Idag släpps inte bara ett, utan två nya agent äventyr. Eller, vänta lite nu, ett nytt och ett gammalt ska det vara. Det handlar så klart om James Bonds senaste tillskott i TV-spelshyllan, Bloodstone och Goldeneye Wii. Det sistnämda är en av mina största TV-spelsförälskelser någonsin, men om den kärleken består tänker jag inte avslöja i den här texten.

Nej, istället lägger vi fokus på Bloodstone . Det är en tredjepersonsskjutare som jag på förhand inte känt någon speciell pepp inför. Det har sett ut och verkat som att det kunde bli en skjutare som absolut inte skulle uppfinna hjulet på nytt, men ändå kunna bjuda på lite hederlig actionunderhållning.

 

När jag nu har sett eftertexterna rulla, kan jag säga att det verkligen inte uppfann något hjul. Inte heller har hjulet blivit förbättrat tack vare Bloodstone. Däremot, har det gjort hjulet lite roligare. En mening som hela tiden ploppade upp i mitt huvud vid genomspelningen var: Vad kul det här är! För det är verkligen kul att leka engelsk hemlig agent tillsammans med Bloodstone. Det är absolut inga nya grepp som används men det hela presenteras på ett skoj och avväpnande (höhö) sätt. Har du sett de två senaste Bondfilmerna med Daniel Craig i huvudrollen, vet du precis vad du har att vänta dig. För det är en av sakerna som också slog mig, att utvecklarna verkligen har lyckats fånga känslan av att du spelar ett Bondäventyr, och inte bara ett actionspel som råkar ha James Bond i titeln. Spelet har samma dramaturgi som Bondfilmerna är kända för, med en epilog som sedan följs av förtexter och självklart en nyskriven Bondlåt. Den framförs av Joss Stone och Dave Stewart. Fröken Stone spelar även den obligatoriska Bondbruden. Sedan drar äventyret igång.

Mellansekvenserna integrerar smidigt med själva spelandet, så det känns nästan aldrig som att spelet stannar upp. Manuset är välskrivet, eller rättare sagt skrivet på ett sådant sätt som jag förväntar mig att en Bondhistoria ska berättas. Röstskådespelarna tar sitt jobb på allvar och både Daniel Craig och Judi Dench är så där (observera att följande ord ej ska uttalas som om det handlade om en person som har kossor som intresse) Bondiga och M:iga som de ska vara.

Men hur är gameplayet, kanske någon nu undrar. Som en typisk tredjepersonskjutare skulle jag kunna svara, men för att förtydliga mig lite, kan jag säga att det har väldigt många likheter med Sam Fishers senaste äventyr, med lite smygande och ljudlösa takedowns här och en hel del pangande där. Fast som Bond får du även köra båt och bil, i några väldigt häftigt regisserade jaktsekvenser. Men den stora skillnaden är att jag tycker det var bra mycket roligare att kontrollera James, än vad det var att panga med träbocken Sam.

Trots lite buggar och det faktiskt är ganska fult är Bloodstone  på det hela taget en väldigt kompetent tredjepersonsskjutare, som känns varierad och välskriven. Någon kanske kan tycka att det är för kort, tog cirka 6 timmar att spela igenom det, men det kändes alldeles lagom, anser jag. Utan att spoila allt för mycket, drog jag på smilbanden efter slutscenen 😉

Om du har gråtit blod över att den senaste Bondfilmen har fått förhinder kan jag garantera dig att James Bond 007: Bloodstone kan stilla din abstinens!

James Bond 007: Bloodstone spelat på Xbox 360