Att ett land med över en miljard invånare är intressant för i stort sett varenda marknad på planeten är ganska uppenbart. Men trots att Kina börjat öppna upp sig är det i grund och botten fortfarande är ett land med kommunistiskt styre, och det kan sätta krokben för den som vill tjäna pengar på den enorma marknaden. Ta filmindustrin, till exempel. Kina har haft som policy att bara importera tjugo stycken Hollywood-produktioner varje år, där de amerikanska filmbolagen bara får 20% av filmernas intäkter. Jag kan även föreställa mig att Kinas regering vill ha en hel del att säga till om när det kommer till vad dessa filmer innehåller.
Men nu har Kina och USAs filmindustri omförhandlad kraven. Hollywood får nu introducera så mycket som trettiofyra filmer till Kina varje år, och tar hem 25% av intäkterna från visningarna. Kina har även infört både 3D- och Imax-krav på en viss mängd av filmerna. Det är såna här krav som blir intressanta när filmbolagen börjar slåss om att få med så många av sina egna filmer som möjligt bland de trettiofyra titlarna som Kinas regering väljer ut till landets biografer. 3D och Imax hjälper såklart din film här i väst, men kan vara avgörande när det kommer till att ens visas överhuvudtaget i Kina.
Och det är när man ser på Looper som exempel på såna här samarbeten som det hela blir lite obehagligt när man ser en potentiell mörk baksida av myntet. Den som sett Looper vet hur Kina glorifieras som det mest framgångsrika, idylliska och bästa landet i framtiden. Det här får mig att undra om det bara är en slump, eller om det är ett resultat av det ökandet samarbetet mellan Kina och Hollywood för att öka sina chanser att mjölka den allt viktigare marknaden. Kommer vi få se mer Kina-vänlig ”propaganda” av den här sorten i framtiden, för att öka deras chanser att bli en av de trettiofyra titlarna som importeras varje år?
http://www.tumblr.com/tagged/china-don't-care