Kära Crystal Dynamics och Ron Rosenberg.
Vad är det för jävla fel på er? Här har ni gjort ett spel som jag helt kan ställa mig bakom, med en kvinnlig huvudperson som inte måste vara förkroppsliggandet av hårdkokt badassery för att få räknas och sedan lyckas ni själva snacka ned det så in i helvete att jag blir alldeles matt.
Jag är helt för ett spel med en yngre, lite mjäkligare Lara som ska lägga grunden för den actionhjältinna hon senare kommer att bli. Jag är helt för att hon är rädd och skadad och vilsen. Det ger henne karaktär utöver vad som kan sammanfattas på en slogan till en filmposter. Jag är helt för att ni vågade göra henne till en mänsklig karaktär, istället för att falla in i mallen av stenhård kall actionhjälte som bara är en trist manlig sterotyp med tuttar. För det behövs verkligen mer mänskliga karaktärer, manliga som kvinnliga, inom spel. Jag är för att ni sa att hon skulle få lida sig igenom spelet. En kan inte samtidigt hävda att en vill ha fler mångfacetterade kvinnoroller och sedan bli arg över att de får storylines som inte bara är kaxiga oneliners och avtrubbning för våld*.
Men i och med att ni låtit käften gå kan jag inte för mitt liv tänka mig att ni faktiskt har något narrativ att stödja er på, då ni tycks ha utgått från tanken att en inte identifierar sig med en tjej. Ni har uppenbarligen inte ens tänkt på de kvinnliga spelare som kommer att uppleva er historia och fly från dessa våldtäktsmän i Laras kläder, och inte heller på de manliga som har mer empati och inlevelseförmåga än ett paket mjölk.
För enligt spelets utvecklare så ”identifierar man sig inte med Lara på samma sätt som man gör med en manlig karaktär”. Istället vill man ”hjälpa henne på traven. Man ser henne och hejjar på henne på ett sätt som man kanske inte gör med manliga karaktärer och så vill man skydda henne”.
Tanken enligt Crystal Dynamics är att du som spelar, du man, du vill skydda Lara. Du ska inte spela SOM Lara, utan är hennes ”hjälpande hand” genom spelet. Ett slags gudom som står bakom och tar alla de svåra besluten, medan hon hänger med via dina tryck på handkontrollen. Att lyckas reducera en aktiv, handlande tv-spelskaraktär till ett passivt bihang är jävligt svårt men Crystal Dynamics, ni har lyckats.
Bravo.
Bravo till det med. Puckon,
*Obs! Skillnad på att en kvinnlig huvudperson får stryk och att spöa upp kvinnokaraktärer för plotpoints/snyggt/motiv för den manlige huvudpersonen. Mer om det en annan gång.
Det känns som om Rosenberg inte riktigt har koll på spelare och publik, tycker jag, eller bara har studerat en viss typ av spelare. Jag kan förstår inte riktigt hur han menar att en mer sexualiserad och stenhård Lara Croft skulle vara lättare att identifiera sig med (eller varför spelare inte skulle kunna identifiera sig med och vilja hjälpa en utsatt man)? Det är ju allmänt känt (åtminstone när man snackar filmmanus) att människor i första hand identifierar sig med underdogs, vilket borde innebära att de faktiskt har lättare att identifiera sig med den yngre Lara och istället ser på den sexigare och tuffare Lara som en karaktär de styr.
Jag tycker också han begår ett misstag som sätter upp murar mellan det här med att agera beskyddare åt sin karaktär och att identifiera sig med sin densamma. Själv kan jag se två bubblor i synergi: En publikbubbla – jag identifierar mig med karaktären och lever mig in i dess känslor, en regissörsbubbla – jag styr karaktärens agerande och vägval, och i mitten bildas ett beskyddarfält (som Rosenberg beskriver) – eftersom identifikationsbubblan är så stark använder jag min regissörsbubbla för att skydda både karaktären och mig själv från hemskheter.
Jag… tror jag ska utveckla det där resonemanget, det känns inte helt färdigt ^^.
För övrigt brukar hjälten vara den som inte förändras, den som gör just hjältemodiga saker men inget mer, medan protagonisten är den som förändras och den som publiken identifierar sig med, men där är vi inne på narrativt hårklyveri.
Ahu goawd, så de riktar sig mot en manlig publik igen, så typiskt. Undrar om man skulle ha kännt lika dant för spelet om Ron inte sagt så dumma saker.
I artikeln du själv länkade så ges ju en godtagbar anledning till hur våldtäkts-scenen inte blir kliché utan istället bygger upp till Laras karaktärsutveckling, stegen fram till fight or die verkligen slår in.
Dessutom kan hans uttalande om hur man förhåller sig till Lara vara baserat på hur folk som provspelade det på E3 tyckte, då han säger ”they’re” och intervjun görs på E3-golvet. Det är jättelätt att skrika varg, men vi får också vara säkra på att det är just det också.
wbtalent: jag ifrågasätter härjar våldtäkt är det man går till. Man hade kunnat göra så mycket annat som ger samma effekt.
@ wtbtalent: Faaaaaaast nej. Det är på frågan om ”svårigheterna med att göra en kvinnlig huvudperson” som han svarar att spelare inte identiferar sig med Lara. Det är orelaterat till vad som hänt på E3-golvet. Det är hur de tänkt/vad de utgått från när de skapat spelet. Det är sjukt bekymrande enligt mig.
Fram tills dess trodde jag på fight or die-idén (fast för tjejer är det oftast Fight or get raped, cause you know, femproblem!). Det kan som sagt göras bra, men efter hand uttalanden så verkar det mer vara ett uttryck för lazy writing. Tänker utveckla detta närmre i nästa text som inte är Lara-specifik.
Själv tycker jag visserligen inte att det ursäktar att säga så även om det skulle vara baserat på hur folk spelade under E3.
Sen, Malin känner du till: http://www.kickstarter.com/projects/566429325/tropes-vs-women-in-video-games
Kom att tänka på den när jag läste det här.
Kommentera i telefonen är förrädiskt.
Tror jag menade ”här att” och inte ”härjar”
Frågan är varför Crystal Dynamics inte litar på att det ska räcka med allmänmänskliga upplevelser som stress, tvivel, fysisk smärta, utmattning och utsatthet för att spelare ska kunna identifiera sig med den här versionen av Lara Croft? Jag vill (precis som en stor mängd andra människor) varken uppleva smärta eller vara rädd, och jag kan utan problem relatera till en karaktär som också vill undvika detta. Speciellt om karaktären befinner sig i det underdog-läge som Maria refererar till. Eftersom det är jag, med t.ex. min egen rädsla för höga höjder som springer omkring på de där klippavsatserna så är jag väldigt mån om att hålla mig själv vid liv. Jag vill övervinna mina egna rädslor, även om det bara är rent symboliskt. Mina och Laras mål överlappar varandra. Att den spelbara karaktären sedan inte ser ut som mig (alls) är mindre viktigt. Vi delar nämligen på samma vilja att överleva. Alltså: för mig är den känslomässiga identifikationen viktigare än den utseendemässiga.
Om jag (för ovanlighetens skull) kan identifiera mig med och bry mig om vad som händer ett spels huvudperson bara genom att passivt titta på en trailer så görs bevisligen någonting rätt berättarmässigt. Helt utan att någon behöver bli våldtagen.
And the worst part is that I saw it coming från förra årets E3.
När hon hängde upp och ner i en fuktig grotta på Microsoft presskonferens så var det klart att hemska saker skulle med na.
Och det enda jag komma på för att fixa det är att genespilcea henne men en bönsyrsa så att hon kan käka facet av honom efter att krossa honom med dom där feta klorna, that or a dinosaur boyfriend! Like a sexy Yosih raptor.
Yeah, jag är inte allvarlig nog att prata mer om det här så bye!
De har för övrigt tagit avstånd från uttalandet och hävdar att det inte rör sig om våldtäkt. Just saying.
Det jag stör mig mest på med hela den här kontroversen är att många inte kan debattera det hela på ett moget sätt. Det är ett väldigt känsligt och viktigt problem som förtjänar att belysas, men när du gör det genom att använda dig av glåpord mot utvecklarna har jag svårt att ta det på allvar. Det faller in lite under kategorin debatter där den som är mest högljudd vinner, och sånt tjänar ingen på.
Jag har full förståelse för varför många är arga över vad de försöker göra med Tomb Raider, men samtidigt har vi egentligen bara några filmer och Square Enix klantiga PR-uttalanden att gå efter. Det kan vara bra att vänta och se hur spelet faktiskt blir. Som spel ser det bra ut, men det finns också en jäkla massa oklarheter i hur mycket deras riktning verkar innebära för spelet som helhet, och hur bra eller dåligt detta blir. För att fortsätta bombardera den här sidan med engelska uttryck ger jag CD och Tomb Raider benefit of the doubt.
Kitsune: Jag har inget (mja) problem med våldtäktsaspekten (de säger att det handlar om att fly från våldäkt, inte en faktisk våldtäkt) utan tycker det är en sak en får svälja om en vill ha realistiska porträtteringar av kvinnor, så länge som det sköts snyggt och är en del av narrativet. Problemet jag har med CD är deras sätt att prata om det, som Rx2-S här ovan kommenterar, inte tycks tycka att stressen och paniken över detta är en allmängiltig känsla, utan att det istället ska skapa någon slags instinktiv beskyddarinstinkt hos spelaren.
Gustav: Min text och jag svär hur jävla mycket som jag vill. Jag har aldrig hävdat att jag är en mogen debattör (ref: https://svampriket.se/2012/01/booth-babes-rond-2/). Jag är en jävligt påläst, artikulerad, smart och kunnig debattör, men jag gör det på mitt sätt. Sen förstår jag inte riktigt den här grejen som många kör med att ”Amen du använder inte en akademisk diskurs, alltså tänker jag inte ta det du säger på allvar”-argumentationen som alltid dyker upp. Det, i mina ögon, känns rätt oseriöst om man inte kan se bortom svärord i löpande argumenterande text. Jag har haft svårt för diskussionen om en potentiell våldtäktssituation, för jag håller inte med de som hatar idén, men jag kan se problematiken och varför det anses upprörande. Men jag har inte skitit i att läsa det folk skrivit för att de använt capslock, inte heller har jag missat deras argument. Men aja, det är så jag jobbar. De kanske pratar mer på min nivå. Vad vet jag.
Bte, jag är inte arg för vad de GÖR med spelet. jag är arg för att en person som har stort kreativt inflytande över spelet drar en klar linje mellan manliga och kvinnliga huvudpersoner. Aja, det står i texten ovan hursom.
Tycker inte den nya Croft är osexig.
Sen kanske han menar att man genom att spela, hjälper henne, eftersom man faktiskt bestämmer hur hon ska agera iom. att hon är karaktären man styr? :X Eller? Jag vet inte, jag tror spelet blir grymt nontheless. 🙂
Bra att du tycker om dig själv, det är gött. Självklart får du svära hur jävla skitmycket du vill. Svordomar är fan riktigt jävla bra om det fyller en funktion i diskussionen och det får man göra hur mycket jag vill på ”teh interbuttz”. Akademisk diskurs är inte något man borde eftersträva i en diskussion då sånt blir snabbt tråkigt i en text. Det jag dock ville se här var väl en kanske lite mer mångfasetterad diskussion av problemet, snarare än skitsläng på utvecklare. Min största frustration ligger på hur snacket sköts överlag på internet då det verkar vara väldigt svart eller vitt på många håll. Ta det jag skrev som rosenröd kritik eller ett försök till något konstruktivt.
Sen är jag inte helt säker på hur mycket kreativ input Ron Rosenberg har då han är exekutiv producent. Som jag fattat det kan det innebära allt från en involverad person hos utvecklaren, eller en förlängd arm från utgivaren utan direkt inverkan på verket. Oavsett är det riktigt dåligt och ogenomtänkt sagt av karln, vilket gör det hela så fruktansvärt mycket goare. Frustrerade blicker lär slängas hos CD i detta nu, men det är viktigt att diskussioner som dessa tas. Förhoppningsvis leder det till bättringar i framtiden.
Följande ser jag nästan varje gång Malin skriver en text på Svampriket om feminism:
Man ropar efter en ”nyanserad” eller ”mångfasetterad” debatt kring något som defakto ÄR svartvitt, tätt följt av att man ”i princip” håller med om vad hon säger. Sen bidrar man inte ett jävla dugg själv till någon nyansering. Jag vet inte vad det betyder ännu, då jag nyss vaknat. Men bra jävla märkligt är det.
Om man förövrigt vill ha en mångfasetterad debatt kring ett ämne som är så förhållandevis svartvitt som sexism, SAMTIDIGT som man vill undvika en akademisk diskurs så är det väl bara att önska lycka till och tacka för fisken.
Wow, det här blev ju inte alls som jag tänkte mig. Jag måste verkligen har uttalat mig klumpigt, lite i Ron Rosenberg-klass fast utan våldtäkt. Det jag menar är att vi med glåpord, utan att vi faktiskt vet hela sanningen, inte direkt leder någonstans. Nog har karln uttalat sig på ett osmidigt sätt då det uppenbarligen upprört väldigt många människor, men vad detta kommer att innebära i själva spelet och om det faktiskt representerar den officiella ställningen som de tar med Tomb Raider återstår att se. Det kan vara en rejäl hjärnfjärt från hans sida, eller något som kommer att återspeglas i spelet. Vi får se. Är detta sexism? Ingen aning. Är det viktigt att diskutera, absolut och det är bra att Malin gör det. Speciellt efter dagens många Lollipop Chainsaw-kommentarer som visar att kvinnor inte hålls särskilt högt bland många som spelar spel.
Därför ville jag gärna se en mer mångfasetterad diskussion av det hela, för att det är intressant, och då Malin ska vara påläst på ämnet förväntade jag mig det. Tack för lyckönskningarna i alla fall, och hoppas att fisken var en redig sådan. Förresten skrev Susan Arendt ett riktigt bra inlägg i debatten på The Escapist under dagen.