Antalet timmar jag tillbringat med att spela MGSV är exakt lika många timmar som jag lagt på hela serien sammanlagt: inte en endaste en. Noll. Inte rört spelen. Däremot har jag backseatad i i runda slängar halva spelet och på den tiden hunnit skaffa en hel hög åsikter och tankar om spelet.
“Vansinne!” kanske ni nu skriker. “Man kan inte sitta och ha åsikter om ett spel man inte spelat!” skriver ni mest troligt just i denna stund i en arg kommentar. Men vet ni? Jag tänker göra det ändå.
1. Jag förstår inte vad Metal Gear Solid V är
Ä-är det ett spiondrama eller en actionkomedi? Är det en hyllning till Hollywood eller en parodi på det? Är det allvar eller trams? Jag har på riktigt ingen som helst aning. Det går från plump slapstick till monologer om krigets fasor till en brinnande enhörning med vingar i skyn utan tveka en sekund.
Hej. Det här är ett spel som tar upp frågan med barnsoldater
2. Metal Gear Solid V skiter högaktningsfullt i det
Kojima kunde inte bry sig mindre om huruvida jag vet vad spelet är och inte är. Metal Gear Solid V är allt. På samma gång. Hela tiden. För att Kojima vill det. Och fuck mig och mina åsikter.
Jag kan inte låta bli att uppskatta det lite, mitt i all min förvirring.
Nu är det ett spel med en man i en kycklingmask
3. Sexismen kunde vi ju dock varit utan
Nog för att jag kan uppskatta hur Kojima bara skiter i allt och gör vad fan han vill, men seriöst. Quiet. Vad fan hände där. Och även om hon så klart är det absolut tydligaste exemplet på skiten så slutar det inte där. Kojima kan liksom inte ens låta bli att objektifiera fucking lik. Det är inte bara osmakligt, ibland är det direkt obehagligt.
Nu är det ett spel med massa bröst
4. Men gameplay ser i alla fall kul ut
Ja, jag har ju som sagt inte spelat det. Men jag har tittat på det under otaliga timmar. Och gameplay ser onekligen ganska toppen ut. Jag är oftast av den bestämda åsikten att stealth och action ska hållas långt ifrån varandra. Mellanting brukar sällan göra mer än misslyckas med båda. Du får ett val att “spela hur du vill” men blir väldigt tydligt straffad om du väljer “fel” spelstil.
Utifrån vad jag sett av Metal Gear Solid V har man dock lyckats imponerande väl med att bygga ett dynamisk gameplay som glider sömlöst in och ut mellan stealth och action. Och framförallt har ett ganska brett mellanläge där du inte kör varken 100% stealth eller 100% action. Jag har med andra ord inga problem att förstå vad som gör att alla pratar så väl om spelet. Speciellt med tanke på…
Men framförallt är det ett spel där boss springer runt
5. Den där jävla slowmo-effekten!
Varje gång Big Boss blir upptäckt av en fiende så saktas tiden ner och ger dig möjlighet att eliminera fienden innan hen hinner slå slarm. Och det helt jävla genialt. Mängden asballa headshots ökar med cirka 1241235451 procent och du får känna dig precis så där cool som man vill göra i ett TV-spel.
Föreställer jag mig i alla fall. Jag har ju som sagt inte spelat det.
Och är svincool
Tycker ni inte att det känns problematiskt att tycka en massa saker utan att ha spelat själv (även om ni har 100% rätt om Quiet). Inget argt inlägg utan mer förvåning. Jag har helt missförstått sajten om att den åtminståne hade någon ambition om journalistik och inte var en massa tyckarbloggar under svampparaplyet.
Hej Daniel!
Våra fredagslistor är lite av ”klacksparks-texter” med en lite mer humoristisk framtoning. De är inte att tas på samma sätt som till exempel en recension. Jag är väldigt tydlig med att detta enbart är åsikter utifrån backseat-spelande och att de ska tas därefter.
Se är Svampriket en ”tyckarblogg”, det är lite av hela basen att göra en sida om kulturkritik. Någon strikt journalistik hållning har vi aldrig satsat på, även om vi ibland har texter som går mer åt det hållet.