisk tolkning av samtiden!
Jag som bara tänkte lösa det genom att lägga upp bilder på min snopp.
Ja! Ja! Ja! Bara objektifieringen går åt båda håll så är det bra.
”Bilden och kommentaren var en blinkning till min ståndpunkt och allt jag tidigare skrivit.”
I sådana här sammanhang så måste man nog vara försiktig med att skoja, då man inte alltid kan räkna med att läsaren är helt införstådd med, kontexten, författarens bakgrund/åsikter i ämnet. 🙂
Tråkigare tycker jag är läsares kommentarer som ”rabiat feminist med default manshat” och ”Usch, feminism-trams”.
Snacka om att fortsätta nedvärdera kvinnor med värdeord som rabiat, manshat, trams? Hade det varit en man som kämpat för sina rättigheter, sitt kön, sitt ord så hade han garanterat kallats för modig, intelligent och integritetstark!
Jepp, det var min kommentar i debatten! 🙂
Jaha, oj, och vilken kommentar sedan, dessutom skriven av en tjej!