Som jag påpekat i tidigare texter har jag, personligen, ingen biologisk penis. Inte ens som prydnad. Därmed är min upplevelse av världen färgad av några andra upplevelser än för de som till vardags kånkar runt på en biologisk dase. Precis som i spelens värld där det ibland kan dyka upp dialogalternativ som ”A FEMALE WARDEN, WELL AH NEVVAH!” för en kvinnlig karaktär medan de som valt att spela karl upplever något i stil med ”A MALE GREY WARDEN. Well. Carry on” finns det i vårt dagliga liv små upplevelser som skiljer sig beroende på vilket kön man definierar sig med.
Med detta sagt vill jag påpeka att jag inte är helt säker på att följande fenomen enbart drabbar tjejer, eller om det bara är så att vi märker av det och pratar om det eftersom vi är vana att behöva försvara oss i tekniksammanhang.
Men det här med hur man blir bemött i spelbutiker alltså, What’s up with that?
Ungefär följande hände mig härom dagen;
Det som inte riktigt ryms i min visuella skildring är att jag tydligt visade att jag var väl bekant med spel, visste vad jag var ute efter och väl införstådd med den vettiga delen av 3DS spelregister. Trots detta fick jag konstant tekniska specificationer, i form av ”Den har 3D! Som man kan stänga av!” slängda mot mig, samt två uppmaningar att köpa Nintendogs.
Nintendogs, kära butiksanställd, är inte Layton.
Jag är inte den som är den. Jag har också jobbat med försäljning. Jag vet att butiksbiträden, allt som oftast, har kunder som inte riktigt vet vad de är ute efter och att deras jobb är att sälja på så mycket av butikens utbud som möjligt. Men om jag klart och tydligt frågar efter viss information och etablerar att jag kan spel, varför pratas jag med som en unge utan koll? Är det för att jag klär mig som någons mormor?
Hade det här bara hänt mig hade jag inte brytt mig, men under några veckor har jag hört ett antal historier som liknar denna. Alla berättade av folk som inte besitter en biologisk penis. Här har ni ett urval, skrivet på samma sätt som jag i mina tonårsglada dagar skrev sketcher;
Akt 1, Scen 1
Interiör; Spelbutik Galleria
En tjej går fram till kassan med en Wii Classic Controler, eftersom hon förlorar (mot mig! Ha!) när hon kör med wiimote i Super Smash Bros. Brawl.
Butiksbiträde (snäsigt): Du vet vad det där är va?
Tjej: Eh, ja, det är en Classic.
Butiksbiträde (snäsigt): Du ser att det står till Wii här?
Tjej: Eh, ja? Jag ska ha den till mitt Wii.
Butiksbritäde (lägger upp en wiimote på disken): Asså jag tror det är en sån här du ska ha.
*Ridå*
Akt 1, Scen 2
Interiör: Spelbutik Södra Stockholm.
En tjugoårig tjej står och väger mellan Fable 2 och BioShock på begagnathyllan . Ett butiksbiträde kommer fram.
Butiksbiträdet (snällt och hjälpsamt): Hejsan. Letar du efter Sims?
*Ridå*
Akt 1, Scen 3
Interiör: Spelbutik, ort i norr.
Tjej, ihop med sin helt konsolointresserade pojkvän, går fram till kassan och langar upp Battlefield 3 till xbox 360. Butiksbitrdet tar spelet och scannar in det.
Butiksbiträdet (till pojkvännen): Det här är riktigt grymt, du kommer tycka det är skitkul!”
*Ridå*
Den här krönikan/djupt grävande journalistiska repotaget tog mig omkring två dagar att skriva. Under den tiden hann en okänd butiksanställd, som inte ens jobbade i en spelbutik, lägga sig i ett samtal jag hade med en vän angående ett eventuellt köp av ett Playstation 3.
Återigen; jag vet inte om det här händer kvinnor, flickor, tantkvinnor och tjejtanter oftare än de som äger en biologisk penis. Jag vet inte om det är så att spelbutiksbiträden helt enkelt har inställningen ”easy” gentemot alla kunder och överförklarar hellre än råkar ut för missförstånd/missad försäljningskvot. Kanske kan vi skylla det på att inga medvetna spelkonsumenter nu för tiden köper spel i butik utan direktimporterar från Storbrittanien (eller driver spelbloggar så man får allt gratis).
Men faktum kvarstår: Jag har aldrig hört av en kille att han blivit bemött på det här viset.
Har ni det, grabbar?
[poll id=”3″]
Nix, och jag blir lika irriterad varje gång jag läser/hör om när kvinnor blir bemötta på det här viset. Jävla idioter till personal, hoppas att de på någon vänster läser detta.
det är sånna där beskrivningar som får en att välja att man handlar spel online
Jag måste erkänna att jag aldrig blivit bemött så men förstått att flera andra tjejer blivit det. Kanske beror det på att jag sällan handlar i spelbutiker (vi har inga sådana på ön) utan i så fall på stora matvarukedjor (där har de i kassan ingen koll) eller på nätet (ingen kan lägga sig i!!!).
Men det är sååå tragiskt med förutfattade meningar i alla sammanhang. Och mest upprörd blir jag egentligen när kunden/tjejen tydligt visar att hon vet vad hon vill ha och blir ifrågasatt. Jag kan ta att vissa är så trångsynta att de direkt antar att det är killen som ska ha spelet eller att man letar efter Sims. Men tjafsa för f*n inte emot om du ber om ett specifikt spel eller ett tillbehör.
Däremot har jag varit med om liknande grejer när jag kollat på datordelar och har maken med mig. När jag ställer frågor ha biträdet en förmåga att mer vända sig till maken med svaret. Men jag brukar kompensera det med att tydligt deklarera vad jag är ute efter, vad jag inte är ute efter och visa att jag har koll på grejerna. Då brukar de snällt snacka vidare med mig.
Aldrig, det enda jag upplevt är såna här hipsterproblem där butiksbiträdet visar hur fruktansvärt dålig smak hen har genom att lägga fram förslag om det ena dumma action-spelet efter det andra. Här kanske vi kan tala om den där ”easy-iställningen”, men det bör inte ens jämföras med den sexism som du visar drabbar många utan biologisk penis. Ändå finns det nog ett visst mönster här: de har en föreställd bild av hur en spelare ser ut. Den har inte samma smak som mig, men definitivt samma kön.
Jag har själv haft tur (?) och aldrig råkat ut för nåt på den nivån, men jag vet andra som har det och blir lika galen varenda gång jag hör/läser nåt sånt här. Dock har jag varit med om mer än en gång att killen bakom disken på en random spelaffär i Sverige blir helt chockad när han märker att jag faktiskt vet nåt om spel. Suck.
Om det går att undvika så handlar jag inte i affärer där butiksbiträden har en benägenhet att starta på en slags låg idiot-nivå när de pratar med kunder.
Jag önskar ibland att det fanns ett hemligt lösenord som omedelbart fick biträdet att fatta att man kan sin skit. De behöver inte prata med mig som om jag växt upp på en öde ö, utan el.
Som Malin vet jag inte om detta bemötande beror på min avsaknad av snorre eller inte. Eftersom jag alltid köper spel online, eller i stora affärer utan bemanning i spelavdelningen, så har jag mest stött på fenomenet i elektronikaffärer.
Tråkigt som fan det där. Inte okej alls.
Men kul att se en illustration från dig igen! Smilar på banden varje gång.
Ja det har jag faktiskt. Fler än en gång har jag bemötts av personal som tror att de vet bättre än mig trots att jag spelar regelbundet och hänger med. Det finns alltid idioter som behandlat personer som mindre vetade vilket såklart är trist, det tror jag knappast har med kön att göra.
Kanske kan det vara så att de som jobbar i spelaffärer tror sig veta mer än de spm besöker butiken och därför beteer sig på ett överlägset sätt? Tror knappast det har med om kunden i fråga är man eller kvinna.
Att generalisera utifrån fyra kundbemötanden kan vara lurigt och ge en felaktig bild.
Glömde: Att man sedan generalliserar och kanske försöker sälja på kvinnor en typisk ”kvinnlig” produkt är fel. Samtidigt finns det säkert män som står och letar efter Nintendodogs men får frågan om de letar efter Bioshock. Det är exakt lika fel. Kanske borde butikanställda lära sig att känna av sina kunder på ett bättre sätt.
Jag äger själv en penis och misstänker att jag därför inte råkar ut för lika mycket av den stigma som kvinnor gör i spelbutiker, men hur tragiskt det här än är så är så är det ju tyvärr inte ett dugg förvånande. Det vanligaste är väl förmodligen att tjejer som handlar köper Sims eller liknande, men å andra sidan så har jag aldrig fått frågan om jag inte vill köpa senaste Call of Duty istället när jag står och kollar på olika rollspel i PSP och DS hyllan, så det är ju ändå inte så att dom kopplar säljettan efter kön på det viset för killar.
Det enda jag kan klaga på att den GameStop butik jag brukade handla i då och då innan jag flyttade konstant envisades med att fråga om jag ville köpa guidebok, en dyrare collectors edition och ha en onödig ”försäkring” på min skiva. Då detta trotts att vi snackat lite och det framgått att jag är inbiten gamer och därför borde ha koll på vilken vara jag vill införskaffa. Visst, jag misstänker att det där sista är en form av standardfråga som dom måste ställa, men tanken med försäkringen (förutom att tjäna in 100kr mer per sålt spel då) är väl att oförsiktiga barn kan tänkas repa eller tappa bort sitt spel och därför får föräldern som ändå betalar för exempelvis Mario Party att känna sig trygg i att spelet är försäkrat.
Sen glömmer föräldern klart bort denna försäkring ändå… Men det hör kanske inte hit. I vilket fall så är poängen att jag personligen klarar mej rätt bra undan den idioti som ofta präglar en normal spelbutiksanställd.
Jag handlar mer gärna från onlinebutiker eller digitalt numera, men även om jag ny bor väldigt långt ifrån en klassisk spelbutik så är det ändå kul att gå och rota i reabackar och begagnathyllor nån gång ibland. Men det gärna då utan att bli störd eller pådyvlad dumma frågor.
Jocke; Så, när jag tar upp fem exempel, vilket är långt ifrån alla jag har, och de tjejer som kommenterat säger att de upplevt eller känner någon som upplevt samma sak så generalislerar jag helt grundlöst, medan när DU ( som ensam kille hittils och med ordvalet ”personal som tror de vet bättre än mig”, inte ”blivit dumförklarad/ignorerad av”) tar upp ETT exempel på motsattsen så är det inte en generalisering, utan en sanning? Intressamt.
@trazh: jag ser ut som en fågelholk över att mitt tushklotter benämns ”illustration!” kan jag inom en snar framtid trycka visitkort som set står ”illustratör” på?! yaaay!
Malin: oj utsäkta hag menade såklart fem. Oavsett ingen siffra att bygga en sanning om att enbart kvinnor utsätts för detta beteende, allt jag menade var att lite nyans skulle ibland inte skada. Ingenstans sa jag att min åsikt var sanning (vart säger jag det?). Du frågade om vi upplevt något liknande och jag svarade. Ledsen om det förstörde din teori om att män inte utsätts för idioter.
@Lance McCloud: Skivförsäkring kan mkt väl vara en bra ide.
http://gameplayer.se/pub_text.php?pub_id=15628
@Jocke & @Malin: Vi gör en omröstning vetja.
Malin: Klotter? Skulle köpa en tidning som bara bestod av det där! Och ja, klart du kan!
Om man tycker att problemet beror på korkad butikspersonal så ska man titta på anledningen till att de är korkade. Vilket givetvis är att de blivit matade med normer kring genus och konsumtion. Och detta mycket mer genom sociala strukturer än att någon inhyrd försäljarkonsult stått med diagram där Modern Warfare och The Sims har pilar till snoppar och snippor. Slut på meddelande.
Som tur är så behandlar de som jobbar på den enda spelbutiken i Sollefteå en lite bättre än så. De är trevliga och litar på att man kan sin sak (När jag köpte Star Fox 64 3D ropade han i kassan ”Do a Barrel Roll!! t ex :P), hjälper bara till för de som frågar (Mammor som inte vet vilket spel de ska köpa till sitt barn, typ). Antar att det lättare blir så när man inte tillhör någon butikskedja.
Men det är såklart tråkigt att det ska vara så på andra ställen, särskilt om man visar att man kan sin sak.
Jocke: Jag skriver en hel post där jag efterlyser nyansering, du påstår att jag bör ”nyansera mera”. Jag skriver att jag inte alls tror detta är något som drabbar uteslutande tjejer, du frågar om jag blir sur för att du ”sabbar” min teori om att killar inte utsätts för idioter. Du använder de så kallade akademiska garderna, men det jag läser från din text är ”Nej, det drabbar inte enbart kvinnor för det har hänt mig och därmed är de andra historierna som framkommit här inte något att bygga en argumentation kring”.
Oj Oj vad sårad du måste blivit när butiksbeträdet bad dig köpa the sims. Tidernas icke problem! Män är smartare än kvinnor så enkelt är det. 94% av dom som skriver på wikipedia är män. Einstein var man.
@ReDead: Jag har själv frekventerat i en spelbutik som inte var koncernansluten (och därmed konkat 🙁 ) och fick jag alltid ett sjukt trevligt bemötande av personalen som man dessutom gärna hängde och snckade lite med. Samma saker har naturligtvis hänt mig på Game och Gamestop också, för majoriteten av de butiksanställda man träffar på är ju trevliga och schyssta.
Gabbay; Då Slovenien är det smartaste landet i världen, de producerar överlägset flest artiklar per registrerad användare i på wikipedia. Good for them!
Oj oj vad sårad Gabbay måste blivit när han läste en text som han inte tyckte var viktig. Tidernas ickeproblem. Malin är smartare än Gabbey så enkelt är det. 100% av de texter som Malin skrivit på Svampriket är skrivna av Malin. Einstein var fysiker.
@Samson @Gabbey: Det bästa är ju att troll-statistiken är fel. 82% av alla som skrev på wikipediga under 2011 var män, varför inte googla sin egen statistik när den ändå är så pass fördelaktig? Nu kom den ju iofs inte från Wiki själva utan från en undersökning The New York Times gjort, som därmed också enbart baserar sig på resultat från engelskspråkiga länder. Dessutom finns inga referenser till HUR den gjorts på NYT, det mest legitimernde är väl att de är en trovärdig källa (men artikeln i sig gör rätt usla jämförelser) och att Wikipedia själva såg detta resultat som ”oroande. Men men. Man ska inte mata trollen, ens de söta!
Något liknande har aldrig hänt mig, kanske delvis för att jag inte köpt ett spel ”offline” sen långt innan TV-spelsbörsen gick under, men jag gissar på att jag inte skulle råka ut för det ändå just för att jag är kille.
Jag hoppas mest av allt att ni som råkar ut för sånt här åtminstone lämnar butiken (snarare än att ge dem era pengar och bli sura), men helst borde ni såklart kräva att få ha en diskussion med personalchefen. Det är kanske inte alltid så kul dock, men rösta med plånboken är det minsta man kan göra för att bekämpa sån här idioti.
Personligen tycker jag inte kedjor som Game och EB Games bör få någons pengar med tanke på att de t.ex. tar mer betalt för begagnade spel än onlinebutiker gör för nya exemplar, men det är en annan fråga.
Tänkte dela med mig om ett relevant blogginlägg på temat: http://vemsflickvan.tumblr.com/post/19697011006/i-spelbutiken
Nej, det har faktiskt aldrig hänt mig.
Inte när jag varit inne på PSX Care, inte när jag ringde runt till Game-butiker i jakt på Tales of the Abyss, inte när jag varit inne på Webhallen.
Jag vet inte riktigt vad det beror på. Kan vara att jag är så jävla pratglad ibland så att vi liksom snubblar in på vad jag spelar och folk blir snarare impade istället för att försöka sätta mig på plats. (OCH, alltsomoftast är det killen (för det är oftast en kille) bakom kassan som inte har en aning om vilka spel jag pratar om! PWND!)
Jag jobbar också inom service och försäljning, så det blir ofta så att jag växlar några extra ord med de som jobbar. Men för det mesta handlar ju jag mina spel på nätet, så jag risken att jag ska utsättas för nåt sånt här är ju inte så stor.
Frågan är om spelbutiksbiträdena – som säkert i de flesta fall bara försöker vara vänliga – handlar efter förutfattade meningar tagna ur luften, eller om de känner att de har tillräckligt med substans och erfarenheter för att anta hur det ligger till, och därmed agerar som de gör enligt modellen ”tala med bönder på bönders vis”. För i grund och botten kan jag tänka mig att The Sims-liren ganska ofta är vad just de mindre gamingindoktrinerade töserna letar efter, och att en och annan varit väldigt nära att fucka upp sina pojkvänners konsoler med någon korkad flygplansjoystick eller liknande. Därmed inte sagt att det är rätt att betrakta varje kvinna som kliver in i en spelbutik som ett okunnigt våp, men för varje procent av brudarna som faktiskt kan placeras i den kategorin ökar min förståelse för deras resonemang. Dessutom är vi alldeles för många småpojkar som önskat oss spel i julklapp och öppnat ”från mamma till Bengt-Olof”-paketet innehållande typ Aquanauts Holiday eller A-Train. Det är i lägen när sådana situationer undviks som jag ändå tackar fan för att inte någon bara sitter och håller på sina fördomar, utan faktiskt omvandlar dem till handling.
Men så snart ni töser tar lite mer plats i spelindustrin kommer såväl våp-procenthalten som fördomarna att minska. Just keep doin ya thang.
Hur blir du bemött hos t ex Webhallen?
@NuYu Hade nästan exakt samma problem som du, men valde ändå att rösta ja… För som du skriver: ”De har en föreställd bild av hur en spelare ser ut”. Därför tycker jag inte att de spelar någon roll om de placerar in mig i ett fack på grund av min snopp, min frisyr, eller möjligtvis färgen på min t-shirt.
Det tråkiga är ju ändå att bli placerad i ett fack utan möjlighet att ta sig ut därifrån.
Ja, jag har upprepade gånger blivit behandlad som ett miffo i spelbutiker, särskilt när jag har köpt spel till fler än en konsol. Som tjej är det tydligen underligt att äga fler än en burk att spela på. Samma sak har hänt när jag köpt gamecards till olika MMO då jag har fått frågan om jag fattar att det är ett gamecard och inte ett spel, etc, etc.
Pernilla Alexandersson (nee Karlsson) har skrivit en uppsats om det här där hon tar upp ytterligare fem fall av särbehandling av kvinnor i spelbutiker. Snart har vi ett underlag för alla söta troll. Finns att dra hem på http://www.uppsatser.se/uppsats/b31a497847 och den handlar om kvinnlig nördidentitet.
I övrigt fint inlägg Malin.
Ibland undrar jag hur svårt det kan vara med ett ”Hej, kan jag hjälpa dig med något?” istället för att kommentera på vad kunden köper.
Jag har fått en variant av det, på den tiden då jag fortfarande satte min fot i spelbutiker. Jag har ju inte så cool spelsmak, och gillar barnsligt färgglada äventyr från Nintendo. ”Min systers dotter älskar det här spelet”, och liknande. Inte riktigt samma sak. Men kanske hör det till fördomar kring vilken målgrupp man bör tillhöra.
Well, jag som är totalt okunnig angående datorer och konsoler får aldrig hjälp. Folk antar att jag kan något helt enkelt.
Tills jag kliver in på panduro för att köpa färger, paljetter eller lera etc. Då får jag hjälp och råd samt tusen frågor om jag vem vad mottagaren ska göra med det.
Samma sak gäller när man kliver in i sybutiker. Då frågar de ofta om tjejen ska sy gardiner eller liknande. Ganska irriterande är det.
”NEJ kärringjävel, jag övningssyr en overall i tyg, den riktiga kommer bli av skinn så fort jag hittat folk med rätt hudton! och jag vet att man ska sicksacka kanterna”
Alternativt att man leker bimbo, ”Jaha, den förra bröllopsklänningen jag sydde gjorde jag inte så på.” De blir rätt så roliga miner när de inser att de gjort bort sig. Så jag har gjort en sport av det.
Tommy, jag tänkte precis skriva nått liknande då jag som 30+ man tydligen inte ska spela New Super Mario Bros Wii utan hålla mig till Fifa.
Det är inte så konstigt då de i ledande personer verkar ha åldersfördomar om vilka som spelar och bara anställer unga personer. Tacka vet jag gamla fina Nordic games som anställde kombination av äldre erfarenhet och ungdomlig entusiasm. Tycker det är värt att lägga till diskussionen. Varför består alla biträden av unga, oerfarna och i många fall outbildade ynglingar? Det är tragiskt, men jag förstår att de bemöter kvinnliga kunder så här. De vet inte bättre.
Så, lite liknande ett problem i media; var är åldersblandningen? När jag började arbeta i butik lärde jag mig massor om hur man bemöter kunder av de äldre.
Får jag ge erbjuda en synvinkel på det hela?
Jag påstår inte att det är det är rätt att bemöta alla kvinnor i en spelbutik med frågan om de letar efter The Sims, men det beteendet kommer ifrån någonstans? Jag betvivlar att de har seminarium där all butikspersonal instrueras i att de skall fråga alla kvinnliga kunder om de inte vill ha Sims hellre än något annat.
I fallet om Malin och 3D så är jag däremot övertygad om att det är påtvingade försäljningspress ovanifrån; de försöker forcera ut 3DS och Nintendogs.
En sak som aldrig skall förglömmas i detta är att det inte är klonade, massproducerade, hive-mind försäljare som arbetar i butikerna (även om det kan kännas så ibland), det är individer som tagit anställningen av olika anledningar.
Individer brukar förtjäna att idiotförklaras på egen bedrift, inte bara för att de har en butiksuniform på sig, även om det oftast inte talar i deras fördel.
Varje gång jag och min kille köper ett spel tillsammans så pratar personalen endast vänd mot honom och inte mig. Om jag talar/frågar något så ser personalen mig i ögonen och när jag e klar vänder de sig direkt till min kille igen och svarar på frågan (som JAG ställt). Det e så otroligt störande och oproffisionellt.
Jo liknande har faktiskt hänt mig. Iaf det första exemplet med att dom dissar mitt val och föreslår att det var en annan pryl jag egentligen ville ha.
Sen är den ena spelbutiken här nära jobbet sådan att dom alltid envisas med att föreslå att man köper något mer eller något nyare spel i den genren eller sånt. vilket leder till att jag bara går till konkurrenten numera om det är något jag absolut måste köpa i butik. Där får man köpa vad man vill iaf.
Med det sagt kan jag mycket väl tänka mig att problemet är större och mer frekvent för kvinnor. Även om ändring verkar vara på väg så är fördomar fortfarande djupt förankrade.
Men någon nämnde Webhallen här och där handlar jag om det går. Där får man köpa sin grej utan att bli ifrågasatt.
Genant att det fortfarande är så här. Har inte personligen råkat ut för detta. Gissningsvis pga att jag tragiskt nog mest spelar sådana spel som nördiga grabbar förväntas spela. Undrar vad som hade hänt om jag frågade efter Sims eller Nintendogs? Vid närmare eftertanken: förmodligen ingenting. Kanske handlar det om att personalen utgår från att deras manliga kunder vet vad de håller på med; om en skäggig 33-åring köper nintendogs så har han goda skäl till det. Kvinnliga kunder däremot har de inte förtroende för att de vet vad de gör. Snippkunderna är per definition ute på hal is och behöver någon som håller dem i handen.
Däremot känner jag ju igen mig totalt från stereotypt kvinnodominerade kontexter. Bemötande på BB, i barnvagnsbutiker, barnavårdscentral osv. Ingen räknar med en pappa under det första bebisåret. Man är bara någon slags stödperson till Föräldern, dvs Mamman. Sedan, från ett år och uppåt, börjar omvärlden sakta men säkert acceptera att man tar barnansvar utan mammans översyn. Förlåt, gravt off topic detta 🙂 Poängen är inte att PHMT, bara att jag kan relatera till problemet från andra sammanhang.
Nu har jag inte läst alla kommentarer, men kan det helt enkelt inte vara så att butiksbiträdena utgår efter egen erfarenhet? Att det faktiskt är så att det finns färre kvinnliga harcoregamers, och att större delen av dom tjejer som handlar spel helt enkelt ”motiverar” konversationerna i artikeln?
Dock: Glädjande att såpass många manliga läsare engagerat sig, om enkätsvaren är något att gå på. Den här sortens inlägg blir ju annars tyvärr ofta automatiskt behandlade och bemötta som ”kvinnofrågor”, vad nu det är…
Givetvis har jag som man bemötts som jag inte vet vad vill ha eller förstår spel i en spelbutik.
Att jag spelat tv-spel sedan 1982, pluggat spelpedagogik på högskola, drivit egna internetcaféer, jobbat i flera spelbutiker, varit ansvarig för Electronic Arts nordiska kundsupport och idag jobbar för GAME.se verkar inte ha satt några spår som premieras. =)
Fast i mitt fall upplever jag min något högre ålder (Level 36!) och utländska exteriör (svensk latino) som bidragande orsak till behandlingen.
En annan orsak skulle kunna vara min ödmjuka läggning och att jag vill se hur jag bemöts ifall jag inte informerar att jag varit på E3.
Jag besöker/stödhandlar i spelbutik för att jag förväntar mig en expertis jag aldrig kan få hos Elgiganten, Åhlens eller i en leksaksaffär.
Det är via spelbutikpersonal, speltidningar och Svampriket som jag förväntar mig få uppslag på kul spel jag annars aldrig hade upptäckt eftersom det är omöjligt att hinna spela allt =)
En parantes när det gäller förutfattade meningar.
Varje gång jag äter på resturang med en dejt/tjejkompis så serveras jag alltid fel dricka.
Jag får ölen och min bordsdam får min cider eller läsk.
Ska det vara på det viset? =P
Avslutningsvis får Ludde gärna höra av sig ifall han vill ha alla promo-spel jag inte vill ha, men får.
Känner igen att min flickvän blir ignorerad när vi handlar spel ihop på Game eller Gamestop. Värst var när en yngre manlig säljare skulle försöka pracka på mig Kinect när vi står vid spelhyllan .
Övertrevlig säljare: ”Du ser ut som att du behöver en Kinect, det är det senaste” Han verkar inte ens registrera att min tjej står där.
Jag: ”…” Tänker tyst att jag stompat Gombas, fryst Metroider och skrotat Wilys robotar i mängder innan den här käcka säljaren ens var född. Men artigt säger jag istället: ”Nej tack, jag är inte så mycket för viftande, spelar mest rollspel och fighting så det är inget för mig”
Desperat säljare: ”Men brudarna gillar det, du kommer få hur många tjejer som helst om du har en Kinect på festen” Min flickvän står fortfarande 30 centimeter från mig
Jag:”…!?” Tittar konstigt på honom och förklarar att jag inte är intresserad.
Arg flickvän: Blänger hål i huvudet på säljaren och mumlar något ohörbart om att han troligtvis aldrig fått ligga och är redan halvvägs ute från butiken.
Neurot: Inte för att jag vill försvara det här beteendet, men just nu är det ett hårdare klimat för spelbranchen.
Överlag har de fysiska butikernas försäljning sjunkit med 15-25% och avsaknaden av nästa konsol från Sony, Microsoft och Nintendo är påtaglig.
Av detta skäl pressas butikspersonal hårt av sina huvudkontor att mer aggressivt försöka sälja sina produkter och det du råkat ut för är en olycklig konsekvens.
Holy hell att det här inlägget fått över 40 kommentarer. Jag ska ta tag i de argument ni framför så fort jag får tid att gå igenom allt! Oerhört kul att se att så många engagerat sig, retweetat ochhjälpt till med undersökningen!
Snabbt svar till @Henke: Har enbart blivit bra bemött på Webhallen, men har aldrig varit där och shoppat utan att först lagt beställning på webben.
Jag måste bara säga en sak till, för jag tror att det alltid finns nyanser av brunt och där inte allt är svart och vitt.
På något vis måste man också skilja på när en expedit gör sitt jobb och ser till att kunden får den produkt hen var ute efter. Därför kan extra frågor vara befogade.
Jag kan dra ett exempel från en helt annan bransch. I princip varje gång jag ska köpa nytt påslakan på Jysk till vår dubbelsäng så frågar expediten om jag är medveten om att det är till en dubbelsäng – antagligen för att väldigt många tar fel då det är vanligare att ha två vanliga täcken. Samma sak i videobutiken när vi hyr Bluray. I början frågade de ofta om vi visste att det var Bluray, antagligen för att många tog fel där med.
På samma sätt kan jag tänka mig att det är logiskt för en expedit att fråga en kund om denne är medveten om att det är ett Gamecard och inte ett spel.
Sedan är det helt enkelt bemötandet från expediten som avgör om det är fel eller inte. Att fråga någon som kollar på actionspel om de letar efter Sims är inte okej. Att snacka förbi någon för att partnern verkar mer insatt är inte heller okej. Att fråga ALLA kunder om de är säkra på att de fått rätt produkt är däremot okej – om det skulle kunna vara så att ett missförstånd skulle kunna uppstå. Att göra det och samtidigt vara otrevlig eller generaliserande är inte okej.
GAME-Kim: Jo med allt mer fokus på tjänster som gameprotection och liknande samt krisen för GAME i England så har man ju förstått hur hårt läget är för renodlade spelbutiker. Heck, jag själv köper 90% av mina spel via internet och Webhallen, även om det såklart finns duktig personal i tidagere nämnda spelbutiker tar det emot att lägga den extra hundringen/hundringarna mot priserna på nätet.
Tillbaka till topic så gjorde vi ett litet ”mindfuck” för ett tag sedan, vi bytte spel innan vi gick till kassan: 190 cm rockerkille med tattoos, piercing och shit lämnar fram Kirbys Epic Yarn, 155 cm söt asiat-tjej dunkar upp Gears of War 3 Epic edition… Såg nog rätt kul ut. Annars tror jag som Malin att det är ganska vanligt att säljare, medvetet eller omedvetet, går in i något easy/casual-mode när en ensam tjej kommer in för att köpa spel.
”NEJ kärringjävel, jag övningssyr en overall i tyg, den riktiga kommer bli av skinn så fort jag hittat folk med rätt hudton! och jag vet att man ska sicksacka kanterna”
ROFL! jag skrattar så jag dör. Måste det vara en afrikan för att du ska sy en overall i rätt färg?? Den var kul! ;=)))
Jag har nog aldrig blivit bemött så, men det är ju helt sjukt att de beter sig så. SPECIELLT när man frågar om ett visst spel så ska säljaren inte börjar prata om något annat, det måste väl vara ”grundlagen” inom butiksarbete.
@EmmyZ: Jag håller helt med dig, och några andra här ovan som talar om säljares villkor. Många frågor är befogade, exempelvis när jag skulle ha en miniusb och blev tillfrågad om jag var säger på att det var en sån jag skulle ha, och inte en MICRO usb. Där var det väldigt tydligt att säljaren ställde frågor för att jag skulle få rätt produkt, och det var också på en spelbutik (som också hade teknik). Det är naturligtvis i slutändan säljarens attityd som är avgörande.
I ärlighetens namn skrev jag det här inlägget för att jag, efter min upplevelse tyckte det skulle bli en lite rolig teckning. Jag tog också upp kompisar som råkat ut för liknande saker, men jag hade verkligen ingen aning om exakt hur många tjejer som uppenbarligen stött på det här och upprörts utav det. Dessa historier om att bli ignorerad till förmån för pojkvännen är ju absurda, speciellt när man själv ställer frågor.
@Lerkot: Hej, det var ett tag sen! Kul att du hänger lite här! Hursom, jag kan också tro, som jag skrev i inlägget, att det handlar om att köra alla kunder på ”easy”-mode för viss personal. Men när man har etablerat att man besitter kunskap och inte längre än en bonde utan kanske en frisör, så borde väl personalen inte fortsätta att tala ”på bönders vis”. Jag tycker Peter skrev en bra grej om det du också resonerar lite kring, nämligen varför man blir bemött på ett visst sätt. IOfs kommer du till ungefär samma slutsats som Peter, nämligen att det lär jämna ut sig.
@Hoffa & Jonas: Ja, det ni beskriver är ju en form av samma behandling, men åt andra hållet. En man i en klassiskt kvinnlig kontext blir också ifrågasatt. En vän till mig fick nyligen barn och upplevde det som jättejobbigt att folk på BVC (?) inte gav honom så mycket uppmärksamhet och stöd. Han har också nyss blivit förälder, är rädd och stressad, men är man så förväntas tåla det. Det är lite OT, men abolut ett annat (och allvarligare) uttryck för samma mentalitet.
@Thomas: Sjukt intressant poäng! De två som jag tar upp i exemplen vad båda extremt unga. I min favoritbutik, som ligger 20 min bort från den närmaste, har de lite äldre personal som alltid är trevliga och roliga att snacka lite med. De brukar tipsa om inkommande specialutgåvor för såväl Skyrim, som GOW3 och The Sims när jag är där, lite beroende på vad man köper.
Tobias Borg: Tycker som sagt Peter Ahonen skrev bra om just det i kommentarerna, använder det som svar.
Åsa: Tackar! Visste inte om att det skulle bli en sån stor grej, uppenbarligen är detta ett större problem än vad jag initialt trodde.
Puh. Om nån känner sig ignorerad och att de skulle vilja ha någon form av åsikt/svar från mig så pinga till, för nu tror jag jag fick med allt som jag kände jag behövde svara på (de av er som drivit diskussion med varandra hoppade jag med flit lite eftersom ni redan kommit igång, så att säga)
@Lania > Du tror inte att hela grejen med att de blir imponerade av dig har att göra med vilket könsorgan du har? Jag har aldrig hört någon snubbe bakom disken bli imponerad av hur mycket eller vad jag spelar.
@Chris Kanske, men det är i så fall deras eget problem. 🙂
@Åsa Tack för länken till uppsatsen! Här blir det läsa av!
Jag tyckte teckningen var grym! Situationerna även svårartat bekanta. Min strategi som brukar fungera för det mesta när jag ska köpa teknik är att gå fram till en försäljare och förklara precis vad jag ska ha innan hen hinner säga något ”Hej, jag ska ha en 40”-TV, jag väger mellan modell X och modell Y, har du några råd att ge utifrån kriterie Z?” . Det brukar fungera rätt bra.
Nu har det hunnit gå några kommentarer, men någon ansåg sig ha motbevisat Malins teori pga att han också hade blivit bemött av idiotiska försäljare. Jag anser att man i så fall har missat poängen; poängen är ju inte att försäljare är idioter enbart mot kvinnor utan det intressanta är ju vilken form idiotin tar sig när den riktar sig mot kvinnor till skillnad från män.
En sak jag är intresserad av: Killar som köper ”tjejiga” spel (Sims då till exempel, det är uppenbarligen tjejstämplat), vilket bemötande får ni? Antas det automatiskt att det är en present till valfri kvinnlig anhörig eller ändras attityden från försäljaren något?
Är totalt spelointresserad så jag har tyvärr ingen erfarenhet av det du beskriver. Däremot så har jag flera gånger varit med om det omvända när jag följt med killkompisar för att handla kläder. Biträdet vänder sig till mig och säger saker som ”Ska han ha den blåa eller den beiga tröjan?” och så vidare. Som om jag och biträdet lekte med Barbie och klädde på en levande Ken-docka.
Mia:
Eller som när jag köpte blommor, och kvinnan förklarade för mig att jag ska sätta dem i vatten när jag kommer hem.