Jag spelar väldigt, väldigt sällan dåliga spel. Men sedan jag började recensera spel 2008 har det blivit många fler än förut. Det är liksom det som är den stora nackdelen med att få spel att recensera – man måste spela spel man absolut inte vill spela. Och tv-spel är inte som sex eller pizza. En dålig pizza är ju ändå pizza, och dåligt sex är ju ändå sex. Men ett dåligt tv-spel är något förfärligt tråkigt. Och här är de fem sämsta (och förmodligen enda) riktigt dåliga spelen jag råkade ut för år 2010.
#5: Quake Arena Arcade
Åh, vilken smärtsam och inhuman stympning det här spelet genomgått. Visst är den fantastiska bandesignen från Quake III: Arena fortfarande intakt, men det är i stort sett allt. Tempot fuckar helt upp vapenbalansen eftersom fienderna rör sig för fort för en joystick, och det är näst intill omöjligt att få upp tempo med strafejumps. Kontrollens känslighet har två lägen: ALLDELES FÖR @&!½§$ TRÖG, och ALLDELES FÖR @&!½§$ KÄNSLIG.
Lägg sedan till en laggig spelupplevelse på tomma servrar, och du har Quake Arena Arcade i ett nötskal. Den som betalade 2000 poäng för den här styggelsen ska känna sig rejält grundlurad, och borde genast införskaffa Quake Live i stället. Gratis.
#4: Alien Breed 2
Bungies teori att man kan bygga ett helt spel på en sekvens om den är underhållande i 20 sekunder (eller något sånt, watever) är något som Team17 verkar tagit till sig. Men tyvärr missuppfattade de citatet, och resultatet är ett spel som loopar samma 20 urtråkiga sekunder om och om igen.
Tryck på en switch, gå till nästa switch, döda fiender, tryck på switch, gå mot nästa switch, döda fiender, tryck på switch, gå mot nästa switch, döda fiender. Och så vidare. Aldrig förr har jag spelat ett spel i mer behov av setpieces. En actionscen av något slag, som bryter det monotona tempot och de bedövande rutinerna.
#3: Pokémon Heart Gold
Det är exakt samma Pokémon. IGEN! För i helv… Egentligen är det inte ett dåligt spel. Pokémon-spelen är inte dåliga. Men om du redan spelat Blue/Red, Silver/Gold, Pearl/Sapphire etc så är du så jävla trött på det vid det här laget. Det är samma sak om och om och om igen. Jag har inget mer att tillägga.
#2: Final Fantasy XIII
Årets besvikelse. Vad är grejen med det automatiserade stridssystemet? Vad är grejen med bossarna som tar över 30 minuter att klara? Vad är grejen med de ostiga dialogerna? Vad är grejen med den inkonsekventa och röriga storyn? Vad är grejen med de superlinjära banorna? Vad är grejen med det omständliga level up-systemet? Tittade Square Enix på Mass Effect och tänkte att ”sånt här vill västspelarna ha”? Är det därför halva världen består av korridorer?
Ge mig tillbaka stora världar att utforska fritt. Ge mig tillbaka simpla berättelser med älsvärda karaktärer. Ge mig tillbaka turbaserade strider med minst fyra deltagare, där JAG får välja vad alla ska göra. FFXIII gör mig så arg! Det hade så sjukt mycket potential, hade så bra musik och en så otroligt vacker presentation. Så blir det så här. Gah!
#1: Alan Wake
Ja du, Ludde. Nu sitter väl kepsen din i taket. Men det är ingen fara, för jag skojar bara med dig. Nog för att Alan Wake blev oerhört enformigt när jag för tjugofemte gången var tvungen att springa genom ännu en svart skog med samma vapen att skjuta samma fiender med, men det var åtminstone stämningsfullt och hade hjärta. Nej, min riktiga etta är…
…
…
#1 (på riktigt): Dead Rising 2
Dead Rising 2 har nästan allt jag hatar i spel. En dålig karta som gör det onödigt svårt att navigera. Ge mig en fucking radar bara. Jobbig framerate som hackar mer än Frank West i en knivbutik full av zombies. En AI som får mig att tro att personerna jag ska rädda redan fallit offer för zombiernas hjärnsnaskande. Kontroller som gör bosstriderna allt annat än rättvisa, och ett sparsystem som aldrig hört om vettigt placerade check points. Men det som får mig att hata Dead Rising 2 mest är inte den dåliga navigationen, den jobbiga bilduppdateringen, den korkade AI:n eller de sega kontrollerna.
Det som stör mig allra mest är att spelet ger dig en hel massa saker att göra, samtidigt som det tvingar dig att ständigt titta på klockan med ångest över allt du missar medan du försöker ha roligt. Du kan inte stänga in ett barn i en leksaksbutik och säga att om han spelar laser tag för länge så missar han den radiostyrda helikoptern. Sen är helikoptern borta. Du kan inte ha både en fri värld där du kan göra vad du vill, samtidigt som du måste passa tider och utföra sysslor. Du måste välja en! Dead Rising 2 är det sämsta jag spelade 2010.
Det var när jag hade försökt spela Dead Rising 2 i ett par timmar som jag förstod varför jag fick ett basebollträ med det. Men eftersom jag verkligen gillar basebollträet och gärna inte vill få repor på det, så gav jag bort spelet till Svamprikets recensent Andreas i stället — som i sin tur älskade det. Smaken är som baken, och jag antar att Andreas smak representerar den håriga mitten med lite konkelbär. 😉
Så du uppfattar inte den raka linjen som går igenom de tidigare FF spelen?
Du uppfattar inte att Halo Reach är gå till punkt B från punkt A och skjut det som rör sig för att i slutändan trycka på en knapp och sedan gå till nästa knapp?
Det är alltid lika uppfriskande att se folk häva ur sig skit över ett spel och sedan hylla ett annat då båda spelen gör samma saker 🙂 Det enda som skiljer sig är presentationen och utvecklare.
Klockrent att nämna Mass Effect med sina raka linjer som alldeles för ofta leder tillbaka till början som klagan på FFXIII, är ju ME samma sak där eller? Alldeles för rakt och tråkigt att man blir ledd i en rak linje?
Eller är det skillnad på ME och FFXIII om man ska klaga på korridorer och raka linjer som man följer?
Och ja, det är blandat sarkasm med seriöst snack. Jag ogillar att man hatar en detalj i ett spel men älskar det i ett annat. Det var den seriösa biten, den mer sarkastiska biten kommer över att det alltid är lätt att klaga på andra och vad andra har gjort eller hur?
”Du uppfattar inte att Halo Reach är gå till punkt B från punkt A och skjut det som rör sig för att i slutändan trycka på en knapp och sedan gå till nästa knapp?”
”Det är alltid lika uppfriskande att se folk häva ur sig skit över ett spel och sedan hylla ett annat då båda spelen gör samma saker 🙂 Det enda som skiljer sig är presentationen och utvecklare”
Vad jag vet så har inte Tommy ens spelat Halo Reach, än mindre hyllat det?
Henrik:
Det är bra, direkt på FFXIII som jag hoppades! 😉
De tidigare FF-spelen är också linjära, men inte på ett lika bokstavligt vis. Jag tror du vet vad jag menar. Man har städer att hitta, en världskarta med hemligheter att utforska, side quests att utföra. Det saknar FFXIII. Jag saknar det, för det är vad jag vill ha när jag spelar ett FF-spel. Men det linjära är ändå något jag hade kunnat leva med om bandesignen var lite mer dynamisk, och inte bara något man sprang genom från strid till strid, om striderna i sig hade varit underhållande. I Mass Effect är bandesignen dynamisk och ger dig ofta vägval, och striderna är underhållande eftersom du har mer kontroll i dem än du har i FFXIII. I Mass Effect har du dessutom planeter att besöka, galaxer att utforska och massor av side quests att utföra. Alltså är FFXIII mycket, mycket mer linjärt än ME. Och det var ju inte Bara det linjära jag nämnde, det är som sagt bara en av många element, och något jag hade kunna levt med om det andra funkade.
Halo: Reach-jämförelsen antar jag tillämpas på min kritik av Alien Breed 2. Och ja, Halo-spelen är också det linjära ”från punkt A till punkt B”. Men det är vad som händer mellan punkterna som gör spelet. I Alien Breed 2 händer ingenting. Nu har jag dock bara spelat ett enda Halo-spel i hela mitt liv eftersom linjära shooters vanligtvis inte är min grej, men jag förstår jämförelsen.
Din sista rad om att det är lätt att klaga på andra och vad andra har gjort förstår jag inte alls vad du menar med. O_o
Du har ju heeeeelt fel om heart gold lilla gubben, Det handlar om nostalgi. 🙂
Ludde: Det var en jämförelse. 2 actionbetonade spel som har i grunden liknande, samma gameplay. Ingenting annat.
Tommy: Sista meningen var ett försök att förklara att jag inte var 100% seriös. Nu då jag läser igenom meningen en gång till så blir meningen en helt annan vinkling. Ber om ursäkt för det.
Och ja, det blir en skillnad i vad som sker mellan punkterna. Jag spelade Alien Breed 2 och visst var det roligt. Men jag tror inte att jag skulle orka med 3 spel som bygger på exakt samma upplägg.
Förstår vad du menar med den linjära biten. Men det är många som inte erkänner att de tidigare FF spelen även de var linjära.
MEs extra planeter finns ju där bara för att du ska få acievements. Ungefär som att du i FFXIII skulle få en achievement för att gå in i menyn och läsa det som står där inne :p
Visst, jag kommer sätta mig ned med ME och ME2 snart. Men så himla dynamisk var den inte vad jag minns från min förra genomspelning. Det handlade mest om att ta sig till en punkt på kartan och hade man tur hade man 2 alternativa sätt att ta sig dit, annars var det bara en enda.
Men det kanske öppnar upp sig senare i spelet.
Bara bra att man ser på saker och ting olika 🙂
”Och tv-spel är inte som sex eller pizza. En dålig pizza är ju ändå pizza, och dåligt sex är ju ändå sex.”
Det är roligt, för det är sant. Hihi.
Problemet med FF13’s strider är inte systemet i sig – som jag gillar – utan det höga tempot och Auto Battle-knappen. Tillsammans så förstör de en hel del av spelet. Eftersom Auto Battle alltid väljer den optimala uppsättning attacker, och eftersom det hiskeliga tempot gör att man inte riktigt har tid att själv gå in i menyerna och skräddarsy sina attacker (vilket ju ändå inte behövs, då det så gott som alltid blir samma som Auto Battle-alternativet), så finns det ingen motivation att gräva ned sig i något sorts strategiskt tänk. Man belönas inte för det på något sätt. Vilket är synd.
Henrik: Om det är något som majoriteten av ALLA spel delar så är det en linjär uppbyggnad.
Inget fel i sig då många troligen skulle uppleva ett spel som osammahängande och ologiskt annars.
Fast oavsett om man kamoflerar detta faktum med en fin illusion eller inte – är inte spelet tillräckligt underhållande kvittar det.
FFXIII hade den djärva målsättningen att hänga upp allt kring CG, action och bra story. Dessvärre är varken action och i synnerhet inte story tillräckligt bra.
Jämfört med tidigare FF-spel (FF4-FF10) känns FFXIII´s story närmast som en parodi (med höjdpunkter) och har det sämsta slutet i serien.
Kul att Final Fantasy XIII benämns som ett spel i denna lista.
Trodde fan ta mig att det var en film.
Wictor:
Ja, det är ju tyvärr trenden med Heavy Rain, Metal Gear, Final Fantasy, Uncharted och allt vad det heter. Mer film och mindre spel.
Jag tyckte det fanns gott om strategi i FF13. Paradigmsystemet var roligt tyckte jag. Dock uppskattade jag mer stridsystemet i Lost Odyssey med sina ringar och timingsystemet vid attacker.
Dead Rising 2 var hemskt. Skulle gett det ett lägre betyg än jag gjorde.
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/dataspelen-har-varit-killarnas-egen-sandlada
Fan inte illa. 🙂
Inte illa indeed! Att man nämns i DN innebär ju att man existerar!
Jag hoppas framtida inläggskommenterare förstår att jag från och med nu bara svarar på kommentarer skrivna av läsare som nämnts i DN.
Jag vill också kunna göra en lista på de 5 sämsta spelen jag lirade 2010.
Fast jag gör ofta lite research och handplockar det jag spelar för att slippa skräpspelen.
Så jag spelar bara bra spel! 😛
FF13 är inte det sämsta spelet jag utsatt mig för – det är bara en av mina största besvikelser.
Detta visste jag givetvis innan jag köpte spelet då all research pekade på det. Jag hoppades storyn skulle kunna uppväga det bara och ville bilda mig en egen uppfattning.
Samma sak med Warcraft 3 som är ett bra spel (jo, det tycker jag även om jag knappt spelat det), men det var en stor besvikelse för mig.
Jag såg verkligen fram emot WC3, men med det fokus som lagts på Heroes var spelet fullständigt värdelöst för mig. Jag ville ha Starcraft i fantasy-miljö.
Tommy! Kan du göra en lista på de 5 eller 10 största besvikelserna genom tiderna för dig?
Det kanske är lite ordklyverier, men för mig är inte sämsta spelen och besvikelserna riktigt samma sak.
Fasen! Jag glömde en sak i föregående text.
Jag betalade 1 kr för FF 13.
Retro-Kim:
Man ska göra research och bara välja de bra spelen. Helt rätt. Fyra av de fem spelen på den här listan var spel jag var ”tvungen” att recensera. Spel jag annars inte hade spelat. Så Skänk en tanke till recensenterna som spelar och berättar vilka spel som är skit när du gör research! ;(
En lista över de största besvikelserna genom tiderna? It will happen!
Vet redan vilket spel som kommer vara på förstaplats.
Och en krona för FFXIII låter faktiskt helt lagom. :p
Lite kul att jag kunde gissa till mig Dead Rising 2 direkt innan jag såg listan. Var väl under en hel vecka eller mer man såg ständiga updates på Twitter och Facebook angående det spelet ^^
Hmm… man kanske borde göra en liknande lista… man listar alldeles för ofta bra spel.. tåls att klura på
@Henrik:
Oja, det må finnas andra linjära spel men faktum är att de, till skillnad från Final Fantasy XIII är roliga att spela och stridssystemet inte nästan är helt automatiserat.
Sedan är det ju så urbota dumt att ens healer i laget inte kan hela en när man dör när fienderna helt random bestämmer sig, helt plötsligt att gå all-in på den karaktären man styr. Stridssystemet är inte tillräckligt roligt för att det ska hålla upp mot 40h. Den tiden det tar att klara spelet.
Att jämföra det linjära i en shooter och FFXIII är som att skjuta sig själv i foten.
Dessutom så är en regelrätt shooter kanske 6-8h och som jag redan skrivit är FFXIII upp mot en 40-50h och det är en jävla skillnad.
Det är intressant hur olika man kan uppleva olika saker.
FF13 var en av de mysigaste spelupplevelserna jag hade förra året.
Håller med Johannes. Kanske var det för att det var mitt första FF-spel och att jag inte hade något att jämföra med, men jag älskade FFXIII 🙂 Och man behövde ju inte ta den enkla vägen. Om man bara valde alla attacker själv så blev det mer strategi än om man bara kör auto :p
Däremot känns det skönt att jag inte behöver tänka på att jag missade Dead Rising 2. Gött!
Atersta att se om spelet ans kommer ut i ar…vi far hoppas pa det basta.Hemsida RobinGaming Ground Sverige.. Vet inte vart ifran jag fatt att dom tva uppfoljarna till ett av mina favorit spel genom tiderna skulle vara daligt gatt runt och trott det i flera ar .
De avslutande stycket du skriver om FXIII – nuff said!, klockrent! Tyvärr verkar ju inte versus bli så..
Tycker att det är lite fel att skriva ”Jag vill ha tillbaka” då man pratar om Final Fantasy. Den serien är med få undantag den serien som Square har experimenterat med allra mest – Final Fantasy IX är det enda spelet i serien som har ”gått tillbaka”, några fler som det kommer nog tyvärr aldrig att komma igen, om man inte räknar med alla nyutgåvor som Sagofabriken pumpar ur sig.
Ptja, är det inte att gå tillbaka om stridssystemet i FFXIII-2 ger dig mer kontroll över samtliga karaktärer, och ger oss en öppen världskarta att utforska? Inte säkert att det blir så. Kanske blir exakt som FFXIII, eller annorlunda i ett steg framåt. Men OM! Hoppas.
Det är FF-seriens verkliga styrka. Ingen vet hur nästa episod ska bli. Många kan säkert bygga teorier och dra slutsatser efter erfarenheten / likheten med spelet FFX-2.
Och visst – det är lockande att tro, men med SE vet man aldrig.
Kan inte säga att jag har några förväntningar, men då spelets utveckling ser så annorlunda ut hoppas jag på en positiv överraskning.
Ok, din åsikt 🙂 den får du ha! Inga problem…. Det roliga är dock att det finns folk som Henrik Blomgren som måste försöka motbevisa en annan persons åsikt… Hur fan orkar man sätta sig och försöka göra det? I detta fall kan inte Tommy ha fel då det är hans egna åsikter om de spel man spelat. Ingen kan t.ex försöka ändra på min åsikt om att Metallica sugit getpung sedan 1988.
”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.”
Evelyn Beatrice Hall
”Om frihet betyder någonting alls, betyder det rätten att säga till människor vad de inte vill höra.” George Orwell