Hej internet. Vi mÄste prata. Hur mycket jag Àn tycker om er finns det nÄgot vi mÄste ta itu med. Det handlar om sexism. Ja, jag vet, ni inte tycker om det. Men vi kan inte bara ignorera det hÀr. Sexism finns och det Àr fett ohÀftigt.
Ni gillar inte nÀr det kommer kritik mot sexism i spel, har jag förstÄtt. Det har ni gjort vansinnigt uppenbart. Men era argument har jag lite svÄrt att köpa.
Jag tror att vi mĂ„ste börja med att klargöra en sak. âKritikâ och âcensurâ Ă€r tvĂ„ olika saker. De Ă€r, hör och hĂ€pna, inte synonymer. SĂ„ nĂ€r ett spel kritiseras handlar det inte om att folk vill censurera det. Folk kritiserar saker de inte tycker om, har alltid gjort. Jag kan till exempel kritisera ett spel dĂ€r all textur ser ut som gröt och sĂ„gspĂ„n. Det betyder inte att jag vill censurera det. Bara att jag inte tycker att gröt- och sĂ„gspĂ„ns-texturer inte Ă€r den bĂ€sta av idĂ©er. Ser ni skillnaden?
"Ibland kÀnner jag mig bara sÄ instÀngd av min könsroll."
Jag vill aldrig knulla med den kreativa friheten. SÄklart inte! Den Àr ju superbra. Och nÀr kritik riktas mot, till exempel, att man Äterigen degraderar kvinnor till vandrade fittor och sedan mördar dem i Hitman handlar det inte om att man inte fÄr göra sÄ. Det Àr kritik, inte censur. Man sÀger att det kanske inte Àr skitmysigt, inte att det borde förbjudas. Det Àr feedback. Konstruktiv kritik. Vilket man fÄr om man skapar och sÀljer kreativa verk.
Och anledningen till kritiken Àr inte heller att vi tycker att könen bara ska representeras pÄ ett sÀtt. Anledningen Àr att könen bara representeras pÄ ett sÀtt. Ingen vill helt ta bort varken muskelknutten eller tuttlisan. Jag Àlskar dem bÄda. Och att förbjuda en viss sorts portrÀttering Àr helt fel vÀg att gÄ. Men. Inte behöver vÀl alla kvinnor ha dubbla D-kupor och inte mÄste vÀl alla mÀn se ut som steroidstinna rövskallar?
Att göra ett spel med översexualiserade kvinnor Àr inget problem. I en perfekt vÀrld Àr det sjÀlvklart att man ska fÄ översexualisera bÄde mÀn och kvinnor, och sedan meja ner dem med ett hagelgevÀr. Problemet Àr att det Àr strukturellt. Det Àr ingen slump att 90% av alla spel har en vit man i huvudrollen. Det Àr en struktur och det Àr den vi vill ha bort. Ni kanske gillar spel med vita mÀn i huvudrollen. Jag förstÄr. Det gör jag med. Men mÄste det vara vita mÀn i 90% av spelen? Kan ni inte gÄ med pÄ att lite fler spel med kvinnor i hade varit trevligt? Inte för att ett spel blir bÀttre med en kvinna, utan helt enkelt för att omvÀxling förnöjer.
Och, som ni faktiskt noterat, sÄ hugger ju sexismen Ät bÄda hÄllen. SÄ lÄngt Àr ni med. Men sen skiljer sig eran tankegÄng frÄn min. SÄ fort det kommer en kvinna och höjer rösten och Àr det minsta lilla kritisk mot att spel verkar ha importerat en kvinnosyn frÄn sent 1930-tal sÄ hugger ni tillbaka. Ni sÀger att mÀn ocksÄ utsÀtts för trista, förlegade stereotyper, som om det vore ett ogiltigförklarande av hennes argument och Äsikter. SlÄss hon inte för allt och alla i alla situationer, sÄ bör hon inte enligt er slÄss alls. Eller?
MÀn utsÀtts ocksÄ. SÄ Àr det. Men varför inte dÄ göra nÄgot Ät det istÀllet för att vara en jÀvla fitta nÀr kvinnor slÄss mot kvinnliga könsroller? De har fullt upp med sitt, kan ni inte man the fuck up och reda er egen jÀvla skit, istÀllet för att anklaga dem för att inte göra det? Era jÀvla gnÀllrövar.
Polygonbaserat T&A
Sen har vi det dĂ€r sista argumentet. âDet Ă€r ju bara ett spel”. Varför hĂ„ller folk pĂ„ att brĂ„kar om hur kvinnor och mĂ€n representeras i spel för. Det Ă€r ju bara spel! Men vill ni verkligen degradera vĂ€rldens bĂ€sta medium – vĂ„rt absoluta favoritmedium – till ”bara spel”? Kan vi inte ha tillrĂ€ckligt mycket stolthet för och kĂ€rlek till vĂ„ra Ă€lskade spel att vi framhĂ„ller dess storhet mer Ă€n sĂ„? Spel Ă€r stort och vackert och viktigt.
Och det Ă€r dĂ€r sexismen finns. Det dĂ€r som sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor sĂ€ger âju bara Ă€râ Ă€r ju sĂ€llan bara det dĂ€r som det Ă€r (sex laxar i en lack ask). Film, musik och spel, det Ă€r ju inget bara över det. Det Ă€r bland det viktigaste vi har. Men om vi tĂ€nker att det bara Ă€r – dĂ„ har vi helt enkelt fel. Kulturen speglar samhĂ€llet som det Ă€r och som vi vill ha det. Kulturen formar vĂ„rt samhĂ€lle. Och vill vi ha ett bĂ€ttre samhĂ€lle, dĂ„ Ă€r kulturen en ganska jĂ€vla viktig del.
SĂ„. Sluta nu vara dumma i huvudet.
Tack!
NÄgon behövde fan sÀga det.
(Inte tack, utan det du skrev, alltsÄ)
Tack för god lĂ€sning! Fast ursĂ€kta men ”vara en jĂ€vla fitta”…?! Vara en jĂ€vla kuk menar du vĂ€l? Som i ”acting like a dick”.
I övrigt hĂ„ller jag med dig i sak. Mestadels. Det Ă€r vĂ€l det hĂ€r om att spelmediet kvalar in som ”kultur” som jag stĂ€ller mig lite kritisk till. Film och musik som du jĂ€mför det med kom ju till innan vĂ„rat genomglobaliserade samhĂ€lle och har haft tid att fĂ„ ett kulturellt fĂ€ste, spelmediet Ă€r nĂ€stan genomgĂ„ende kommersialiserat sĂ„ jag har svĂ„rt att se det ta plats intill de tvĂ„ andra. Spel kĂ€nns i stor utstrĂ€ckning mer som kommersiella produkter Ă€n kreativa verk. Som en ”kultur” som inte haft nĂ„gon Beethoven men som haft hundra tusen Britney Spears.
Med det sagt tror jag inte de kreativa hjĂ€rnorna bakom vĂ„ra favoritspel egentligen vill ha de översexualiserade bystdrottningarna och köttbergen dĂ€r, utan att det liksom ”mĂ„ste” finnas dĂ€r, som krav frĂ„n utgivare och PR-byrĂ„er. Visst hade jag gĂ€rna sĂ€tt en förĂ€ndring i den löjliga översexualiseringen Ă€ven hĂ€r men det ska nog lite mer till innan jag gĂ„r med pĂ„ att klassa spel som kultur. Kultur kan man ha förvĂ€ntningar pĂ„ liksom. Spel Ă€r ofta i samma liga som hip hop videos pĂ„ MTV. Vet inte hur mycket man ska vĂ„ga hoppas pĂ„ dĂ€r.
Timmy AvgrundsvrÄl Sjöberg:
Du Ă€r för snĂ€v i din definition av kultur. Kultur Ă€r allt skapat. Kultur mĂ„ste inte vara ”svĂ„rt” för att vara kultur, och det kan mycket vĂ€l vara kommersiellt. Jag menar, de flesta av de vackraste renĂ€ssansportrĂ€tten var bestĂ€llningsjobb, och tro inte för en sekund att Beethoven inte drog in feta cash pĂ„ sin musik.
DÀremot Àr det sant att spel Àr en kulturform i sin linda. Det Àr Ànnu ungt och omoget. Det Àr det jag vill förÀndra. Och det gör man inte genom att förneka mediet sin kulturstatus.
(”Fitta” anvĂ€nds hĂ€r för övrigt inte pĂ„ ett sĂ€tt som vill mena pĂ„ att det kvinnliga könet skulle vara nĂ„got negativt. Inte heller nĂ€r jag sĂ€ger ”kuk” menar jag nĂ„got illa. Det Ă€r helt enkelt lite ”förbjudna” ord som man hajar till pĂ„, och Ă€r man, som jag under skrivandets gĂ„ng, lite smĂ„tt onykter, sĂ„ lĂ„ter det jĂ€vligt bra.)
Om man inte ser spel som kultur utan mer underhĂ„llning sĂ„ Ă€r man ganska snabbt i Adelsohn Liljeroth-land. DĂ€r Ă€r ”kultur” det vita, heterosexuella och vĂ€lbĂ€rgade. Vi andra fĂ„r dras med ”underhĂ„llning”. (Har jag nĂ„gonsin sagt att jag tycker att vĂ„r kulturminister Ă€r fullstĂ€ndigt vedervĂ€rdig?)
Linus: Egentligen vill jag inte döma spelmediets kulturstatus sĂ„ dĂ€r, utan frĂ€mst peka pĂ„ att mĂ„nga av de kreativa hjĂ€rnorna (producenter osv) förmodligen ofta inte har mycket till val. Att översexualiseringen Ă€r en produkt av kommersialism hellre Ă€n av kultur. Spel dras fortfarande med en massa barnsjukdomar frĂ„n rullbandet, sĂ„ de som sĂ€ger att det ”bara Ă€r spel” kanske har en poĂ€ng trots allt. FörvĂ€ntningarna finns liksom inte pĂ„ att det ska rĂ„da nĂ„gon full kreativ frihet inom spelutveckling sĂ„ hoppas man pĂ„ mycket kan man nog bli lĂ€tt besviken.
Sen hĂ„ller jag med om att översexualiseringen inte har nĂ„got som helst vĂ€rde. Men den har liksom funnits dĂ€r sen ett tidigt skede. Jag tror den kommer finnas kvar precis lika lĂ€nge som de största utgivarna gör det. Tills dess att spel börjar handla om kreativa verk och inte mindre om en ”industri”.
SĂ„ att det ”bara Ă€r spel”, inte för att bagatellisera sexism, men för att sexismen, tyvĂ€rr, har en ganska naturlig roll i det som vilket lĂ„gt försĂ€ljningstrick som helst i en industri. Vi lĂ€r inte bli av med den snart.
Kulturministern Àr vÀl ett ganska utdraget Varan-TV-skÀmt, eller?
Dock tycker jag AvgrundsvrĂ„l Ă€r lite vĂ€l taskig mot de elektroniska spelen: de Ă€r del av samma företagsvĂ€rld som musik, film och litteratur; en vĂ€rld dĂ€r sexism, rasism, och klasshat (fast nerĂ„t) Ă€r helt chill – sĂ„ lĂ€nge det sĂ€ljer. Och det gör det, ju. Att musik har ett par tusen Ă„r av historia i bagaget förĂ€ndrar inte faktumet att Melodifestivalen tidvis dominerar svenskt musikliv, trots att kidsen egentligen vill lyssna pĂ„ twee. Samma sak med filmen, och till viss del litteraturen. Storbystade damer Ă€r lika populĂ€rt oavsett kulturform (ok, förutom litteraturen dĂ„) idag. Det ligger inte bara djupt i spel, utan djupt i hela mĂ€nsklighetens civilisation.
DÄtidens fulkultur har dessutom idag bitvis svÀngt helt om, det som var chockerande dÄ Àr fint idag, och nÀr min farsa ser en punkare pÄ stan börjar han tralla pÄ Ishockeyfrisyr. Antagligen kommer vissa av spelen vi bespottar idag fÄ samma behandling, Àven om vi dÄ sussar sött ett par meter under marken.
Nu Àr jag osÀker pÄ om du överdriver för att fÄ fram nÄgon form av poÀng, men i spelvÀrlden idag Àr det vÀl inte direkt en majoritet av karaktÀrerna som faller in under Duke Nukem- eller Lara Croft-kategorierna nÀr det kommer till kroppsform? De existerar, men dominerar inte nödvÀndigtvis. Att pÄstÄ att könen bara representeras pÄ ett sÀtt hÄller jag absolut inte med om. PÄ mÄnga sÀtt skulle jag sÀga att det Àr mer varierat Àn nÄgonsin tidigare. Det kan ocksÄ variera lite beroende pÄ var man letar.
SÄklar överdriver jag nÄgot. Och visst Àr det bÀttre Àn nÄgonsin förr. Men det Àr fortfarande inte riktigt bra. Kanske Àr det inte just Lara och Duke som Àr standard lÀngre, men de har ju Ä andra sidan blivit ersatta av random militÀrsnubbe och kvinnor i minimala rustningar. NÄgon överdrivet differentierad könsrepresentation finns inte, Àven om det sÄklart finns fantastiska exempel.
@Gustav: Ăr du full? För varje normalt presenterad karaktĂ€r finns det sjuttioelva muskelknuttar eller glamourmodeller om vi ser till retailspel till konsol. Indiescenen Ă€r bĂ€ttre dock.
@Niklas: VI SĂGER DET JU FĂR FAN HELA TIDEN!!! Och pĂ„ detta caps-riot lĂ€gger jag till en đ för att visa att jag Ă€r pĂ„ din sida! För du har förstĂ„s rĂ€tt, det hĂ€r behöver sĂ€gas om och om igen tills folk fattar.
Kultur kan vara kommersiell eller ickekommersiell, datorspel Àr mestadels kommersiellt Àn sÄ lÀnge men har ett icke oansenligt mÄtt kultur i sig i och med berÀttande, bildskapande etc.
Jag skulle vilja skriva mer i det hÀr svaret men jag ska gÄ och packa. Tack för ett bra inlÀgg, Linus!
@Samson: SÄ affÀrssÄlda konsolspel Àr numera hela marknaden för spel? Varför ska vi ignorera spelen till andra format och den blomstrande indiescenen? Sen blir jag nyfiken pÄ vad som skulle ses som en normalt representerad karaktÀr.
@Linus: Jag förstÄr vad du menar, men jag skulle inte heller gÄ sÄ lÄngt som att sÀga att de har ersÀtt dessa. De Àr mÄnga, men knappast en majoritet. à andra sidan brukar de vara de extrema exemplen som Àr de mest uppseendevÀckande, som exempelvis Duke eller den mÀrkliga designen i Tera. Vi kan vara överens om att vi inte Àr överens, helt enkelt. En intressant diskussion i samma andra Àr ocksÄ vad som gör en bra karaktÀr, och dÀr verkar det rÄda stora Äsiktsskillnader. SÄnt tas sÀllan upp till diskussion, förutom nÀr Anita Sarkeesian gör impulsiva tolkningar och mÄste bli rÀttad.
@Gustav: NĂ€r sa jag att ”affĂ€rssĂ„lda konsolspel Ă€r numera hela marknaden för spel”? Jag sa att OM vi ser till retailspel pĂ„ konsol Ă€r merparten karaktĂ€rer muskelknuttar och glamourmodeller.
Vill du diskutera hela markanden sĂ„ ok. Indiescenen blomstrar men hur mĂ„nga utanför ”core”-spelare ser den ens? 1000% av en smula Ă€r tio smulor i förhĂ„llande till resten av kakan, sĂ„ att sĂ€ga.
Ser vi till PC-marknaden som stort sĂ„ vill jag av samma smulresonemang som tidigare frĂ€mst se till spel frĂ„n de större utgivarna och kanske lĂ€gga till nĂ„gra runaway-hits som Minecraft och liknande. Ăven i detta fall uppfattar i alla fall jag att muskelknuttarna och glamourmodellerna dominerar portrĂ€tteringarna.
Du ville veta vad jag sĂ„g som ”normalt representerad” karaktĂ€r?
Linus kontext sĂ€ger ”Inte behöver vĂ€l alla kvinnor ha dubbla D-kupor och inte mĂ„ste vĂ€l alla mĂ€n se ut som steroidstinna rövskallar?” utgĂ„ ifrĂ„n det. Det Ă€r inte en sĂ€rskilt snĂ€v definition.