Jag äger inte en enda film. Inte vad jag vet i alla fall. Kanske ligger det en gammal dvd nedpackad någonstans som jag glömt. Men i all praktisk bemärkelse, nej. Jag äger inte en enda film. Samma sak gäller för musik. Jag äger exakt noll CD-skivor (förutom Bosse – Stadens Största Sjuåring, men det är ett undantag) och på min dator har jag på sin höjd femton mp3-filer med låtar som antingen är för obskyra för att enkelt kunna lyssnas på på annat sätt, eller som jag använt när jag klippt film eller radio.
”Jaha?” tänker ni. ”Och din poäng är?” Min poäng är att jag inte länge känner ett behov av att äga varken filmer eller musik. Det finns inget syfte. Vill jag se en film eller lyssna på en låt kan jag göra det ändå*, helt lagligt. Och av just den anledningen ser jag fram emot samma utveckling för spel. Ingen mer onödig plast, allt direkt tillgängligt i en liten låda.
Jag är inte lika skrämd av tanken på att spel är mer hyr än köp som många andra är. Jag oroas inte av tanken på att inte ha en fysisk kopia som garanterar att jag kan gå tillbaka och spela mina spel om 20 år. Jag är heller inte lika fäst vid tanken på att det måste finnas en levande begagnatmarknad som andra är, ifall priset istället kan sänkas något vid onlineförsäljning. Visst, framtidens retrospelsmässor kan bli tråkigare, men det känns inte som en tillräckligt bra anledning att stoppa utvecklingen. Inga av de sakerna rör mig i ryggen.
Det som gör det är däremot tanken på att inte kunna gå tillbaka och spela ett spel alls. Anledningen till att jag inte behöver äga varken musik eller film är för att alla filmer, från Citizen Kane till Transfomers 3 och all musik, från Beatles till One Direction, finns tillgängligt. Hela tiden. Det tar mig inte ens en minut att få fram det. Spel är en lite annan historia.
Video är video är video, mer eller mindre. Samma för audio. Det är enkelt att spara och sprida. Spel är mer komplicerade, mer tekniska. Spel är konsolbundna, skapade för ett specifikt operativsystem och idag inte sällan beroende av servrar. När en konsol dör, ett nytt operativsystem kommer ut och servrarna stängs ner, då försvinner spelet. I vissa fall kanske för evigt.
Jag bryr mig inte om huruvida jag äger ett spel för evigt eller om jag kanske måste betala för att få spela det igen om några år (så länge det inte går till överdrift, så klart). Men tanken på spel som bara försvinner, det oroar mig. Och det är något som måste lösas innan jag är helt bekväm med att övergå till uteslutande digital distribuering.
*Jag är medveten om att det finns filmer och musik detta inte gäller för. Jag generaliserar lite.
Jag tycker nog ägande har en fördel för min egen del. När det gäller musik t ex. Att bara förlita sig på tillgänglighetstjänster (peuw!) som Spotify är riskfyllt för sådana som jag som reser mycket och inte alltid har möjlighet att vara online. Det är faktiskt ganska tråkigt att se sina nedladdade spellistor ”försvinna” (inte vara tillgängliga) pga att jag inte varit online med mobilen i 2 veckor.
Jag tror också generellt att ju mer engagerad du är i sina digitala medier, desto mer vill du äga den fysiska kopian (du kanske inte är tillräckligt ”nördig”, Linus? ;-). Tycker du om film jättemycket vill du nog äga ”dina” klassiker. Man ska inte underskatta kontrasten som uppstår när man ligger i ett tält i Mozambique eller i bergen någonstans och ser Travis framför sig: ”You talkin’ to me? You talkin’ to me? You talkin’ to me? Then who the hell else are you talking… you talking to me? Well I’m the only one here. Who the fuck do you think you’re talking to? Oh yeah? OK.” Här finns inte Netflix, här går inte att strömma eller ens att ta emot ett samtal.
Spel i fysisk form kan du också ge bort till någon, ofta väldigt uppskattat. Men visst, jag ser dina poänger utifrån ditt perspektiv.
Som Bibbiraff säger, det är en situationsberoende brist som lever kvar. Man kommer antagligen aldrig har tillgång till internet på 100% av jordens yta, men att vara utan internettillgång är redan nu en extrem ovanlighet, och kommer bli det än mer. Kan man ladda ner tillfälligt är problemet löst och du kan se Taxi Driver om du så skulle sitta i en plåtlåda på botten av Marianergraven.
Michel, det där är ”bara” en situationsberoende brist som lever kvar, att man inte har allt tillgängligt hela tiden, men det är bara en tidsfråga.
Och det är där för jag piratar och köper.
Back up’s for the win!
Det finns ju också spel som redan gått förlorade för alltid pga bitrot. En annan viktig del som t ex T4 missar är ju att vissa spel kräver viss hårdvara för att fungera. Du kan pirata hur många Missile Command du vill, men utan den gigantiska styrkulan kan du inte återskapa spelkänslan som originalet gav. Samma problematik finns ju i alla dessa MMOs. Visst kan man modda och hacka och fixa så att det går att köra på egen server och så, men hur ska du få 100K spelare att logga in där och vara en del av din spelupplevelse?
Det tråkiga svaret är att vi nog får leva med att vissa grejer dör.