Mitt klagande på Nintendo i Svamppods E3-special upprörde många. Folk undrade om jag var ute på en personlig vendetta mot speljätten. Om mitt enda mål i livet var att spotta på dem, oavsett vad de gjorde. Folk hotade att för evigt sluta lyssna på podden ifall ingen satte stopp för min gälla stämma.
Så nu tänkte jag, naturligtvis, ge mig på dem igen.
Först och främst: jag tog i för hårt i podden. Vi börjar där. Jag var mer kritisk än vad Nintendo förtjänade och mer kritisk än vad jag egentligen hade tänkt vara. För det ber jag om ursäkt.
Det jag vill säga är att medan jag står bakom min allmänna kritik, så var jag lite av en douche. Också. Och även om jag personligen tyckte att det i mångt och mycket var en ganska tråkig lineup de kom med, så går det inte att komma ifrån att Nintendo i många aspekter var Bäst på E3. Jag vet att deras konferens var förinspelad, så de hade ju ett litet övertag där, men de var bättre på att visa upp sina spel än någon annan. Mycket gameplay, lite skitsnack. För det ska de ha en eloge.
Där de inte ska ha en eloge, och det som är mitt huvudsakliga problem med Nintendos lineup, är Svampriket. Det kanske låter konstigt med tanke på vilken sida jag skriver för, men jag är trött på det. Trött på Svampriket. Jag är trött på riket, på karaktärerna, på den cellofanplastiga grafiken. Svampriket står mig upp i halsen.
It’s a-me, huvudrollen i alla spel någonsin
Nintendo inledde sin presentation med att säga att det inte skulle visas upp något Mariospel. Och nä, det visades inte upp något renodlat plattformsspel med Mario i huvudrollen. Så på ett sätt så stämmer det ju. Men samtidigt är det ren bullshit. Mario Maker, Mario Party 10 och Mario vs. Donkey Kong (Wii U). Det är tre (3) spel med Mario i titeln. Sedan dyker han även upp i Super Smash Bros. 4, och så har Yoshi’s Wooly World och Captain Toad: Treasure Tracker andra karaktärer från Svampriket i huvudrollen.
Ursäkta, men hade någon annan studio gjort det här hade kritiken varit obarmhärtig.
Svampriket har sedan det först dök upp i Super Mario Bros., 1985, varit med i 68* spel, eller ungefär 2,3 spel per år. Mario själv har i och med Mario Kart 8 varit med i hela 204**(!) olika spel sedan han först dök upp i Donkey Kong, 1981. Det är lite drygt sex spel per år.
Nu är de siffrorna säkert lite missvisande på både det ena och det andra sättet. Det är inte en briljant kvantitativ analys på något sätt. Men den blotta mängden säger något.
Toad, oh Toad, wherefore art thou Toad?
Jag förstår precis vad Tommy menar när han säger att Nintendo visst kommer med nya saker. Captain Toad, Yoshi’s Wooly Adventure och Mario vs. Donkey Kong kommer antagligen inte ha mycket gemensamt alls, gameplaymässigt. De kommer vara väldigt olika spel. Och jag förstår vad han menar när han säger att spelet inte blir bättre för att det är en annan karaktär i huvudrollen. Att det är gameplay som spelar roll. Bra gameplay är bra gameplay oavsett om det är Mario som ska rädda Peach, eller random annan person/varelse/sak som ska rädda någon annan.
Jag förstår det, men jag håller inte riktigt med.
För mig hade Mario Galaxy varit ett bättre spel utan Mario. Hands down. Ett bättre spel utan Peach och Bowser. Utan Goombas och utan gröna rör. Jag hade fortfarande inte tyckt att spelet var briljant, eftersom jag ju tydligen är skitkonstig, men bättre. En annan värld, andra karaktärer, kanske till och med lite riktig story, det hade gjort spelet hästlängder bättre i mina ögon.
Jag hade varit mer sugen på Captain Toad om det inte var Toad som var kapten. Mer sugen på Yoshi’s Wooly Adventure om det var någon annans ulliga äventyr.
Nope, ingen Yoshi här inte.
Och det här gäller inte bara Nintendo. Det är inte det att jag hatar just dem. Det här gäller alla. Som de flesta av er vet är jag ett stort fan av Halo och kommer antagligen fortsätta följa serien så länge det fortsätter komma nya delar. Men jag har sedan länge börjat tröttna på Halos universum. Inte för att det är ett dåligt universum, absolut inte, utan för att jag vid det här laget kan det. Jag vet vad det går för. Och jag vill mycket hellre ha något nytt.
Jag vet att det här är en smakfråga. Och även om jag kanske lät lite oresonlig i podden så förstår jag de som älskar Nintendos spel. Nintendo gör bra spel. Anledningen till att jag vill ha nya IP*** från Nintendo är samma som till att jag vill ha ett IP av alla andra: jag vill upptäcka nya världar. Möta nya karaktärer. Visst, bra gameplay är bra gameplay, men för mig spelar inramningen nästan lika stor roll.
Nintendo som skapade Svampriket. Och Hyrule. Och den där världen Samus Aran springer runt i. Rymden, antar jag? Fantastiska spelvärldar, som är en del av alla spelare kollektiva medvetenhet. Jag vill ha fler såna världar, och det får jag inte ifrån fler spel med Mario i titeln.
*Källa
**Källa
***Ja, jag vet, Nintendo har kommit med en hel hög nya IPs. Men de toppar fortfarande sin E3-konferens med spelkaraktärer som är över 20 år gamla. FlingSmash och Bonsai Barber är inte tillräckligt.
Förstår absolut vad du menar! De rör sig i världar de sedan många år etablerat och gjort välkända. Men *nya IPn från Nintendo är inte riktigt det jag vill få ut av Nintendo. I början på förra generationen ägde jag bara ett wii, som jag i ca 2 år var väldigt nöjd med. Super Smash, Galaxy, Zelda, Fire Emblem, Metroid Prime var spel som fick min tid med wii att bli riktigt underhållande. Men sedan kände jag att jag ville ha nått mer, så jag köpte en PS3, där ett helt nytt bibliotek av spel och genrer erbjöds. Nu, med ca 5 år med PS3 så tycker jag att det är väldigt mysigt att gå tillbaka och spela lite Wii-spel för att det är något annat än vad jag får på Ps3. Det är färre spel, men det är något annat. Att bara äga en Nintendo-konsol förstår jag måste bli ganska segt med samma typer av spel. Men ifall man konsumerar Nintendo-spel med jämna mellanrum och inte så ofta som man konsumerar ”andra” spel så fungerar nintedos koncept väldigt bra. Hoppas min poäng kom fram någorlunda iaf. Ha de gott!
Förstår precis vad du menar. Så klart kan man blanda upp Nintendo med annat så får man det bästa av båda världar.
Tyvärr är det ju så att Nintendo i princip är de enda som gör ”sin” typ av spel. Vill man ha 3D-plattformande idag så är det Nintendo som gäller, och då hade jag velat ha något annat än Mario. Det faller ju så klart inte bara på Nintendo att ge mig det (Sony, Microsoft, jag tittar på er), men eftersom Nintendo ändå är i genren och härjar kunde de ju släppa något utanför sin comfort zone.
Mmm, precis. Dock vet jag inte om jag som konsumerar Nintendo-spel på sättet jag tidigare nämnt skulle reagera så mycket på om Nintendo skulle släppt ett nytt IP. Jag måste ändå säga att jag blir mer sugen på att inhandla ett Wii U när Super Mario 3D world finns till maskinen än om de hade släppt ett helt nytt IP fast med liknande gameplay. Mario är som en slags kvalitet-stämpel som försäkrar mig om att jag kommer ha good times när jag spelar. Men detta är bara spekulationer, naturligtvis.
Det är en smaksak, så klart. Vissa vill ha mer Mario, och jag förstår det. Andra (jag) hade hellre sett något annat. Och som så ofta är med smaksaker så finns varken rätt eller fel. 🙂
Skrev ett logg utlägg på min telefon som jag lyckades tappa bort so here we go again.
Linus för … du kan inte sätta en sådan förvisso helt korrekt rubrik till din text, du gav mig nästan hjärtattack. Trodde jag skulle få läsa en text om hur du lämnade svampriket med ditt briljanta text skrivande, poddande och helt lysande inderapporten 2.0 rapporterande för att bege dig ut på nya äventyr.
Nu till saken.
Jag som är en Nintendo fanboy ut i fingerspetsarna har precis som du tar upp i texten ett överseende med att de släpper nya spel med med samma gamla karaktärer och universum om å om å om om och om igen. (see what i did there)
Jag behöver min Mario,Zelda och Metroid fix varje generation. Dock skulle jag inte klaga på om vi kunde få nått annat också men för att de skall ske så är det nog som så att Nintendo behöver fler 3e parts utvecklare vilket skulle göra att det inte märktes lika tydligt.
Ja och att Nintendo själva vågade skapa nya universum och karaktärer.
Detta vart en snabb samanställning av det jag skrev tidigare som tyvärr försvann.
Jag tycker det var löjligt att du blev så ”utskälld” för din kritik mot Nintendo då det var främst Ludde och framförallt spelasvår-Tommy som hade dom sämsta argumenten. Lyssna på podden overkligt då bjarneby är med. Han har en bra förklaring.
Jag kan ändå förstå lite av kritiken jag fick. Jag blev lite… rabiat. Men alltid skönt med lite medhåll. 😉
Förstår inte riktigt resonemanget, du klagar på karaktärerna och världarna Nintendo bygger upp men i nästa andetag vill du ha ett nytt Jak & Daxter eller Ratchet & Clank utan ändring i karaktärsgalleriet.
Mario är världens mest kända spelkaraktär inte så svårt lista ut varför man kanske väljer att ha han i ett spel istället för random dudebro som massmördar sin väg för rättvisan. Vilket i princip nästan varenda AAA spel idag handlar om.
Det kan ha ngt att göra med:
– Jak & Daxter som karaktärer eller deras värld finns totalt i 8 spel.
– Ratchet & Clank (som jag inte kan minnas att jag hört Linus prata speciellt mkt om) som karaktärer eller deras värld finns totalt i 16 spel.
Totalt 24.
Mario 204 (och då räknar vi inte de som bara är Svampriket allmänt utan vi räknar bara de spel där Mario är med).
Jag tycker också 24 är mkt, men att jämföra med Mario är ganska fånigt IMO.
Som Samson sa: har aldrig gapat efter Ratchet & Clank. Har däremot gjort det efter Jak & Daxter, absolut. Och, igen som Samson skrev, det är lite märkligt att jämföra 24 spel med 204.
Samtidigt erkänner jag villigt att jag är lite hycklande när det kommer till Jak & Daxter. Serien har en speciell plats i mitt hjärta och jag vill så klart ha mer. Samtidigt är jag glad att jag inte fick det. Hade serien fortsatt hade den mest troligt utarmats och jag hade tröttnat på karaktärerna. Det var väldigt bra att Naughty Dog gick vidare.
Och jag förstår inte riktigt vad vita massmördare har med min text att göra? Jag vill inte ha dem heller. Men det finns väl fler än de två alternativen?
@Samson Ja jag säger inget om att Mario varit med i fler spel, rätt säker (utan att kolla upp exakt fakta) om att dom där 204 spelen han varit med i så är det mer än 24 nya IP:n.
Ja ratchet & clank kanske var lite överkurs ta med men har dom som i samma typ av spel som kom och bara for förbi en under PS2:ans tid.
Säger absolut inte att alla mariospel är bra eller direkt motiverade, men finns ju en rätt rejäl anledning till varför man kör på han och svampriket i nya IP:n osv.
Men att spelen skulle bli bättre bara för det är en annan värld och nya karaktärer köper jag inte.
@Linus
Ja AAA jämförelsen var rätt usel och omotiverad den kan jag släppa utan problem.
Jag är dock inte beredd hålla med dig om att Naughty Dog gjorde ett bra val som gick vidare från Jak & Daxter, hade nog faktiskt hellre sett tre Jak & daxter uppföljare än ett Uncharted om man kollar lite i backspegeln.
Dock förstår jag inte det konstanta behovet av att man måste ha en ny miljö och värld i allting man spelar. Visst är det trevligt men aldrig miljön och världen i ett spel som får mig att återvända till spelet för att spela om spelet. Där måste man implementera stabilt och intressant gameplay för att överhuvudtaget få mig att stanna kvar i spelet, hänger det bara på miljöerna/världen kan jag lika väl se en film.
Visst, okej, fine. Du bryr dig inte om värld. Som jag skriver i texten ovan så är det helt okej att inte göra det. Men JAG gör det. För MIG är det viktigt. För MIG är miljön en väldigt stor del av vad som gör spelet bra. Vilket är exakt vad hela texten ovan handlar om. Du behöver inte hålla med, men det ändrar inte det faktum att det är så jag känner. Jag tycker att Mario drar ner betyget på alla spel han är med i bara för att han är så jävla tråkig att jag vill köra mitt huvud genom en ladugårdsvägg.
Jag håller både med och inte. Som Christian skriver ovan, jag behöver mitt fix för varje generation. Men trots att jag är Nintendo-fan och har spelat sedan 1986 så vet jag inte om jag får säga det här-lite mätt på Mario är jag. Det känns som att det börjar att kokas soppa på en spik där.
Zelda tycker jag är snäppet bättre, där har ju utvecklarna faktiskt gjort vad de kan för att skapa förnyelse. Ibland riktigt bra (Twilight Princess), ibland kanske inte så bra.
Som Linus säger, det vore grymt om vi kunde få ett nytt fantastiskt rike. Gärna ett saftigt RPG/äventyrsspel med kvinnlig huvudperson.
Håller med om att Zelda håller bättre, men förstår även de som gillar att få mer Mario. Mario-spel tenderar att vara jävligt bra. Men lite nytt hade inte skadat.
Du är verkligen bäst Linus! Bäst, bäst och lite till! =)
Det du tycker och säger är du långt ifrån ensam om att tycka.
FÖr Svampriket är du en verklig tillgång som skänker både balans och trovärdighet. Marios/Nintendos bidrag till tv-spelsbranschen förändrade en hel värld.
Själv älskade jag Mario på Game & Watch-spelen, ogillade debuten på NES och tycker Super Mario Bros 2 är det bästa Mario-spelet än idag – delvis för att man slipper spela som Mario. =)
Tror i ärlighetens namn jag älskat alla Mario-spelen om de haft en annan huvudperson – det är främst honom jag har problem med.
<3
Va blev folk på allvar upprörda över podden? jag tyckte mest den var sjukt kul när folk börjar överdriva argumenten hej vilt…
Jaja alla har vi olika humor. =)