Det har länge pratats om hur missvisande sifferbetygen är och att man bör se till vad recensenten faktiskt skriver för att få en rättvis uppfattning. Samtidigt så tror jag vi alla varit där  man plockar upp senaste Level och snabbläddrar efter sifferbetygen. Vi lever i ett Metacritic-samhälle där team sparkas om deras spel inte når en viss procent och där termen ”AAA-spel” i princip ersatts av ”+90%-spel”. Anledning till att Svampriket ens har betyg i våra månadsresuméer är för att utgivarna vill ha det. De vill kunna rapportera uppåt om hur spelen togs emot. Det här är ett problem i sig men jag tänkte prata om en lite annan vinkel idag.

lineDivider_1

Att recensera ett spel på 90-talet handlade enbart om vad du fick i handen. What you see is what you get. Ett spel som kraschade på tredje banan dömdes hårt och inga patchar i världen kunde rädda det. Det här visste såklart spelmakarna vilket gjorde att mycket större fokus lades på kvalitetssäkring. När Baynoetta släpptes till PS3 sågades det vid knäna för sina buggar som dock fixades. Bethesda verkar ha gjort det till rutin att släppa halvtrasiga verk som senare korrigeras. Hur kan man recensera ett spel vid release som patchas upp under sitt första levnadsår?

När online trädde in i bilden förändrades spelreglerna. Ett spel blev böljande och kunde ha perioder av både stiltje och fullt ös. Vem kunde ana vad World of Warcraft skulle bli när det släpptes för nästan tio år sedan. Känns ett enkelt sifferbetyg rättvist på ett spel som Half-Life som än idag fortsätter ge? Spel som kräver online, dels för att det är ämnat att spelas med andra eller för att säkerställa att du inte kopierat det, kräver såklart att det funkar. Hur kan man recensera Sim City vid release när det inte går att logga in?

Jag har nyligen suttit med det senaste God of War som lockar med en nytt flerspelarläge. Skivan ramlade in en vecka före släpp tillsammans med ett brev som sa att servrarna först öppnar dagen före release. Kreddigare spelsidor fick tillgång till testservrar men det väger ändå inte upp hur spelet faktiskt kommer fungera när allmänheten släpps på. En stor del av spelupplevelsen kommer också från vilka du spelar med; en störig 14-åring eller din barndomsvän, skillnaden sätter helt klart en ton på vad du känner för spelet. Än värre blir det med spel som har sitt fokus på multiplayer. Allt hänger på hur mycket aktivitet det är online så vad händer om kunderna tröttnar efter en månad? Hur kan man recensera ett spel vid release som kan vara totalt ospelbart efter en månad?

lineDivider_1

Finns det några lösningar på problemen då? För det första tycker jag man ska kasta bort sifferbetyget snabbare än ögat. Det enda det pressar fram är fega spel. För det andra bör man sluta se recensioner som den finita stämpeln på ett spel. Sanningen är att dagens digitala interaktiva nöjen är små världar i sig som lever och andas med sina spelare. Jag ser gärna att spelsidor skriver uppföljningsartiklar om spelen de fortsätter spela, att de visar hur spelen förändras och att allt inte är satt i sten. Men det är ju inte bara spelen som förändrats utan även hur vi kommunicerar. Spelbloggar som den här har fått en egen röst och människor hittar vägar utanför institutionerna för att hitta och sprida information. Tyvärr skriks det fortfarande i högan sky om någon inte recenserar enligt mall A1, eller inte är kille. Det gamla synsättet på betyg är för ingrott. För mig kan vi dock kasta hela konceptet med klassiska recensioner rätt ner i Bowsers gap, där de hör hemma. Frågor på det?