Den här veckan har jag funderat mycket på det här med handkontroller. De där man styr spel med när man inte viftar. Det började med att PappaSpel borta på ”konkurrenten” Spelkriget skällde på Playstation 3s Dual Shock 3. Förutom subjektiva åsikter som att den är för lätt kontra kontrollen till 360 så togs även analogspakarna upp; rättare sagt ”sladdrigheten”. Att gå mellan system är verkligen jobbigt och jag kommer på mig själv med att svära första halvtimmen när jag byter. Dock föredrar jag Sonys version som jag upplever som mer exakt. Vad som dock var mer intressant var en sak som kom upp i kommentarerna; placeringen av vänster analog styrspak.

Vår högra tumme vilar mer på en analogspak än färgglada knappar
Här kommer först en liten historielektion. Nintendo gjorde som bekant SNES-kontrollen som i princip legat till grund för alla moderna kontroller. När N64 släpptes med analog kontroll som stort försäljningsargument så var Sony tvungna att agera snabbt för att inte förlora momentum. Dual Shock var född, för visst ville man ju övertrumfa Nintendos enda spak. (Dock tog det två år innan ett spel som utnyttjade båda stickorna på ett vettigt sett släpptes, Ape Escape). Problemet var att man inte ville ändra på sin existerande handkontroll så man kastade in spakarna längst ner, utan tanke på ergonomi då det spelades i huvudsak med det digitala styrkorset på den här tiden. När GameCube och Xbox släpptes hade spelen utvecklats och hade analog styrspak som huvudsakligt styrdon, analogspaken flyttades också upp. Sony som hade sålt över 100 miljoner Playstation kände att de inte vågade ändra på ett vinnande koncept och behöll sin kontroll. När nästa generation stog för dörren och med ytterligare 100 miljoner sålda Playstation 2 så valde Sony samma väg igen, dock med ett utskällt banankoncept som erfarenhet av kontrollförändring.

Twin stick-layouten i FPS och 3PS boomade rejält för mainstream-publiken under den här generationen. Spel som Modern Warefare och Gears of War toppar försäljningslistorna. Vår högra tumme vilar mer på en analogspak än färgglada knappar. Det är här Nintendo kommer in med sin Wii U Pro-kontroll (och med Wii U GamePad för den delen också); de flyttar upp höger analog till en mer ergonomisk placering. Det här visar verkligen hur stor förändring som skett under den de senaste åren. Digitalt är ute och analogt inne, spel från väst tvingar ett företag som Nintendo att anpassa sin kontroll.

Och allt är Nintendos fel
Dock är digitalt inte helt ute. Fighting spelas med fördel med ett styrkors, något jag bittert fick erfara när recensions-exet av Tekken Tag Tournament 2 kom till 360. Jag och Anders spelar ju som bekant ganska mycket Tekken men maken till frustration tror jag aldrig vi haft under en spelsession. Xbox-kontrollen är totalt värdelös här! Team Meat har i intervjuer sagt att de fick lägga mycket tid på att anpassa spelet efter 360-kontrollen just för att man inte kunde lita på digitalkorset. Mega Man 9 på 360 var en kraftigt bidragande faktor till att jag köpte ett Playstation 3. Och allt är Nintendos fel. De sitter inne på patentet för styrkors, det är därför som Sony och Microsoft famlar efter något liknande men inte kan gå hela vägen.

Är Wii U Pro-kontrollen räddningen då? Jag tror och hoppas det. Ergonomi, placering, kvalitet på styrkors. Allt ser ut att stämma. Och Sony, du behöver faktiskt tänka om till nästa generation, om än inte av samma anledningar som PappaSpel klagade på. Microsoft, du ska inte tro att du slipper undan heller. Upp med höger analog, fixa digitalkorset och ge oss laddbart batteri från start. Om nu inte de förbannade viftkontrollerna tar över, då tar jag nog upp min SNES-kontroll igen.